The overall aim of this thesis was to examine beliefs about human papillomavirus (HPV) prevention, especially vaccination, among parents, immigrant women, adolescents and school nurses, and to promote primary prevention among adolescents. The methods used in the thesis were focus group interviews, individual interviews, a web-based questionnaire, and finally, a randomised controlled intervention study. The immigrant women were largely in favour of HPV prevention, although barriers, such as logistic difficulties, and cultural or gender norms were found. Parents’ decision concerning vaccination of their daughters depended on several factors. Regardless of their final choice, they made the decision they believed was in the best interest of their daughter. The benefits outweighed the risks for parents choosing to vaccinate while parents declining made the opposite judgement. The majority of the school nurses reported that the governmental financial support given because of the vaccination programme had not been used for the intended purpose. Three out of four nurses had been contacted by parents who raised questions regarding the vaccine; most were related to side effects. The educational intervention had favourable effects on the adolescents’ beliefs regarding HPV prevention, especially among those with an immigrant background. Furthermore, the intention to use condom as well as actual vaccination rates among girls was slightly increased by the intervention. Trust in the governmental recommendations and the amounts of information given are important factors in the complex decision about HPV vaccination. Attention given to specific needs and cultural norms, as well as the possibility to discuss HPV vaccination with the school nurse and provision of extra vaccination opportunities at a later time are all strategies that might facilitate participation in the school-based HPV vaccination programme. School nurses need sufficient resources, knowledge and time to meet parents’ questions and concerns. The vaccinations are time-consuming and the governmental financial support needs to be used as intended, for managing the vaccination programme. A school-based intervention can have favourable effects on the beliefs and actual actions of young people and may possibly thus, in the long term, decrease the risk for HPV-related cancer.

Bakgrund: Forskning visar att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar inte alltid får relevant sexualundervisning som är kopplad till deras sexuella läggning. Studier visar även på att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar har ett riskbeteende när det kommer till sex, att dessa ungdomar hämtar information från pornografin. Homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar är i större utsträckning påverkade av alkohol eller droger när de har sexuellt umgänge. Dessa ungdomar upplever även utanförskap och vågar inte tala om sin sexualitet, vilket kan resultera i att de utsätter sig för risk att skada sig själva. Syfte: Att undersöka det stöd som homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar får gällande sexuell hälsa från skola och skolsköterskor. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, den genomfördes som en enkätstudie som skapades via Google Form och kunde nås via en länk. Enkäten hade totalt 17 stycken frågor, 15 stycken med fasta svarsalternativ och 2 stycken öppna. Resultat: Ungdomar var mest negativt inställda till skolsköterskans bemötande kring sexuell hälsa och sexuella frågor vilket berodde på skolsköterskans heteronormativa synsätt. Många av homo- och bisexuella ungdomar ansåg att skolan var en viktig del i att kunna erbjuda rätt information om sexuell hälsa. Vissa ungdomar sökte information på egen hand och visste inte ens att de kunde samtala med skolsköterskan om sexuella hälsa. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha mer kunskap för att kunna bemöta ungdomar som identifierar sig som homo- bi- och/eller transsexuella och inte ha ett heteronormativ inställning samt anpassa miljön inne på mottagning som bidrar till öppen klimat för homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar. / Background: Research shows that LGBT youth do not always receive relevant sexual education linked to their sexual orientation. Studies also show that LGBT youth have a risk behavior when it comes to sex, that they get their information from alternative sites that also includes pornography. LGBT youth are more likely to be influenced by alcohol or drugs when they have sexual intercourse. LGBT youth experience exclusion and dare not to talk about their sexuality, which may result in the risk of harming themselves. Aim: The purpose is to investigate the support that gay and transgender youth receive regarding sexual health from school and school nurses. Method: The study had a quantitative approach, it was conducted by a survey that was created through Google Forms and could be accessed through a link. The survey had a total of 17 questions, 15 questions with fixed options and 2 were open.   Results: Young people were most disadvantaged to the school nurse's concerns about sexual health and sexual issues, which was due to the heteronormative approach by the school nurse. Many of the LGBT youths considered that school was an important part of being able to offer proper information on sexual health. Some young people searched for information on their own and did not even know that they could talk to the school nurse about sexual health.   Conclusion: The nurse needs more knowledge to be able to approach adolescence who identify as LGBT and not have a heteronormative attitude as well as adapt the environment at the reception that promotes open climate for LGBT youths.

L'école constitue l'un des principaux lieux de prévention et d'éducation à la santé. Le service de la promotion de la santé en faveur des élèves à la mission d'apporter son soutien à la communauté éducative. L'éducation à la santé et la prévention en milieu scolaire induisent une démarche transdisciplinaire fondée sur un ensemble de valeurs et une approche globale de la personne dans un projet éducatif à l'échelle de la classe et de l'établissement. Au sein de la communauté éducative, les infirmières de l'éducation nationale sont un corps particulier à qui est confiée la mission d'éducation et de promotion de la santé qui nécessite une évolution de leur rôle, de leur posture et de leurs pratiques professionnelles. La littérature souligne le lien entre les connaissances, les systèmes de représentations sociales et de pratiques de références qui s'articulent autour de conceptions individuelles. A partir d'une méthodologie mixte, l'étude porte sur l'analyse des résultats d'une approche qualitative par entretiens auprès d'un échantillon de la population suivie par une enquête nationale par questionnaire. Les infirmières disposent de connaissances largement partagées sur l'éducation à la santé et la promotion de la santé en milieu scolaire mais qui ne se traduisent dans des systèmes de conceptions individuelles et dans les pratiques déclarées très hétérogènes. En effet, les résultats mettent en évidence une diversité des conceptions en éducation à la santé (ES) se structurant entre un pôle orienté vers une déclinaison biomédicale de l'exercice professionnel et un pôle davantage centré sur des pratiques éducatives. Ces conceptions sont fortement influencées par l exercice professionnel au sein de l'éducation nationale. Le rôle des infirmières scolaires dans l'éducation pour la santé évolue en fonction de la durée de l'exercice professionnel, allant de conceptions sanitaires devant être enseignées à une approche globale de l'éducation à la santé en passant par le conseil et le soutien aux écoles, ainsi que la mise en place de ressources pour les enseignants. Cette recherche avance des pistes de réflexion en ingénierie de la formation initiale ou continue avec comme objectif de favoriser la construction de nouvelles compétences permettant aux infirmières de l'éducation nationale de mieux promouvoir la santé à l'école et ainsi d'être plus à même de contribuer à la réduction des inégalités sociales de santé et de favoriser la réussite de tous les élèves. La question de la formation recouvre résolument celle d'une didactique de l'ES en milieu scolaire dans une perspective curriculaire / The school is one of the main settings to undertake prevention and health education. The department of health promotion in favor of pupils’ health aims to support the educating community. Health education and prevention in school settings requires to draw from interdisciplinary approaches rooted in a set of values, a holistic approach to the individual, which set the grounds for educational projects on the level of a class and the level of the whole school. Among the people involved in the educating community, school nurses relate to a particular body of professionals. The inclusion of health promotion and health education as part of their missions, has determined a shift in their role, their attitude, and their professional practice. Findings from the literature underline the link between knowledge, systems of social representations, and reference practices which revolve around individual conceptions. This research is based on a mixed methodology to analyze the qualitative data collected via interviews which were carried out with a sample of individuals. A national survey was undertaken at a second stage. The nurses share knowledge on health education and promotion in school settings, but this shared knowledge does not translate into systems of individual conceptions, nor into professional practices, which are heterogeneous, as declared by school staff. Our results show the diversity in conceptions relating to health education, which range from a biomedical approach to professional practice to educational practices. Nurses’ conceptions are strongly influenced by their professional practice within national Education. The role of school nurses in health education depends on their seniority, and ranges from a biomedical conception which involves teaching about health, to a holistic approach of health education, and includes the provision of advice and support to schools, as well as resources to school staff.This research puts forward leads to design pre-service and in-service training, with the underlying objective to promote the development of competences which could support school nurses in promoting health in schools. This would contribute to the reduction of health inequalities as well as to the promotion of academic achievement for all. The central question relating to training design is that of the didactics of health education in a curricular perspective

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar och de med diabetes mellitus typ 1 har en ökad risk att drabbas av ätstörningar. Skolsköterskan träffar dessa ungdomar inom skolan och deras uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt ge stöd till eleven i det dagliga livet. Syfte: Var att belysa ätstörningar hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Baserades på 20 vetenskapliga kvantitativa artiklar. Fem kategorier framkom; Risk- och skyddsfaktorer som påverkar ätstörningar, Levnadsvanors samband med ätstörningar, Skillnader och likheter mellan könen, Insulinmanipulation och Konsekvenser av ätstörningar. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att det fanns många faktorer som hade samband med ätstörningar hos ungdomar med diabetes typ 1. Koppling till skolsköterskans hälsofrämjande roll i diskussionen ger förslag på hur skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande gentemot ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörningar. Det saknas kvalitativ forskning kring skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörning. Det vore därför intressant med forskning som visade på vilket stöd dessa ungdomar själv anser att de behöver för att hantera sin diabetes och ätstörning. / Background: Diabetes mellitus type 1 is one of the most common chronic diseases among children and adolescents, and those with diabetes mellitus type 1 have an increased risk of eating disorders. The school nurse meets these adolescents within the school and their purpose is to work with health promotion and prevention and to provide support to the student in daily life. Aim: To illustrate eating disorders in adolescents with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review with an inductive approach. Findings: Based on 20 scientific quantitative articles. Five categories emerged; Risk and protective factors affecting eating disorders, Living habits associated with eating disorders, Gender differences and similarities, Insulin manipulation and Consequences of eating disorders. Conclusion: This literature review shows that there are many factors related to eating disorders in adolescents with type 1 diabetes. Link to the school nurse's health promotion role in the discussion provides suggestions on how the school nurse could work health promotion towards adolescents with diabetes type 1 and eating disorders. It would therefore be interesting with research that showed what support these young people themselves think they need to manage their diabetes and eating disorders. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade enligt lagar och författningar. Tillsammans med elevhälsoteam, rektor och lärare ska skolsköterskan arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, med elevernas bästa i åtanke. År 2020 etablerades Covid-19-pandemin i Sverige. Inom skolan infördes distansundervisning i olika grader. Samhället förändrades till följd av viruset, vilket påverkade skolsköterskornas arbetssituation i olika utsträckning. Att uppleva en känsla av sammanhang i sitt dagliga arbete är nödvändigt för att skolsköterskans arbetssituation ska kunna vara tillfredsställande.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19-pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Skolsköterskor som arbetat i grundskola under Covid-19-pandemin intervjuades med semi-strukturerad intervjuteknik. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Insamlat datamaterial utmynnade i två huvudkategorier: Utmaningar och möjligheter i skolsköterskans arbetssätt samt Teamarbetets betydelse. Skolsköterskorna beskrev digitaliseringens betydelse för arbetsmiljön, att en omprioritering av dagligt arbete gjordes till följd av smittförebyggande arbete, samt belyste vikten av det kollegiala stödet och en välfungerande arbetsplats.  Slutsats: Skolsköterskans upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i det dagliga arbetet påverkades till följd av Covid-19-pandemin. Tillkomna arbetsuppgifter relaterade till Covid-19 samt förändrade möjligheter att genomföra ordinarie arbetsuppgifter, medförde att skolsköterskors dagliga arbete påverkades både i positiv och negativ bemärkelse. / Background: School nurses’ duties are regulated by Swedish law. The school nurses work alongside with student health team, principal and teachers to promote health and prevent disease among students. In 2020, the Covid-19 pandemic was established in Sweden. Schools introduced distance education to varying degrees, and society had to adapt. For the school nurses’ occupational health to be satisfactory, it is essential to experience a sense of coherence in the daily work.  Aim: The aim was to describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in elementary school.  Method: Qualitative method with inductive approach. School nurses who worked in elementary schools during the Covid-19 pandemic were interviewed using semi-structured interview technique. The content was analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: Collected data material resulted in two main categories: Challenges and opportunities in the school nurse´s working methods and The importance of teamwork.   Conclusion: The Covid-19-pandemic affected school nurses’ experiences of manageability, comprehensibility and meaningfulness in their daily work. Additional tasks related to Covid-19, and changed opportunities to carry out regular tasks, meant that school nurses' daily work was affected in both a positive and negative sense.

Övervikt bland barn ökar stadigt världen över vilket ger både kort – och långsiktiga konsekvenser för de som drabbas. Skolsköterskan inom elevhälsan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet att upptäcka en övervikt men också vara ett stöd för barnet och dess familj. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i grundskolan inom elevhälsan. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades. Innehållet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket gav två kategorier med fem subkategorier. I resultatet framkom det att stötta barn med övervikt är en viktig arbetsuppgift för skolsköterskor inom elevhälsan, det tar mycket tid och kräver stort engagemang. Skolsköterskor inom elevhälsan använder sig av sin medicinska och sociala kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot övervikt hos barn. Erfarenhet av att arbeta med ämnet upplevdes vara en fördel, och det mest framgångsrika arbetssättet var att få till ett gott samarbete mellan olika vårdinstanser, vårdnadshavare och barn. Grunden för att uppnå det byggdes genom att skapa goda relationer både till barn och vårdnadshavare genom att vara lyhörd och använda sig av motiverande och lärande samtal. Distriktssköterskan inom elevhälsan behöver arbeta preventivt med övervikt hos barn, ha ett neutralt förhållningssätt till barn och vårdnadshavare och fokusera på tidig upptäckt och tidig intervention. / Overweight amongst children is steadily increasing worldwide, which generates both short-term and long-term consequences for these children and their families. The school nurse plays an important part in working with health promotion and identifying overweight, as well as acting as part of a support system for children and their families. The purpose of the study was to enlighten the school nurses’ experiences in working with overweight amongst children in elementary school. A qualitative interview study was the method used with an inductive approach where nine specialist trained nurses were interviewed. The data was analyzed using qualitative content analysis that produced two categories and five subcategories. The results show that being a support for children with overweight is an important task for school nurses working with student health, and it requires both time and commitment. School nurses in student health used their medical competence and social skills to work preventative and health promotive against overweight amongst children. Experience in this field was believed to be an advantage and the most successful approach was to work cooperatively with other health instances, parents and children. The foundation to reach there was built by creating positive relationships with both children and their parents by being responsive and working with caring conversations. The district nurse within student health needs to work preventatively with overweight amongst children, remain neutral towards children and their parents and focus on early identification and early intervention.

Fler och fler elever har svårt med att gå i skolan. Problematisk skolfrånvaro påverkar eleven, familjen, skolan och till sist samhället. Skolsköterskans profession utgör en essentiell del för att bemöta och stödja elever genom att uppmärksamma riskfaktorer för ökad frånvaro i skolan och med detta främja elevers hälsa. Syftet med studien är att belysa riskfaktorer kopplat till problematisk skolfrånvaro hos elever i åldrarna 13-18 år. För att få en översikt av forskningsläget genomfördes en systematisk integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet blev 15 artiklar som beskriver olika riskfaktorer som presenteras i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna blev ”Skolvärldens relationer”, ”Hemmet som plats för trygghet eller utsatthet” och ”Balansera hälsa och ohälsa”. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro är komplexa med flertal variationer av riskfaktorer. Som skolsköterska är det en nödvändighet att förstå riskfaktorer som är kopplade till elevens problematiska skolfrånvaro för att arbeta hälsofrämjande. Vid mötet med eleven behöver skolsköterskan förstå elevens livsrytm för att främja hälsa och välbefinnande i en vårdande relation. / More and more pupils are finding it difficult to go to school. Problematic school absence affects the student, the family, the school and ultimately society. The profession of school nurse is an essential part of responding to and supporting pupils by identifying risk factors for increased school absenteeism and thereby promoting pupils' health. The aim of this study is to highlight on risk factors for increased school absence in students aged 13-18 years. A systematic integrative literature review was conducted to provide an overview of the state of research. The literature search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. The result was 15 articles describing different risk factors presented in three categories and nine subcategories. The three categories were "School world relations", "The home as a place of safety or vulnerability" and "Balancing health and ill health". As a school nurse, understanding the risk factors associated with a student's problematic school absence is a necessity to work in a health-promoting way. When meeting with the student, the school nurse needs to understand the student's rhythm of life to promote health and well-being in a caring relationship.