Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

Bakgrund: Ensamhet definieras som en tillvaro utan gemenskap och trygghet. Ibland är ensamheten självvald. Det finns olika faktorer som har betydelse för elevers upplevelse av ensamhet. Skolsköterskan har en viktig roll med att uppmärksamma, arbeta förebyggande, hälsofrämjande så väl som att stötta elever som känner sig ensamma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers ensamhet. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer med skolsköterskor blev analyserade. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom åtta kategorier: Ensamhet uppmärksammas i hälsosamtalet, Elever uttrycker att ensamhetskänsla kan vara svår att beskriva, Kontaktnätet kan uppmärksamma ensamhet, Ensamhet kan visa sig på olika sätt, Elever har olika behov gällande ensamhet, Omgivningen har betydelse för hur eleven blir uppmärksammad, Internet kan skapa både en gemenskap och en ensamhet, Känslan av ensamhet mellan flickor och pojkar. Slutsats: Hälsosamtalet var en viktig del i att uppmärksamma elever som verkade ensamma. Det var betydelsefullt för eleverna att de fick vara med och påverka skolmiljön för att minska känslan av ensamhet. Skolsköterskan tillsammans med föräldrar och annan personal har en viktig roll i att stötta elever i skolan. / Background: Loneliness is defined as being without community and security. Sometimes loneliness is self-elected. There are circumstances that are important to young students experience of loneliness. The school nurse has an important role to pay attention to and work on prevention and health promotion and to support students who feel lonely. Aim: The aim of this study was to describe school nurses perceptions of high school students loneliness. Method: The data material was analyzed with an qualitative content analysis. Eight interviews with school nurses were analyzed. Results: From the analysis of the data material eight categories emerged: Loneliness is noticed in the health conversation, Students express that feeling of loneliness can be difficult to describe, The contact network can pay attention to loneliness, Loneliness can manifest in different ways, Students have different needs regarding loneliness, The environment is important for how the student is noticed, The internet can create both a community and a feeling of loneliness, The feeling of loneliness between girls and boys. Conclusion: The health dialogues is an important part of drawing attention to students who seems lonely. It is important for students to be able to influence the school environment in order to reduce the feeling of loneliness. The school nurse, together with parents and other staff, has an important role in supporting students in the school.

Bakgrund: Skolan är en viktig plattform i arbetet med folkhälsa och ska utgå från ett salutogent perspektiv. Det är under skolåren som elevers hälsovanor grundläggs. Skolsköterskor upplever ibland sin profession som osynlig eftersom lärarna kan vara negativt inställda till det hälsofrämjande elevarbetet. Genom det tvärprofessionella samarbetet mellan skolsköterska och lärare främjas elevers hälsa. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av samarbete med lärarna i det hälsofrämjande och hälsoförebyggande elevarbetet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har genomförts med semi-strukturerade intervjuer och femton skolsköterskor inom Västra Götaland, Sverige, har deltagit i studien. Som analysmetod till datamaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet visade att rektors inställning till det hälsofrämjande arbetet var av betydelse för hur samarbetet fungerade på skolan. Skolsköterskan och lärarna behövde ha förståelse för varandras förutsättningar eftersom de utgick från olika kompetensområden. Det var av essentiell vikt att kunna ge och ta i relationen och bjuda in till varandras världar för att uppnå ett bra samarbete. Slutsats: Att samarbeta med lärare är en stor del av skolsköterskans dagliga arbete. Den viktigaste förutsättningen för att främja ett samarbete med lärarna är hur rektor organiserar sin verksamhet till allas bästa. Överlag är skolsköterskorna nöjda med samarbetet med lärarna men att det alltid kan utvecklas till det bättre. / Background: The school is an important place when it comes to public health and must be centered around a salutogenic approach. The health habits of the students' are founded during their early school years. Sometimes, the school nurses feel their profession goes unnoticed, on account of that the teachers, sometimes, have a negative attitude to the health-promotion work. The health of the students will be encouraged through an interdisciplinary collaboration between school nurses and teachers. Aim: The aim of this study was to examine school nurses' experiences of collaboration with teachers regarding the health promotion and health prevention work for the students. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. The data collected was analyzed through a qualitative content analysis. Semi-structured interviews were performed with fifteen school nurses in the district of Västra Götaland, Sweden, participated in the study. Results: The study showed that the attitude which the principal of the school had towards the health promotion work, had a big impact on the collaboration. The school nurse and the teachers had to have an understanding for each other's different professions. To achieve a good collaboration, it was essential for the school nurse and teachers to be able to give and take in their relation. Conclusion: Collaborating with teachers is a major part of the school nurses' daily work. The most important thing for establishing a good collaboration between the school nurse and teachers depends on how well the principal has organized his school to be suitable for every different profession. Overall, the school nurses are satisfied with the collaboration with the teachers but pointed out it can always develop further and get even better.

Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga i samhället. Huvudvärk kan vara ett psykosomatiskt symtom som indikerar psykisk ohälsa. Skolsköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har en avgörande betydelse för att uppmärksamma de elever som söker för återkommande huvudvärk. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder skolsköterskan utför till elever som söker för återkommande huvudvärk. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor från fyra olika kommuner. Resultatet presenterades med tre kategorier med tillhörande underkategorier: Övergripande hälsobedömning, Arbeta elev fokuserat, och Samarbete inom elevhälsan och med vårdnadshavare. I mötet med eleven gjorde skolsköterskorna en bedömning av elevens hälsosituation, såväl de fysiska, psykiska som de sociala aspekterna. Eleven var i fokus för skolsköterskorna. Samarbetet med vårdnadshavare och elevhälsa kunde hjälpa skolsköterskorna att få en helhetsbild av elevens situation. Olika behandlingsmetoder användes för att lindra huvudvärken. Omvårdnadsåtgärderna syftade till att öka elevens välbefinnande samt minska elevens skolfrånvaro för att på sikt få en friskare befolkning. Sambandet mellan huvudvärksproblematik och psykisk ohälsa är av stor vikt för skolsköterskan att ha kunskap om. Det är önskvärt med forskning kring en nationell handlingsplan över vilka omvårdnadsåtgärder som tidigt kan sättas in för elever med huvudvärksproblematik. / Mental illness has increased among children and adolescents in society. Headaches can be a psychosomatic symptom indicating mental illness. The school nurse's work on health promotion and disease prevention is crucial for giving attention to students with recurrent headaches. The aim of this study was to describe what nursing measures the school nurse performed for those students who sought care for recurrent headaches. The method used was a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were made with eight school nurses from four different municipalities. The results were presented in four main themes with these following associated sub-themes: Overall Health Assessment, Student Focused Work and Collaboration within Student Health Care and with Parents or Legal Guardians. When meeting with the student, the school nurses assessed the student's health situation; both physical, mental and social aspects. The student was in focus for the school nurses. Collaboration with parents or legal guardians and student health care could help the school nurses get an overall picture of the student's situation. Different treatments were used to relieve headache. The nursing measures taken were aimed at increasing the well-being of the student and reducing the student’s absence from school to eventually gain a healthier population. The connection between problems with headaches and mental illness is of great importance for the school nurse to have knowledge of. Research on a national plan of action is desirable, stating which nursing measures to take on an early stage for students with headache problems.

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. / Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

Bakgrund: I Sverige genomförs en studie som regelbundet undersöker hälsan hos barn och ungdomar genom att de själva får skatta sin hälsa. Senaste mätningarna visar en ökad skolstress samt otillräcklig fysisk aktivitet. Skolsköterskan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elever. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med elever i åldrarna 13-18 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med elever både på individ- och gruppnivå. Skolsköterskorna belyser att en del av arbetet innebär att visa sig på skolan för att avdramatisera sin roll och för att skapa relationer till eleverna. Det framkommer att det finns faktorer som påverkar arbetet, dessa är samarbetet med övrig personal samt att skolsköterskorna upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja. Konklusion: Samarbetet mellan skolsköterskan och skolans övriga personal är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det krävs ett intresse och engagemang från samtliga professioner och att de har eleverna i fokus för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt till en god hälsa och trygg skolgång. / Background: In Sweden there is an ongoing study that regularly examines the health of children and young people. The latest measurements show increased school stress and low physical activity. The school nurse's task is to work with health promotion and prevention with students. Aim: The aim was to describe school nurses´ experiences of working to promote health with students aged 13-18. Method: A qualitative interview study was conducted in which ten school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result shows that school nurses work to promote health with students both at individual- and group level. The school nurse's point out that part of the work involves interacting with the students to undramatize their role and to create relationships with the students. It emerges that there are factors that affect the work, these are the collaboration with other staff and that the school nurses feel that they do not have time for everything they would like. Conclusion: The collaboration between the school nurse and the school's other staff is a condition for being able to work to promote health. It requires an interest and commitment from all with the students in focus to give the students as good conditions as possible for good health and a safe school environment.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat vilket kräver insatser från samhället. Skolsköterskan som träffar ungdomarna dagligen har en unik och betydelsefull roll för deras psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans uppfattning om det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Tolv intervjuer genomfördes med skolsköterskor från olika kommuner i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: Skolsköterskans strävan mot välfungerande samarbeten i ett elevcentrerat hälsofrämjande arbete med organisatoriska förutsättningar. Tre kategorier lyftes fram: en betydelsefull stödjande roll, värdet av välfungerande samarbeten och behovet av organisatoriska förutsättningar samt underkategorier. Skolsköterskorna betonade vikten av sin egen stödjande roll, ett fungerande samarbete och behovet av struktur för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Skolsköterskans roll uppgavs var att ligga steget före och öka elevens kunskap och medvetenhet kring deras hälsa samt stärka deras handlingsberedskap. Konklusion: Ungdomarnas psykiska ohälsa utmanas därför är det av värde att det hälsofrämjande arbetet prioriteras. Vidare forskning kring det hälsofrämjande arbetets effekt behövs men även forskning kring ungdomars uppfattning av skolsköterskors hälsofrämjande arbete. / Background: Mental health problems have increased among youth and requires action from society. The school nurse, who interacts daily with the youths, has a unique role to play. Aim: The aim of the study was to investigate the school nurse's perception of health promotion to prevent youths mental health problems. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Twelve interviews were conducted with school nurses in southern Sweden. Results: A theme emerged: The school nurses strive for wellfunctioning collaborations in a student centered health promotion work with organizational conditions. Three categories were found: a significant supporting role, the value of wellfunctioning collaborations and the need of organizational conditions. School nurses emphasized the importance of their own supportive role, a functioning collaboration and structure for continued health promotion work. The school nurse's role in the health promotion work was stated to be one step ahead, increasing the student's knowledge and awareness of their health and to strengthen their preparedness for action. Conclusions: Mental health problems among youth is being challenged and health promotion work needs to be a priority. Further research on the effect of health promoting is needed along with research on youths perceptions of school nurses' health promoting work.

Bakgrund: Ungdomars tillgång till internet gör pornografin lättillgängligt och inflytelserik. I svenska skolor påvisas brister inom sex och samlevnadsundervisningen där elevhälsans personal oftast inte inkluderas. Utifrån skolsköterskans profession kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, har skolsköterskan en unik roll att främja elevernas hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid konsumtion av internetpornografi.Metod: Systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design. Åtta kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet som analyserades enligt tematisk analys. Resultatet beskrivs narrativt.Resultat: I resultatet framkom teman; psykisk ohälsa och tvångsmässig användning av pornografi samt ökat sexuellt risktagande och sexuellt våld. Resultatet visar att symtom på ångest, depression samt psykosomatiska symtom sågs hos flickor vid högre pornografikonsumtion. Hos pojkar med låg självkänsla sågs en ökad risk att utveckla symtom på ökad och tvångsmässig konsumtion av pornografi. Vid högre grad av pornografikonsumtion sågs ett ökat sexuellt risktagande hos pojkar och en ökad riskfylld livsstil hos flickor. Resultatet visar att pojkar konsumerar mer pornografi med våldsinslag.Slutsats: Resultatet visar att ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid pornografikonsumtion. Med stöd av resultatet kan skolsköterskeprofessionen bidra med kunskap kring pornografins påverkan hos ungdomar / Background: Young people´s access to the internet makes pornography easily accessible and influential. In Swedish schools there are shortcomings in sex and cohabitation education, where they often do not include student health staff. Based on the school nurse´s work with health promotion and prevention, the school nurse has a unique role in promoting students´ health.Aim: The aim of the study was to investigate how young people´s mental and sexual health is affected when consuming internet pornography.Method: Systematic literature review with descriptive design. Eight quantitative articles were included in the results, which were analyzed with thematic analysis and described narratively.Results: The results revealed two themes; mental illness and compulsive use of pornography and increased sexual risk-taking and sexual violence. The results show that symptoms of anxiety, depression and psychosomatic symptoms were seen in girls with higher pornography consumption. In boys low self-esteem there was an increased risk of compulsive consumption of pornography. With higher pornography consumption, there was an increased sexual risk-taking in boys and an increased risky lifestyle in girls. The results show that boys consume more pornography with elements of violence.Conclusion: The result shows that young people get affected in their mental and sexual health by pornography consumption. With the support of the results, the school nursingProfession can contribute with knowledge about the impact of pornography on young people.

Problem och syfte: Vaccinationstveksamhet är ett uppseglande globalt problem och ett av tio prioriterade hot mot världshälsan. Elevhälsovårdens vaccinationer utgör en viktig del av elevers skydd mot sjukdomar. Ingen generell beskrivning av skolsköterskors strategier och arbetssätt med elever och vårdnadshavare som uttrycker vaccinationstveksamhet har identifierats och därför syftar aktuell studie till att belysa dessa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio skolsköterskor yrkesverksamma inom grundskolor i delar av södra Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin Att så ett frö för vaccinationsacceptans framkom i dataanalysen. Arbetssättet och strategierna riktar sig mot både vaccinationstveksamma vårdnadshavare och elever. Två kategorier Att respektfullt stimulera vårdnadshavaren till att överväga sitt beslut och Att möjliggöra elevens delaktighet beskriver detta arbete. Underkategorierna som relateras till arbetet med vårdnadshavare beskriver bland annat regelbundet säkerställande av vaccinationsbeslutet och individualisering av information. Underkategorierna som relateras till arbetet med eleverna beskriver bland annat insatser för motvilligt ovaccinerade elever och anpassningar till tveksamma elever. En tredje kategori Skolsköterskans kompetens används långsiktigt beskriver övergripande hur skolsköterskornas arbetssätt och strategier utförs. Slutsats: Skolsköterskors arbete är långsiktigt och präglas av respekt för vårdnadshavarnas beslut samt elevernas självbestämmanderätt ur ett barnperspektiv. Skolsköterskor behöver bygga en god relation med familjen och informera dem utifrån en bred kunskapsgrund. / Objective: Vaccine hesitancy is a growing global problem and one of ten prioritised threats to world health. The vaccinations in school health services make up an essential part of pupils’ disease resistance. No generalised description of school nurses’ strategies and methods with pupils and guardians who express vaccine hesitancy has been identified and therefore the aim of this study is to elucidate these strategies and methods. Methods: Qualitative interviews with ten school nurses working in primary schools in parts of southern Sweden were performed. The data were analysed with content analysis. Results: The findings revealed the main category To plant a seed of vaccine acceptance. The strategies and methods target both vaccine-hesitant guardians and pupils. Two categories To respectfully stimulate guardians to consider their decision and To enable pupils’ participation describe these strategies and methods. The sub-categories related to work targeting guardians describes regular checking of the guardian’s decision and individualised information among other things. The sub-categories related to work targeting pupils describes actions for unwillingly unvaccinated pupils and individual arrangements for vaccine-hesitant pupils. A third category A long-term initiative using the school nurse’s competence describes the overarching strategies and methods of the school nurse. Conclusions: The school nurses have a long-term strategy marked by respect for the guardians’ decisions as well as the pupils’ rights of self-determination from a child rights’ perspective. The school nurses need to build a good relationship with the family and inform them using a broad base of knowledge.