Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland elever i Sverige. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan få livslånga negativa konsekvenser. Skolprestationer, betyg och närvaro påverkas negativt liksom självkänsla och sociala relationer. Elevhälsan bedömer psykisk ohälsa bland elever som den största utmaningen i deras arbete. Skolsköterskor har en unik position i att kunna identifiera och förebygga psykisk ohälsa hos elever. Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i skolan finns det relativt lite forskning om skolsköterskors roll i arbetet med elevers psykiska ohälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse för skolsköterskors arbete med elever med psykisk ohälsa samt kunskap om skolsköterskors arbetsmetoder, för att bättre upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka och möta elever med psykisk ohälsa i grundskolan. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio skolsköterskor verksamma i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är Att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och bemöta eleven samt Att vara central för stödet till eleven men ensam och otillräcklig i sin profession. Konklusion: Skolsköterskor har goda möjligheter att både upptäcka och skapa trygga och givande relationer till elever med psykisk ohälsa. Genom ett nära samarbete med skolans övriga yrkeskategorier och med elevers föräldrar kan skolsköterskan få en central och avgörande roll i arbetet med att upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Skolsköterskor upplever ensamhet och lider av brist på tid, stöd och det finns ett behov av utbildning. Dessa faktorer riskerar skolsköterskors möjligheter att ge god omvårdnad till elever med psykisk ohälsa. / Background: ​​Mental ill health is increasing among pupils in Sweden. Mental ill-health in children and adolescents can have lifelong negative consequences. School performance, grades and attendance can be affected negative as are self-esteem and social relationships. Student health considers mental ill health among students to be the biggest challenge in their work. The school nurse has a unique position in being able to identify and prevent mental ill health in students. While mental ill health is increasing in schools, there is relatively little research on the school nurse's role in working with students' mental ill health. Motive: This study aims to contribute with a deeper understanding of the school nurse's work with students with mental ill health and knowledge of the school nurse's working methods, to better detect and help students with mental ill health. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's experience of discovering and dealing with students with mental ill health in primary school. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach has been used. Semi-structured interviews were conducted with nine school nurses active in northern Sweden Result: The results are presented in two categories with associated subcategories. The categories are To detect signs of mental illness and respond to the student and To be central to the support of the student but alone and inadequate in the profession. Conclusion: School nurses have good opportunities to discover and create safe and rewarding relationships with students with mental illness. Through close collaboration with the school's other professional categories and with students' parents, the school nurse can have a central and crucial role in the work of discovering and helping students with mental illness. School nurses experience loneliness and suffer from lack of time, support and there is a need for education. These factors risk school nurses' opportunities to provide good care for students with mental illness.

Bakgrund: Stress är ett ökande problem för barn i Sverige. Den psykiska ohälsan ökar och rapporter om skolbarns hälsa visar på en ökning av huvudvärk och magont. Skolsköterskan möter dessa barn i skolan och kan utifrån dessa möten arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarnen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn. Metod: En kvalitativ metod användes och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Asynkrona intervjuer med öppna frågor skickades ut via e-post. Tolv skolsköterskor medverkade i studien. Resultat: I studiens resultat framkom ett tema och tre huvudkategorier som mynnade ut i sju underkategorier. Temat för resultatet är: Skolsköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete med stressade skolbarn bygger på erfarenhet, tillgänglighet, samtal och samarbete. Huvudkategorierna är: Skolsköterskors erfarenhet av stress på skolan, Skolsköterskans arbetssätt med stress och Samarbete med de vuxna kring barnet. Slutsats: Skolsköterskorna arbetar med barnens stress genom att se symtom och hitta orsak till varför barnen är stressade. Genom tillgänglighet och samtal hjälper skolsköterskorna barnen att hantera sin stress. Vidare sker ett omfattande samarbete mellan de vuxna kring barnen och där ingår elevhälsans professioner, pedagoger och föräldrar. Resultatet i denna studie kan hjälpa skolsköterskor i den dagliga verksamheten då resultatet visar på många olika sätt att arbeta med stress. / Background: Stress is growing problem for children in Sweden. Mental illness increases and student’s health shows a growth of headache and stomach pain. The school nurse meets these children at school and can, based on these meetings, work on health promotion and prevention with stress in school children. Aim: The aim of this study was to investigate school nurses' experience of working with schoolchildren's stress. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed with a qualitative content analysis. Asynchronous interviews with open questions were sent out by e-mail. Twelve school nurses answered. Results: In the study results one theme, three major categories and seven subcategories emerged. The theme was: School nurse´s health promotive and preventive work with stressed schoolchildren is built on experience, availability, conversations and cooperation. The major categories were: the school nurse's experience of stress in the school, the school nurse's way of working with stress and cooperation with the adults around the child. Conclusion: School nurses work with children's stress by seeing symptoms and finding reasons why the children are stressed. In terms of accessibility and conversation, the school nurses help the children to deal with stress. Furthermore, there is extensive collaboration between the adults around the children and that includes the children’s health professions, teachers and parents. The result in this study can help school nurses in their daily activities as the result shows many ways to work with stress.

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier.  Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning / Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder.  Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses.  Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration.  Furthermore, eight subcategories were identified.  Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett växande problem i Sverige. Skolan arbetar för att främja hälsa och lärande och skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera psykisk ohälsa. Att identifiera elever med psykisk ohälsa kan vara avgörande för att dessa elever inte ska utveckla psykisk sjukdom. Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att alla som arbetar inom skolan strävar efter att försöka identifiera elever så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har en viktig roll i detta då det är hen som träffar alla elever oftast vid flera tillfällen under skoltiden. Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans arbete med att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Det insamlade data materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Enskilda intervjuer genomfördes med fem skolsköterskor. Resultat: Resultatet visar på fyra huvudkategorier: att möta eleven, vikten av att vinna elevernas förtroende, att samarbeta mot gemensamma mål, att synliggöra könsskillnader. Konklusion: I arbetet med att identifiera psykisk ohälsa krävs att skolsköterskan har kompetens inom flera olika områden och samarbetar med andra professioner och föräldrar samt en medvetenhet om könsskillnader och könsspecifika strategier vid psykisk ohälsa. / Background: Mental illness among children is a growing problem in Sweden. In order to promote health and learning, school nurse has an important role to identify mental illness. Research shows that there is a clear connection between school performance and mental health. Therefore, it is important for the school staff to cooperate and strives to identify mental illness in an early stage. The school nurse has an important role, she meets the students on several occasions during school. Purpose: To describe how school nurses work on identifying mental illness among pupils. Method: Qualitative method with inductive approach has been used and the data has been analysed according to qualitative content analysis. Individual interviews were conducted with five school nurses. Result: From the analysis four main categories with subcategories emerged: to meet the pupil, the importance of gaining the pupils’ confidence, to cooperate towards common objectives and to make gender differences visible. Conclusion: In order to identify mental illness the school nurse need competence in several different areas and to cooperate with other professions and parents, as well as knowledge of gender differences and gender-specific strategies in the case of mental illness.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning utgör sociala medier en hälsopåverkan på äldre barn och ungdomar utifrån bland annat nedsatt välbefinnande, låg självkänsla, beroende och internetmobbning. Det saknas i nuläget forskning kring om lågstadiebarn använder sociala medier och vilka negativa och positiva aspekter som i sådana fall finns med användningen. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av lågstadiebarns användning av sociala medier. Metod: En empirisk kvalitativ design tillämpades. Sex skolsköterskor i två städer i sydvästra Sverige deltog. Semistrukturerade intervjuer utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysarbetet ledde fram till tre huvudkategorier: Barnen befinner sig i ett digitaliserat samhälle, Användningen kan innebära en risk för yngre barn och Vikten av begränsning. Skolsköterskorna erfarenhet var att sociala medier kan påverka barnen genom att bland annat leda till stress, beroende, fysisk inaktivitet och sömnbrist. Barn som blir utsatta för mobbning beskrevs kunna nås dygnet runt via sociala medier. Användningen upplevdes även kunna vara utvecklande och lärorik. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att lågstadiebarn använder sig av sociala medier trots att de ej uppnått aktuella åldersgränser. Användningen beskrevs öka med åldern och förekom främst i hemmet. Mer forskning krävs för att belysa lågstadiebarns användning av sociala medier och dess påverkan för ett fortsatt hälsofrämjande arbete. / Background: Previous research on social media constitutes a health impact on children and adolescents based on reduced well-being, low self-esteem, addiction and internet bullying. There is currently no research on primary school children’s use of social media and negative and positive aspects. Aim: The aim was to highlight school nurses' experiences of the use of social media by primary school children. Method: An empirical qualitative design was applied. Six school nurses in two cities in southwest Sweden participated. Semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis led to three main categories: Children in a digitized society, The use could lead to risks and Importance of limitation. School nurses considered that social media affect the children by conduce to stress, addiction, physical inactivity and sleep deprivation. Also, children who were exposed to bullying could be reached 24 hours a day. Social media could also be developing and educational. Conclusion: The school nurses experienced that primary school children use social media despite current age limits. The use increased with age and occurred mainly in the homes. More researched is needed about the social media use by primary school children and its impact to continue health promotion.

A travers une analyse localisée, il est montré dans quelle mesure, du côté des intervenants et des élèves, les appropriations des actions publiques préventives contribuent au gouvernement des conduites juvéniles populaires et genrées par la construction de manières conformes et déviantes de consommer des produits. La structuration de l'espace de la prévention dans le département est abordée dans une première partie consacrée à l'étude du travail des infirmières scolaires, des gendarmes et des salariés d'associations gérant des centres de soins d'accompagnement et de prévention en addictologie (Csapa). Comment ces agents concilient-t-ils la réalisation de tâches préventives avec des modes d'occupation du métier considérés comme légitimes dans leurs espaces d'appartenance respectifs? L'intérêt des agents à intervenir à l'école, leur légitimité pour le faire et les fonctions institutionnelles sur lesquelles reposent leurs actions sont des constructions sociales indissociables. Les actions préventives sont ainsi susceptibles d'être construites comme une gestion sanitaire de l'éducation des élèves (infirmières scolaires), une forme de proximité et d'enquête auprès de civils (gendarmes), et une forme de travail social (membres de Csapa). Dans un second temps, il est montré que l'organisation, les investissements et les appropriations des actions préventives en classe contribuent, à la fois à une certaine remise en cause du principe de prévention des addictions chez les jeunes tout en reproduisant des manières de penser la réalité au fondement de la position dominée des élèves des classes populaire à l'école et dans le monde social. Manières d'être et de penser reposant sur un ensemble d'oppositions: entre conduites déviantes et conformes, entre jeunes et adultes, entre formations professionnelles et générales, entre chahut et ordre, entre mauvais et bons élèves, entre garçons et filles. / Every year in France, according to educational laws, prevention initiatives on drugs and alcohol addiction/addiction behavior should be organized in every school. We study the social conditions of the implementation of such interventions in rural department of southern France. How do the production conditions of prevention policies influence the social space of drug consumers local care? How do the investments of agents in preventive actions legitimate their ordinary work? How do public actors build the professional legitimacy of these workers? How the implementation of a public policy as the prevention of addictions at school, contributes to the institutional order it is inscribed in? On one hand, prevention of addictions is based on a gendered division of the ways populations called at risk's are controlled: on one side, activities socially drawn as feminine (prevention, listening and care); on the other side's masculine's ones (repression, discipline and work). Agents who intervene at school belong to different spaces (artistic field, medical field and penal field) in which prevention is symbolically devalued. On the contrary, at school, they can enhance their position. On the other hand, by their reappropiations of school space, the staging of students's bodies and their use of a real talk's, agents of prevention try to distinguish themselves from the way they think students perceive them and the school system. The combination of these attempts of distinction and the need to "hold" students, make easier boys's involvements during these interventions.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa. / Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.

Brist på fysisk aktivitet är en av de största orsakerna till sjukdom inom Europeiska  Unionen [EU]. Fysisk aktivitet på recept [FaR] används i Sverige sedan början av 2000-  talet som en metod för främjande av fysisk aktivitet. Starkt vetenskapligt stöd finns för  att rådgivning kring fysisk aktivitet är effektivt. Inom skolvärlden kan skolsköterskorna  påverka elevernas hälsoutveckling i sina hälsosamtal. Detta examensarbete är en del i  utvärderingen av ett pågående samarbetsprojekt, vari bland annat skolhälsovården ingår,  för att utveckla FaR för barn och ungdomar. Syftet var att belysa skolsköterskors  inställning till och erfarenheter av att använda sig av Fysisk aktivitet på recept [FaR]  som ett verktyg inom skolhälsovårdens preventiva arbete. Undersökningen genomfördes  via enkät. I resultatet framkom att samtliga skolsköterskor var positiva till medverkan i  samarbetsprojektet, trots att endast hälften av skolsköterskorna upplevt delaktighet i  projektet och att knappt hälften förskrivit FaR. Skolhälsovårdens fokus på preventivt  arbete bekräftades och skolsköterskorna visade stort intresse för vidareutbildning inom  samtalsmetodik. Brist på delaktighet, kunskap och tid identifierades som hinder för att  förskriva FaR. Undersökningen har både gett inblick i skolsköterskors arbete med FaR  och visat på betydelsen av ett genomtänkt förankringsarbete vid införandet av nya  arbetsmetoder som exempelvis FaR / Lack of physical activity is one of the major reasons for illness within the European  Union [EU]. Physical activity as prescription [PAP] has been used in Sweden since the  beginning of this millennium as a method to increase physical activity. Advising  physical activities has scientifically been proved to be efficient. School nurses can  influence the development of the pupils ́ health by health talks. This thesis is one part of  the evaluation of an ongoing joint project where School Health is included to develop  PAP among children and youth. The aim was to illuminate school nurses’ attitude as  well as, experiences in Physical activity as prescription [PAP] as a tool within school  health’s preventive work. A questionnaire study was carried out in order to find out the  answers to these questions. The study showed that all the school nurses were positive to  participate in the joint project, even though only half of the school nurses had  experienced participation in this project and had prescribed PAP. The focus of the  School Health on preventive work was confirmed  and school nurses showed great  interest in training in counselling skills. Lack of participation, knowledge and time were  identified as barriers to prescribe PAP. The survey has given insight into the school  nurses’ work with PAP and has shown the importance of a well thought-out preparatory  work when introducing new working methods, such as PAP.

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Som analys metod användes innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom mest likheter men även skillnader i skolsköterskornas erfarenheter, vilket resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De huvudkategorier som framkom var Att uppmärksamma beteendeförändringar; Att främja hälsan genom personligt stöd samt Att främja hälsan genom samverkande stöd. Slutsats: Ur ett helhetsperspektiv upplevde de flesta skolsköterskor att skolbarnens hälsa i samband med föräldrars separation var bra och att skolsköterskorna var nöjda med det hälsofrämjande arbetet kring detta. / Background: Divorce is common in today’s´ society, and children’s´ experience of parental separation is often that they feel stressed and confused. Previous studies show that the divorce resulted in major changes for the children and that the pressure in the family situation after divorce affects children's feelings. The children in these studies often spoke of the grief after the loss of not being a family anymore. Aim: The purpose of this study is to describe school nurse experiences of school children's health and health promotion in the context of parental separation. Method: The methods used were an interview study with a qualitative approach and Granheim and Lundman´s (2004) content analysis method. Results: The analysis of the result of the interviews showed many similarities but also differences in the school nurses' experiences, which resulted in three major categories with associated subcategories. The main categories that emerged were Paying attention to behavioral changes; Promoting health through personal support and Promoting health through collaborative support. Conclusion: From an overall perspective a majority of school nurses that participated experienced that school children's health in the context of parental separation was satisfactory. The school nurses also stated that they were satisfied with the health promotion work around children of divorced parents.

<p>Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa.</p> / <p>Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.</p>