Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende. / Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students.  Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.

I dagens moderna samhälle är den digitala tekniken en stor del av vår vardag och ses som ett relativt nytt samhällsproblem. Under det senaste decenniet har användandet av digital teknik ökat explosionsartat i alla åldersgrupper i samhället. Barn och unga är idag mer stillasittande än förr och skärmtiden prioriteras framför aktiv lek. Distriktssköterskan arbetar för att främja hälsa för hela befolkningen och kan vara verksam inom skolan som skolsköterska. Skolan är en viktig arena för att implementera en hälsosam livsstil från tidig ålder och vikten av en god vårdrelation ses som betydelsefullt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolsköterskan arbetar med skärmtid hos barn i skolan. Designen utgörs av en integrativ litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar har identifierats från databaserna Cinahl, Pubmed och Medline och därefter granskats utefter vald granskningsmall samt utarbetade kriterier. Vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman som beskriver hur skolsköterskan kan arbeta. Av resultatet framkom vikten av att samarbeta med både vårdnadshavare och övriga vuxna i skolan. Men även att skolsköterskan har en viss kunskap om vad barnen gör på internet. Det hälsofrämjande arbetet med att främja rörelse och begränsa skärmtid sågs som betydelsefullt. Denna uppsats kan påvisa vikten av att identifiera och undervisa gällande skärmtidens effekter för hälsan på både kort och lång sikt. / In today´s modern society, digital technology is a large part of our everyday life and is seen as a large part of our everyday life and is seen as a relatively new social problem. During the last decade, the use of digital technology has increased explosively in all age groups in society. Children and young people today are more sedentary than before, and screen time is prioritized over active play. The district nurse works to promote health for the entire population and can work within the school as a school nurse. The school is an important arena for implementing a healthy lifestyle from an early age and the importance of a good care relationship is seen as significant. The purpose of the essay is to investigate how the school nurse works with screen time in children at school. The design consists of an integrative literature review where twelve scientific articles have been searched from the databases Cinahl, Pubmed and Medline and then reviewed according to the selected review template and prepared criteria. Which resulted in three main themes and seven sub-themes that describe how the school nurse can work. The results revealed the importance of collaborating with both guardians and other adults in the school. But also, that the school nurse has some knowledge of what the children do on the internet. The health – promoting work of promoting movement and limiting screen time was seen as significant. This essay can demonstrate the importance of identifying and teaching about the health effects of screen time in both the short and long term.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem som utgör ett hot mot folkhälsan globalt, då det ökar risken för fysiska och psykiska hälsoproblem. Att förebyggande åtgärder sätts in i tid är en avgörande faktor. Då de flesta barn går till skolhälsovården kan skolsköterskan spela en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för barn med övervikt eller fetma. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för skolbarn med övervikt eller fetma. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades genom innehållsanalys. I resultatet framkommer det att stöd från ledningen och ett gott teamarbete möjliggör skolsköterskans hälsofrämjande arbete för barn med övervikt eller fetma. Brist på tid och resurser lyfts fram som utmaningar och vid en hög arbetsbelastning prioriteras andra arbetsuppgifter. Skolsköterskor upplever ett behov av kompetensutveckling för att kunna stödja vårdnadshavare och elever till goda levnadsvanor. Övervikt och fetma är ett känsligt ämne där skolsköterskan behöver arbeta personcentrerat. Slutsatsen är att skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande men behöver resurser i form av stöd, tid och utbildning. Framtida forskning bör undersöka hur skolsköterskan tillsammans med övrig skolpersonal kan införa hälsofrämjande åtgärder för barn med övervikt eller fetma. / Overweight and obesity among children pose a threat to public health globally, as it increases the risk of physical and mental health problems. Preventive actions that are implemented at an early stage is a crucial factor. School nurses can play an important role in the health promotion work for children with overweight or obesity. The aim of the study was to describe school nurse's experience of working with health promotion for school children with overweight or obesity. This systematic review is based on 14 scientific articles. The material was analyzed by content analysis. The results shows that support from upper management and teamwork enable the school nurse's health promotion work. Lack of time and resources is highlighted as a challenge. In the event of a high workload, other tasks are prioritized. Competence development was requested to be able to support guardians and students. Overweight and obesity is a sensitive subject where the school nurse needs to work person centred. The conclusion is that the school nurse can promote health improvements, but resources are required, such as support, time and education. Further research should explore how health improving actions for children with overweight or obesity can be implemented by the school nurses in cooperation with other personnel.

Bakgrund: Den 11 mars år 2020 deklarerade World Health Organisation att Covid-19 är en pandemi. Covid-19 är en akut luftvägsinfektion som kan leda till livshotande tillstånd. Folkhälsomyndigheten har belyst vikten av en fungerande elevhälsa i skolan där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska fokusera på elevers mående och skolfrånvaro under pandemin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19 pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där tio intervjuer analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Ur analysen framkom ett innebördstema: Anpassningar och förändringar, som beskrevs genom åtta innebördselement: Förhållningssätt till information och kommunikation från ledningen, Anpassningar i den fysiska arbetsmiljön, Planering och prioritering, Ökad användning av digitala verktyg, Förändringar i elevers skolfrånvaro, Skolsköterskors känsla av ansvar, Förstärkt roll som trygg vuxen, Skolsköterskors upplevda känslor i det dagliga arbetet. Konklusion: Anpassningar och förändringar i skolsköterskors dagliga arbete i grundskolan har införts utifrån Covid-19 restriktioner och allmänna råd. Under Covid-19 pandemin har skolsköterskornas självständiga arbete tydliggjorts i än större utsträckning genom hur de har förändrat och anpassat det dagliga arbetet. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared Covid-19 a pandemic. Covid-19 is an acute respiratory infection that can lead to life-threatening conditions. The Swedish Public Health Agency has highlighted the importance of a functioning student health in schools, where the health promotion and prevention work must focus on students' well-being and school absence during the pandemic. Purpose: To describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in primary school. Method: The study used a qualitative method where ten interviews were conducted and analyzed with descriptive meaning analysis. Result: From this analysis the theme of Adaptations and Changes emerged, which will be described through eight meaning elements; Approaches to information and communication from management, Adaptations in the physical work environment, Planning and prioritization, Increased use of digital tools, Changes in students 'school absence, School nurses' sense of responsibility, Enhanced role as a safe adult, School nurses' perceived feelings in their daily work.Conclusion: Adaptations and changes in school nurses' daily work in primary school have been introduced based on Covid-19 restrictions and general advice. During the Covid-19 pandemic, the independent work of school nurses has been clarified to an even greater extent through how they have changed and adapted their daily work.

Bakgrund: Användning av sociala medier har ökat markant de senaste åren och tillhör barn och ungdomars vardag. Detta kan medföra både positiva och negativa hälsoeffekter som kan påverka elevers självkänsla. En god självkänsla kan både förbättra hälsan och skolprestationerna. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och har i sin profession möjlighet att stödja elever till en hälsosam användning av sociala medier, som kan stärka självkänsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenhet av sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Metod: Data insamlades genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med elever på mellanstadiet och/eller högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier: Positiv påverkan på självkänsla, Negativ påverkan på självkänsla samt Betydelsen av skolsköterskans arbete. Temat som framkom i studien var, ett komplext och utmanande arbete. Konklusion: Det finns en dubbelriktad komplexitet i sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Skolsköterskans uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elevers hälsa, bör utgå ifrån elevernas livsvärld och i samverkan med andra professioner. / Background: The use of social media has increased markedly over the past few years and is a part of everyday life among children and adolescents. This may cause both positive and negative health outcome, that may also affect the students´ self-esteem. A good self-esteem can both improve health and school performance. The school nursework with health promotion and has the opportunity to support and encouragestudents to a healthy use of social media, which can strengthen self-esteem. Aim: The aim of this study is to describe the school nurses´ experience of how social media affects students´ self-esteem. Method: Data were collected through interviews with nine school nurses who had experience working with students in middle school and/or in high school. The data material was analyzed according to qualitative content analysiswith an inductive approach. Result: The findings in the interviews fell into three categories: Positive influence on self-esteem, Negative influence on self-esteem and The significance of the nurses´ work. The theme that emerged in the study was a complex and challenging work. Conclusion: There is a two-way complexity in the impact of social media on students´ self-esteem. The nurse´s mission to work in a health promotion way with the students´ health should be based on the students´ life world in collaboration with other professions.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

No description available.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och inte vara utsatta för våld. Få barn berättar för vuxna att de är utsatta för våld och det ställer stora krav på att skolpersonal identifierar dessa barn. Skolsköterskan träffar regelbundet barn i samband med hälsobesök och har en unik möjlighet att observera och identifiera tecken på att barn utsätts för våld. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur skolsköterskan identifierar barn som är utsatta för våld i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Datainsamlingen genomfördes via fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema; skolsköterskans vilja, ansvar och öppenhet för att bidra till att skapa goda uppväxtvillkor och fem kategorier; medvetenhet om våldets uttryck och symtom, inkludera frågor om våld och att vara uppmärksam, vara tillgänglig, skapa förtroende och tillit, samarbete med pedagoger och elevhälsoteam samt ökad kunskap och gemensamt styrdokument. Konklusion: Framträdande i studien var skolsköterskans intresse och vilja för att skapa samt främja goda uppväxtvillkor för de barn som de möter i sin profession. Skolsköterskan identifierar barn som utsätts för våld på många olika sätt. Hälsobesöket ses som ett betydelsefullt verktyg för att samtala kring våld och skapar goda relationer. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions and not be exposed to violence. Few children tell adults that they are exposed to violence and makes great demands on school staff, to identify these children. The school nurse regularly meets children during health check-up and has a unique opportunity to observe and identify signs of being subjected to violence. Purpose: The purpose of the study was to describe how the school nurse identifies children who are exposed to domestic violence. Method: Qualitative method with inductive approach has been used in the study. Data collection was conducted using focus group interviews with semi-structured questions. The results were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in the theme of the school nurse's will, responsibility and openness to help create good conditions for growing up and five categories; awareness of the expression and symptoms of violence, including issues of violence and being attentive, being accessible, creating trust and confidence, cooperation with educators and student health teams, as well as increased knowledge and a common governing document. Conclusion: Prominent in the study was the interest and willingness of school nurses to create and promote good growing/life conditions for children they meet in their profession. The school nurse identifies children exposed to violence in many different ways. The health check-up seen as an important tool for talking about violence and creating good relationships.

Bakgrund: Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har skolsköterskor en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa, anmäla till socialtjänst. Trots det sker underrapportering till socialtjänst från professionella i skolor. Skolsköterskor har en unik inblick i barns liv och kan ha en avgörande roll i huruvida en orosanmälan till socialtjänsten blir utfärdad. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av orosanmälningar och stöd vid ärenden med misstanke om att barn far illa. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign där data samlats in via en egenkonstruerad enkät. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna inte anmälde alla elever som de misstänkte for illa till socialtjänsten. Skolsköterskorna hade erfarenhet av hot och våld vid orosanmälan, vilket medförde tveksamhet om anmälan till socialtjänst vid kommande tillfälle när de misstänkte att ett barn for illa. Skolsköterskorna efterfrågade ett förbättrat samarbete med socialtjänsten vid orosanmälan. De flesta skolsköterskorna upplevde att de hade såväl stöd av kollegor vid orosanmälan som ett gynnsamt arbetsklimat, vilket medförde att fler orosanmälningar utfärdades. Konklusion: För att motsvara kraven på anmälningsskyldigheten behöver skolsköterskor ett ökat stöd i att genomföra orosanmälningar, framför allt genom tätare samarbete med socialtjänst i fall där barn far illa. Dessutom har skolsköterskorna ett behov av utbildning inom området barn som far illa. / Background: According to the Social Services Act (SFS 2001:453), school nurses have an obligation to report to social services if they suspect that a child is being abused. Despite that, there´s still under-reporting from schools to social services. School nurses have a unique insight into children's lives and can have a decisive role in regard to whether a report of concern to social services is issued. Purpose: The aim of this study was to investigate school nurses' experiences of handling reports of concern and support in situations with suspicions of children being abused. Method: The study had a quantitative approach with a cross-sectional design where data was collected via a self-constructed questionnaire. Results: The results showed that the school nurses did not report all students whom they suspected of being abused to social services. The school nurses had experience of threats and violence when reporting concerns, which led to doubts about reporting to social services in the future when they suspected that a child was being abused. The school nurses requested improved cooperation with social services when reporting concerns. Most of the school nurses felt that they had support from colleagues when reporting concerns as well as a favorable working climate, which led to more reports of concerns being issued. Conclusion: In order to meet the requirements of the reporting obligation, school nurses need increased support in carrying out reports of concern, especially from social services. In addition, the school nurses have a need for education concerning abused children.

Bakgrund: Vaccination anses vara den mest effektiva åtgärd inom modern medicin för att förhindra spridning av sjukdomar. En bred vaccinationstäckning för barn och ungdomar sker när vaccinationer utförs i skolan. Trots dess nytta kan vaccination vara smärtsam för barn, vilket kan påverka deras välbefinnande och framtida smärttolerans. Skolsköterskor spelar en nyckelroll i att minimera vaccinationssmärta genom användning av olika strategier, särskilt avledningsstrategier. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa vilka strategier skolsköterskan använder för att minimera vaccinationssmärta. Metod: Studien är en intervjustudie som utgick från en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 9 skolsköterskor. Data analyserades med innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Resultatet bildade fem kategorier och 13 subkategorier. Skolsköterskorna använde flera olika strategier för att minska vaccinationssmärtan hos eleverna. Resultatet delades in i kategorierna att ge tydlig information till elever kan minska smärta, att avleda är en viktig strategi, att skapa en trygg och tillitsfull situation för eleven vid vaccination, att öka elevens känsla av kontroll och emotionella stöd vid vaccination och att vara trygg i yrkesrollen skapar ökade möjligheter att eleven upplever mindre vaccinationssmärta. Under vaccinationsprocessen fokuserar skolsköterskorna på elevernas individuella behov genom att använda information och olika avledningsstrategier för att minimera smärta  Slutsats: De elevanpassade strategierna möjliggör för eleven att känna sig delaktig i sin vård. / Background: Vaccination is considered the most effective measure in modern medicine to prevent the spread of diseases. A wide vaccination coverage for children and adolescents occurs when vaccinations are performed in schools. Despite its benefits, vaccination can be painful for children, which can affect their well-being and future pain tolerance. School nurses play a key role in minimizing vaccination pain through the use of various strategies, especially distraction strategies. Aim: The aim of this interview study is to highlight the strategies used by school nurses to minimize vaccination pain.Method: The study is an interview study based on a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 9 school nurses. Data were analyzed using content analysis according to Elo & Kyngäs. Results: The results formed five categories and 13 subcategories. School nurses used several different strategies to reduce vaccination pain in students. The results were divided into the categories of providing clear information to students can reduce pain, diversion being an important strategy, creating a safe and trusting situation for the student during vaccination, increasing the student's sense of control and emotional support during vaccination, and being confident in the professional role creates increased opportunities for the student to experience less vaccination pain.  Conclusion: During the vaccination process, school nurses focus on students' individual needs by using information and various distraction strategies to minimize pain. These student-centered strategies enable the student to feel involved in their care.