Bakgrund: Elever upplever traumatiska barndomsupplevelser (TBU) som påverkar förmågan att hantera livet som barn och vuxen. Det är angeläget att upptäcka och identifiera elever med TBU eftersom de har rätt till skydd, rehabilitering och social återanpassning. Uppgiften är central i skolsköterskans hälsofrämjande roll. Syfte: Undersöka hur skolsköterskor arbetar med att upptäcka och identifiera traumatiska barndomsupplevelser hos elever. Metod: En retrospektiv enkätstudie användes och 100 skolsköterskor lämnade sina svar mellan 20 februari och 21 mars. Nästan alla hade specialistsjuksköterskeutbildning. Resultat: Frågor om TBU ställdes av 66 % och 34 % gjorde det inte. Majoriteten frågade muntligt. Frågan om TBU fanns i skolans hälsoenkät hos 38 % och en använde validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Av samtliga respondenter ville 78 % lära sig använda Barnafrids validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Konklusion: Många frågar om TBU men en tredjedel gör det inte. Mindre än hälften hade frågor i skolans hälsoenkät. Få kände till att validerade formulär kunde hjälpa till i arbetet med TBU och användes av en. Skolsköterskor, vårdgivare, lärosäten och forskare kan tillsammans utveckla systematisk screening av TBU. Det främjar elevers hälsa, välbefinnande och möjlighet att nå utbildningens mål. / Background: Students experience adverse childhood experiences (ACE) that affect the ability to cope with life as a child and as an adult. It's important to detect and identify ACE because students have the right to protection, rehabilitation and social reintegration. This task is central for school nurse’s health promoting role.  Aim: To investigate how school nurses’ work to detect and identify ACE in students.  Method: A retrospective survey study was used and 100 school nurses provided their responses between 20 February and 21 March. Almost all had specialist nursing training.  Findings: Questions about ACE were asked by 66% and 34% did not. A majority asked verbally. ACE questions was present in 38 % of the school health questionnaire. One used validated form and of all 78% wanted to learn how to use validated form to detect and identify ACE.  Conclusion: School nurses ask about ACE but a third do not. Less than half had questions in the school health questionnaire and few knew that validated forms could help in the work with ACE. School nurses, healthcare providers, universities and researchers can together develop systematic screening for ACE. It promotes students' health, wellbeing and the opportunity to reach the goals of the education.

Bakgrund: Hälsa för barn är enligt WHO en grundläggande rättighet och relateras till både yttre och inre förutsättningar och förhållningssätt.Övervikt och obesitas bland barn är utbrett och kan leda till hälsoproblem. Skolsköterskor har en unik roll att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn i skolan men stöter på utmaningar i att möta behoven hos barn med övervikt och obesitas. Barns rättigheter, enligt barnkonventionen och Agenda 2030, är centrala för skolsköterskans profession och vägleder deras arbetet inom elevhälsan. Attityder är avgörande i skolsköterskans interaktion med barnen och deras hälsoutveckling.    Syfte: Syftet var att utforska skolsköterskors attityder och erfarenheter i arbetet med barn och övervikt.     Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal med skolsköterskor från södra Sverige. Det manifesta innehållet analyserades sedan.  Resultat:  Analysen mynnade ut i tre huvudsakliga kategorier; Skolsköterskans syn på övervikt, som beskriver vikten av föräldrarnas ansvar och hur övervikt kan ses som symtom för något annat. Att navigera ett minerat område, belyser skolsköterskornas uppfattning om vikt som något komplicerat och känsligt att samtala om samt betydelsen av att ge eleven och vårdnadshavarna adekvat bemötande och råd. Att se barnet, som beskriver hur betydelsefull omgivningen är för barn med övervikt och hur skolsköterskor ämnar bygga goda relationer.  Slutsats: Viljan att värna om barnets välbefinnande överskuggar negativa attityder.  Skolsköterskorna vinnlägger sig om att bemöta barnen med öppenhet och respekt. / Background: According to the WHO, children's health is a fundamental right and is related to both external and internal conditions and attitudes. Overweight and obesity among children is widespread and can lead to health problems. School nurses have a unique role in promoting health and preventing poor health among children in schools but encounter challenges in meeting the needs of children with overweight and obesity. Children's rights, according to UN:s Convention on the Rights of the Child and Sustainable Development Goals, are central to the school nurse's profession and guide their work in student health. Attitudes are crucial in the school nurse's interaction with the children and their health development.    Aim: The aim was to explore school nurses' attitudes and experiences in working with children and obesity.     Method: 12 semi-structured interviews were conducted via video calls with school nurses from southern Sweden. The manifest content was then analysed.    Results: The analysis resulted in three main categories; The school nurse’s view of obesity, which describes the importance of parents’ responsibility and how overweight can be interpreted as symptoms of something else. To navigate a mined area, the school nurses’ perception of weight as something complicated and sensitive to talk about is highlighted as well as the importance of giving the pupil and guardian adequate support and advice.  To see the child, describes the importance of the environment for the children with overweight and how school nurses intend to build good relationships.   Conclusion: The desire to take care of the child's well-being overshadows the school nurses’ negative attitudes. The school nurses strive to treat the children with openness and respect.

Protecting children from domestic violence is essential for ensuring their safety and well-being. School nurses are uniquely positioned to identify risks and exposure to domesticviolence through mandatory health examinations without the childrens guardians. This qualitative study with thematic content analysis design explores the role of school nurses inearly detection of domestic violence and their collaboration with social services when violence is identified. Data were collected through five semi-structured interviews with schoolnurses, analyzed using trauma theory and the theory of institutional logics. The results highlight the crucial role of school nurses in childrens lives by identifying and addressing domestic violence. Through regular health check-ups and the use of health surveys, they candetect early domestic violence and provide support, which is critical for childrens safety andwell-being. This study contributes to the discourse on preventive measures and collaborative approaches in safeguarding childrens well-being amidst domestic violence. / Att skydda barn från våld i nära relation är avgörande för att säkerställa deras säkerhet och välbefinnande. Skolsköterskor har en unik position för att identifiera risker och exponering för våld i nära relation genom obligatoriska hälsoundersökningar och att de möter barn utan vårdnadshavare. Denna kvalitativa studie med tematisk innehållsanalysutforskar skolsköterskans roll i tidig upptäckt av våld i hemmet och deras samarbete med socialtjänsten när våld identifieras. Data samlades in genom fem semistruktureradeintervjuer med skolsköterskor, analyserade med hjälp av traumateori och institutionella logiker. Resultaten belyser skolsköterskornas avgörande roll i barns liv genom att identifiera och hantera våld i nära relationer. Genom regelbundna hälsokontroller och användning av hälsoundersökningar kan de upptäcka tidigt våld i hemmet och ge stöd, vilket är avgörande för barns säkerhet och välbefinnande. Denna studie bidrar till diskussionen om förebyggande åtgärder och samarbetsaspekter för att säkerställa barns välbefinnande om våld förekommer.

Bakgrund: Psykisk hälsa är viktigt för att klara av livets utmaningar. Den psykiska ohälsan hos barn ökar nationellt och globalt. En tidig upptäckt är avgörande för att förebygga allvarliga former av psykisk ohälsa och för att ge barn bättre förutsättningar för framtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse och erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Metod: En kvalitativ ansats med deskriptiv design användes i studien. Ändamålsenligt urval utfördes för att rekrytera deltagare. Nio skolsköterskor deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna beskrev en ökning av elevernas psykiska ohälsa. Olika faktorer framgick som skolsköterskorna upplevde påverkade elevernasvälmående, så som levnadsvanor, skolmiljö och hemmiljö. Förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete med eleven i fokus varierade, de främsta utmaningarna var tidsbrist och tillgänglighet. Arbetet med elever med psykisk ohälsa sågs som givande och positivt. Tillfälliga lösningar som inte gynnade det främjande arbetet av elevernas psykiska hälsa beskrevs, de upplevde svårigheter i att finna tid för ett kontinuerligt arbete med eleverna och att kunna vara mer närvarande. Slutsats: Resultatet i studien visade att skolsköterskorna hade en betydande roll i att identifiera och skapa trygga relationer med elever som lider av psykisk ohälsa. Deras centrala roll i att upptäcka och stödja elever var avgörande. Samarbetet med föräldrar och andra skolprofessioner var en viktig del i skolsköterskornas hälsofrämjande arbete. För att effektivt kunna hantera psykisk ohälsa hos elever krävs fördelaktigaorganisatoriska förutsättningar. / Background: Mental health is important to cope with life's challenges. Mental illness in children is increasing nationally and globally. An early detection is crucial to prevent serious forms of mental illness and to give children better conditions for the future. Aim: The aim of this study was to describe the school nurses’ experiences working withmental health promotion in primary schools. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Participants were selected through purposive sample. Nine school nurses participated in the study. Semi-structured questions were used in the interviews. The material from the interviewswas analyzed using qualitative content analysis. Main results: The school nurses described a decrease in student's mental health. They reflected on factors that affected the student's well-being. The school nurses' prerequisitesfor health-promoting work with the students in focus varied. Mainchallenges were lack of time and availability, but that their work with students with a lower state of mental health was rewarding and positive. Temporary solutions that did not favor the promotion of the student's mental health was described, they experienced difficulties in finding time for continuous work with the children and being present. Conclusion: The study showed that the school nurses had a significant role inidentifying and in creating safe relationships with student's who suffer from mental health problems. Their central role in detecting and supporting students was crucial, and collaboration with parents and other school professionals was an important part of the school nurses' work with psychological health. To effectively manage mental illness in student's, favorable organizational conditions are required.

Aim: The overall aim of this thesis is to explore School health nursing through school nurses’ descriptions of school children’s health and to analyse factors influencing the recording of schoolchildren’s health in the School Health Record (SHR). An additional aim is to evaluate family nursing interventions as a tool for the school nurses in the School Health Service (SHS).Methods: The thesis comprises four papers. A combination of qualitative and quantitative methods was used through individual interviews with a strategic sample of school nurses (n=12) (PI), a national survey to a representative sample of school nurses (n=129) (PII, III) and the implementation of family nursing models developed in Canada with girls in their early adolescence with recurrent health complaints and their families (n=4) in co-operation with their school nurses (n=2) (PIV). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was used as pre and post test. Evaluation interviews were conducted with the families and the nurses separately. Qualitative content analyses were used to analyze the interview text with the school nurses and the families. Manifest content analysis was used to analyze the free text answers of the survey and the evaluation interview with the school nurses. Descriptive statistical analyses were used to describe demographic data in all four papers. The SDQ was hand-scored statistically.Findings: The findings showed that nurses judged the schoolchildren’s mental health as deteriorated, especially in socially disadvantaged areas and more generally among girls expressed as psychosomatic symptoms. Individual factors related to lifestyle affected the schoolchildren’s physical health, and the mental health was, to a large extent, affected by the school environment and family relations. The latter seemed to be the most important factor affecting schoolchildren’s mental health. The basis for the school nurses judgement of the physical health was health check-ups and the health dialogues. Spontaneous visits were more commonly used to judge the mental health. Recording schoolchildren’s mental health was a challenge for school nurses. Difficulties were related to ethical considerations, tradition, lack of time and the improper structure of the SHR. Fears of marking the schoolchild for life related to the schoolchild itself, the parents or to other authorities/successive caregivers were brought up as hinders for recording mental and social health. Family sessions may be useful within the profession when handling recurrent health complaints among adolescence girls. The girls and their families experienced relief, they felt confirmed and that their feelings and reactions were normal in that situation. The families became aware of their own strengths and possibilities and this was supported by the SDQ which showed an increased well-being. The school nurses valued this way of working and meant that the sessions seemed to start a changing process within the families.Conclusions: The results indicate that school nurses have a deep knowledge about schoolchildren’s health which is not used to its full potential in a public health perspective. However, the experienced difficulties recording schoolchildren’s mental health seem obvious, which would demand developing the SHR for the needs of today. Family sessions in SHS with the school nurse as a collaborator with the family seemed useful and may be transferable to other health problems expressed by the schoolchildren. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and other models for health determinants are used to illustrate the school nurse as a mediator working on the bridge over different health streams with schoolchildren’s health on an individual and a population level. / Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.Metoder: Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien. Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa. Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan. Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa. Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.Slutsatser: Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar. Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.

Abstrakt Bakgrund: Skollagen ligger till grund för den samlade elevhälsan, som ska arbeta för att främja elevers välmående och lärande genom att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Skolsköterskan som tillhör den medicinska elevhälsan arbetar med insatser på individ- och gruppnivå. Skolsköterskan har en mångfald av arbetsuppgifter, alltifrån enklare sjukvård till samtal, hälsosamtal och vaccinationer. Arbetet är mångfacetterande och komplext och till stor del ett ensamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av arbetssituationen. Design: Kvalitativ metod Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med framtagande av domäner, kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två domäner, fyra kategorier och nio underkategorier. En domän blev Arbetssituationens positiva anda med kategorierna Möten som stärker arbetssituationen med underkategorierna; Arbetskollegor som stöd och Kontaktnät tryggt och trivsamt. Känslor av möjligheter och stimulans; Positivt med självständig planering, Förändringsvilja och utvecklingsvisioner och Inspirerande och trivsam arbetsmiljö. Andra domänen blev Arbetssituationens negativa anda med kategorierna Kraven överstiger resurserna; Frustration och otillräcklighet och Tidsbrist och Svåra möten och ensamt arbete; Hantera komplicerade situationer och att inte nå fram samt Känsla av ensamhet. Slutsats: Skolsköterskorna upplever glädje och gemenskap i sin skolmiljö men också brist på tid och resurser som ibland leder till känslor av otillräcklighet. Resultatet pekar mot att skolsköterskan behöver mer resurser och mer tid i deras yrkesroll för att upprätthålla den positiva andan som finns samtidigt som yrket ses som världens bästa jobb. Resultatet visar också att verktyg behövs för att hjälpa skolsköterskan i deras pedagogiska roll men också i att hantera svåra situationer. Nyckelord: skolsköterska, upplevelser, arbetssituation, omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys, krav-, kontroll- och stödmodell. / Abstract Background: School law in Sweden (Skollagen) is the basis for the overall student health, which will work to promote the well-being and learning of students by working on health promotion and prevention. The school nurse who belongs to medical student health is involved in efforts at individual and group level. The nurse has a variety of tasks, ranging from easier healthcare to conversations, health calls and vaccinations. The work is multifaceted and complex and largely a loneliness. Aim: The purpose of the study was to highlight the school nurses' experiences of the work situation. Design: Qualitative method. Method: Nine semistructured interviews were conducted. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed by qualitative content analysis and domains, categories and subcategories emerged. Results: The analysis resulted in two domains, four categories and nine subcategories. One domain became The positive spirit of the working situation with the categories Meetings that strengthen the work situation with the subcategories; Work colleagues as support and Contactnet safe and enjoyable. Feelings of opportunities and stimulus; Positive with independent planning, Willingness to change and developmental visions and Inspiring and pleasant working environment. The other domain became The negative spirit of the working situation with the categories The requirement exceeds the resources with the subcategories; Frustration and inadequacy and Lack of time and Difficult meetings and lone work; Managing complicated situations and Not reaching and feeling of loneliness Conclusion: School nurses experience joy and community in their school environment, but also lack of time and resources that sometimes lead to feelings of inadequacy. The result indicates that the school nurse needs more resources and more time in their professional role to maintain the positive spirit that is at the same time as the profession is the world’s best job. The results also show that tools are needed to help the school nurse in their educational role but also in dealing with difficult situations. Keywords: school nurse, experiences, work situation, nursing, qualitative content analysis, demand-, control- and support model

Bakgrund: Forskning tyder på att ett ensamkommande flyktingbarn löper en större risk för psykiska hälsoproblem. Skolsköterskors arbete ska präglas av ett salutogent perspektiv och att främja psykisk hälsa kan vara av stor betydelse för ett ensamkommande flyktingbarns välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att främja psykisk hälsa hos ensamkommande flyktingbarn. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och analys genomfördes med en kvalitativ innehållsanlays. Det intervjuades åtta skolsköterskor verksamma i Stockholms län genom semistrukturerade e-postintervjuer. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var: att förmedla kunskaper utifrån behov, att samverka och att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa. Slutsats: Studien visar att skolsköterskor är betydelsefulla personer i skolan för att främja psykisk hälsa och belyser hur det är möjligt att genomföra ett hälsofrämjande arbete, vikten av hälsosamtal och även skolsköterskors samverkan. Hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa underlättas  om förutsättningar i form av bätre organisation och samordning skulle finnas. / Background: Research suggests that an unaccompanied refugee child is at greater risk of mental health problems. School nurses`work should be characterized by a salutogenic perspective and promoting mental health is important for the well-being of unaccompanied refugee children. Aim: The purpose of the study was to elucidate the school nurses`experiences with promoting mental health of unaccompanied refugee children. Method: A qualitative method was used in the study and analysis was conducted by using a qualitative content analysis. Eight school nurses from schools in Stockholm County were interviewed through semi structured email interviews. Results: The study resulted in three categories and six subcategories. The categories were: to imparting knowledge based on needs, to cooperate  and to creating conditions for promoting mental health. Conclusion: The results show that school nurses are significant persons in the school to promote mental health and elucidate how it is possible to implement health promotion work, the importance of health conversation and school nurses`cooperation with others. It appears that health promotion work with mental health is facilitated if conditions in terms of better organization and coordination exist.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet. Metod: Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa samt förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa . Resultatet visade att det var lättast att identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper. Slutsats: Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet. Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa. / Aim: The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Method: The selection of primary schools was chosen from the same society in central Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness, limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental health illness and improvement areas for identifying mental health illness . The result showed that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation groups. Conclusion: The health questionnaire used in student health and collaboration in the student health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were crucial for the work against mental health illness.

Introduktion: Humant papillomvirus, HPV, är världens vanligaste sexuellt överförbara infektion. De flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva men de kan också bli kroniska och på sikt leda till cellförändringar och cancer. Sedan 2012 erbjuds alla flickor i Sverige vaccination mot HPV för att förhindra livmoderhalscancer, som är den vanligaste HPV-relaterade cancerformen. Vaccinationen utförs av skolsköterskor i årskurs 5-6. Vaccinationstäckningen för HPV-vaccination är dock lägre än för övriga vaccinationer i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskorna har en viktig roll när det gäller att bemöta tveksamma vårdnadshavare och att få upp vaccinationstäckningen för att på sikt minska antalet cancerfall orsakade av HPV. Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor i Halland agerar när vårdnadshavare tackar nej till HPV-vaccination för flickor i årskurs 5-6 och vad de upplever är anledningen till nekande. Metoden som valdes var en webbaserad enkätundersökning bland skolsköterskor på mellanstadieskolor i de sex halländska kommunerna. Enkäten skickades ut till 101 respondenter. Svarsfrekvensen var 56 procent och resultatet visade att skolsköterskorna i Halland inte agerar alls när vårdnadshavare tackar nej till HPV-vaccination för flickor i årskurs 5-6. Det främsta motivet till detta är att skolsköterskorna erbjuder nytt vaccinationstillfälle i senare årskurser. Skolsköterskornas uppfattning är att desinformation på internet, rädsla för biverkningar och flickornas ringa ålder utgör de vanligaste anledningarna för vårdnadshavare att tacka nej. Slutsats:Fortsatt arbete för att stärka skolsköterskorna i sin roll som vaccinationsförespråkare är nödvändig för att öka vaccinationstäckningen för HPV. / Introduction: Human papillomavirus, HPV, is the most common sexually transmitted infection. Most HPV infections disappear without intervention but HPV infection can also become chronic and lead to cancer. Since 2012, all girls in Sweden are offered vaccination against HPV to prevent cervical cancer, the most common HPV-related form of cancer. The vaccination is provided by school nurses in grade 5 or 6. HPV vaccination compliance is lower than other vaccinations in the National Vaccine Program for children in Sweden. School nurses play an important role in encouraging guardians to vaccinate their children, especially those who hesitate, to increase the number of girls getting vaccinated. Increasing compliance via school nurses´ actions can reduce the number of HPV related cancers in the long term. The aim of the study was to describe how school nurses in Halland, a province on the southwest coast of Sweden, react to guardians´ rejection of the HPV vaccination for girls in grade 5 or 6. Also queried was what these nurses hear as the reasons for refusal. The assessment method selected was a web-based survey. The survey link was provided to 101 school nurses at schools teaching 5th and 6th grade in the six municipalities of Halland. The response rate was 56 percent and the results show that the school nurses in Halland do not react at all when guardians decline vaccination. The reasons given are that they believe that vaccinations are voluntary and/or that vaccinations are offered again in later grades. School nurses perceive that disinformation on the internet, fear of side effects and the young age of the girls are the main reasons for guardians´ declining HPV vaccination. Conclusion: Further motivation among school nurses in Halland is needed to increase HPV vaccination compliance.

Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet. / Research shows that the mental health of Swedish students is increasing and that the school nurse has an important health-promoting role. The mental health among students can lead to a weaker performance capacity or that the students don´t manage to finish their studies. The aim of the study was to describe the school nurse´s experience of the mental health promoted work among high school students. Six school nurses from two municipalities in Skåne were interviewed from a strategic selection on the basis of demographic data. The interviews were processed using a qualitative content analysis. The result of the study is presented in a general theme; collaboration and good organization, with a student centered approach to prevent mental health which are prerequisites in order to pursue the health promoting work successfully. Three categories emerged from the theme that describes the school nurses´ experience of the health promoted work; cooperation is needed in the health promoted work, the school nurse is an active operator in the health promoted work and it requires that the school nurses work from a student perspective. The subcategories describe further aspects that are meaningful in the health promoted work such as parental cooperation, the school nurse´s commitment, availability, capacity to form relations and empowerment. The results of this study are important in the school nurse´s health promoted work in order to strengthen the students mental health. Further research within the health promoted work from the student´s perspective is needed in order to obtain both aspects of health promotion and to get the knowledge what the pupils want and need.