The debate on acts of terror is based on the relation between religion and violence. According to the modern interpretation of secularization, in a secular country, the government is supposed to make decisions and to act without the influence from religious beliefs. Acts of terror, extremism and radicalization has, therefore, been regarded as symbols of extreme interpretations of religion rather than ideology. This has led to consequences in how and about whom suspicions arise. The objective of this study is therefore to investigate how the debate on acts of terror and terrorism has been depicted in three different newspapers, with different political views.  The material is analyzed through the theories of secularization, phrased by Jürgen Habermas, Jose Casanova and Talal Asad. To give a nuanced view of the debate, the leader-, culture- and debate pages of three well-established newspapers are reviewed with regards to terrorism, extremism and radicalization. The material is thereafter categorized into four different discourses where the strongest arguments are discussed.  The conclusion is that the three newspapers and most of all, the writers, have different opinions regarding both the root of the problem on terrorism and the solution to the same. The writers that mainly consider the problem to be ideological generally promote a softer path, where actions that risk inflicting on privacy and democratic rights should be avoided in favor of actions strengthening the well-fare system. Writers considering the problem to be religious are in contrary also more prone to argument for a harder path. They promote increased funds to police and security although it could imply actions that risk to inflict on privacy and democratic rights, for example through increased supervision. It can also be concluded that the opinions of the writers are tied to the political alignment of the newspaper they are representing. Finally, although the argumentation in the different newspapers differs in some ways, they all agree on the importance of keeping calm and preserving the political integrity, both as a community and as individuals.

Nyandlighet har i samtiden kommit att uttrycka sig på flera olika arenor, från populärkultur till vårdsammanhang. Nyandlighetens allomfattande närvaro i det samtida samhället har bland annat beskrivits med hjälp av en marknadsmetafor. I denna marknadsmetafor betonas förekomsten av en nyandlig marknad där försäljning och konsumtion av nyandliga praktiker och föremål sammanträffar.  Det huvudsakliga syftet med förevarande studie har varit att undersöka hur den samtida nyandligheten i Sverige kan förstås med hänsyn till förekomsten av en nyandlig marknad, med särskilt fokus på konsumenterna.  Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning har totalt 169 enkätsvar från konsumenter samlats in och utgör uppsatsens empiri. Från resultatet framkommer det att nyandlighet behandlas antingen som frånkopplat religion eller som del av den samtida uttrycksformen för religion. Därtill framkommer det att konsumtionen av nyandliga produkter motiveras med hälsofrämjande grunder, vilket i sin tur vittnar om en närhet mellan nyandlighet och välmående. Slutligen pekar resultatet på att den samtida nyandligheten, med hänsyn till konsumtionen av nyandliga produkter, kan förstås som något subjektivt och som något placerat i gråzonen mellan det sekulära och sakrala.

I denna kvalitativa studie har fem Pingstvänner i åldrarna 18–30 intervjuats med syftet att dokumentera deras upplevelser av hur det är att leva som ung kristen i en frikyrklig församling 2020. Detta har gjorts med utgångspunkt i David Thurfjells teori om betydelseförskjutningen av begreppet kristen. Resultatet av studien bekräftar att begreppet kristen verkar genomgått en förskjutning, där den kristna identiteten ofta associeras med riter och dogmer. Detta kopplas även samman med arvet från kyrkan, där kyrkan trots att den tappat sin roll som maktinnehavare fortfarande definierar den rådande synen på kristendomen. Konsekvenserna av detta upplevs vara en splittrad identitet där Pingstvännerna ständigt ställs gentemot icke-kristnas och andra kristnas förväntningar på hur de ska leva, samtidigt som de själva ska navigera sig fram i hur de uppfattar att de bör leva utifrån sin tro.

Religionsundervisningen ska enligt läroplanen skapa förståelse och respekt och utveckla kunskaper om religion och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Enligt Flensers (2020) avhandling beskrivs religion som en förgången tid, trots detta har det skett förändringar i läroplanen vad gäller religionsundervisningen. År 1962 utgjordes religionsundervisningen av kristendomen medan det nu enligt LGR11 anses vara viktigt att undervisningen sker på ett sakligt och allsidigt sätt. Vi vill därmed undersöka hur lärare i åk 4–6 tolkar objektivitet och neutralitet i förhållande till religionsundervisning samt om utmaningar finns och vilka dessa är. Metoden vi tillämpade i översikten är kvalitativ, där vi har intervjuat fem lärare från olika skolor i Skåne. I tidigare forskning nämns sekularisering och mångfald, lärarens synsätt på religionsundervisningen och medias påverkan på undervisningen. Teoretiska utgångspunkterna består av begreppen sociokulturellt perspektiv, stigmatisering och interkulturell pedagogik. Resultatet visar på att utmaningar förekommer, detta pga. medias påverkan på elevernas syn när det gäller religion. Utmaningar och mångfald bidrar till en mer positiv syn på religionsundervisning. Resultatet visar även att tystnadskultur i religionsundervisningen finns där de som tror inte pratar och de som inte tror, inte förstår vad undervisningen bidrar till. Slutsatsen i studien är att objektivitet är viktigt samtidigt som forskningen säger att det är viktigt för eleven att få perspektiv av religioner genom att elever delar med sig av erfarenheter. Det är även viktigt att bemöta utmaningarna på ett demokratiskt sätt, inkludera mångfald och skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Denna studie har fokuserat på att identifiera olika framställningar av religion i romanen De kommeratt drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru samt att undersöka hur det religiösa budskapetkan tolkas i ljuset av sekulariseringen och Christopher Partridges teorier om ockultur. För analysenanvändes en tematisk innehållsanalys som genom flera genomläsningar framkallade trehuvudteman i framställningen av religion. Dessa teman är religion som kräver, religion som orsak ochreligion som i andlig närvaro. Sekulariseringen har drivit fram mer byråkrati och rationellt styrdasamhällen. Anyurus framtidsskildring visar hur detta kan dras in i absurdum om fel regelverk, drivetav rädslor, hittar in. Anyuru talar om vissa delar av islam som drivits i fel riktning som en effekt avmoderniteten. När Anyuru framställer religion som i andlig närvaro talar han ofta om Gud sompersonlig. Om man ska tro Christopher Partridge och sekulariseringsteorier om vart samhället ärpå väg så är det svårt att få in Anyurus religiösa världsbild där. Ändå har romanen blivit omåttligtpopulär och utgör i sig ett stycke ockultur vilket kan ge en intressant fingervisning om framtiden.

Denna kunskapsöversikt lyfter de utmaningar som lärare i religionskunskap möter i en sekulär såväl som mångkulturell och mångreligiös samhälle. Vidare belyses hur de kan bemötas i syfte för att skapa tolerans och förståelse. Översikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka vanligt förekommande utmaningar finns det för lärare inom religionskunskapsundervisningen och vad beror det på enligt forskning? Vad menar forskningen är det effektivaste sättet att ta sig dessa typer av utmaningar i klassrummet?  Översikten sammanställer resultaten av åtta vetenskapligt granskade studier, det vill säga en avhandling och sju artiklar. Vi har tagit inspiration från Nilholms (2017) SMART metod för hur vi skulle framställa kunskapsöversikten. Metoden är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter samt ge en överblick av det valda ämnesområdet. Det ger en övergripande beskrivning hur författaren kan gå tillväga i sökningen, kartläggningen och analysen av tidigare forskning (ibid. ss. 42-43).  Resultatet av den insamlade forskningen visar att religionskunskap läraren ställs inför en rad olika utmaningar. Dessa hinder är bland annat baserad på lärarens egna kompetens såväl som elevernas kritik av religion och fördomar. Forskningen pekar också på vilka möjligheter det finns för att bemöta dessa utmaningar. Det redogör för metoder som kan tillämpas i undervisningen såsom religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök.

En studie i hur tolkandet av sekulariseringsteorin har förändrats över tid inom religionssociologin, då många religionssociologer i dag ändrat uppfattning om huruvida den tidigare tolkningen är hållbar eller om den saknar evidens. Att arbeta som religionslärare måste innehålla att man tar till sig nya förändringarna genom att studera ny forskning gällande sekulariseringens utveckling samt nya de nya tolkningarna vilket dagens religionssociologer har öppnat upp för. De flesta religionssociologiska forskare menar att det finns nya tolkningar av sekulariseringens utveckling i världen. Vilket görs utifrån den hermeneutiska tolkningen samt förståelseprocessen. Studiets teori utgår ifrån att reflektera på differentieringen, då den gamla teorin inte granskar de skilda sekulariseringsteorierna, vilket behövs för att tolka det som i dag anses fattas i sekulariseringsterorin. Inom den nya tolkningen finns nya perspektiv att bejaka men även att den gamla till viss del kan ha relevans än idag. Vilket kan användas inom religionsundervisningen för att aktualisera religionsämnet då det har framkommit i undersökningar att ungdomar anser att religionsundervisning i gymnasiet endast består av upprepning från högstadiet och genom detta blivit ett tråkigt ämne i gymnasiet.

Syftet med studien är att undersöka hur Jesus skildras i svenska läroböcker i religionskunskap mellan 1860–2020 samt diskutera varför det finns skillnader över tid med stöd av Selanders sekulariseringstes och Sørensen historiska analys. Metoden som använts är kvalitativ textanalys och materialet tio läroböcker mellan ovan angivna år. Resultatet var både väntat och oväntat, men i huvudsak hade läroböckerna från 1800- och tidigt 1900-tal ett konfessionellt och religiöst perspektiv på Jesus, medan studiens senare läroböcker från 1970- och 2010/2020-talet hade ett mer källkritiskt och öppensinnat perspektiv. I analysen diskuteras och analyseras resultatet utifrån de valda teorierna och det dras en hel del slutsatser, däribland kristendomen haft en särställning i svenska skolan historiskt sett men även att Sverige i nutid är ett postkristet land vilket fortfarande avspeglar sig i skolan, inte minst i Skolverkets styrdokument för ämnet religionskunskap.

Denna studies syfte är att undersöka elevers attityder till religionsämnet. Metoden som har använts för studien har varit kvalitativ och tillvägagångssättet för insamlingen av material har varit intervjuer med tolv elever i årskurs 5 på två olika skolor i Skåne. Dator- och mobilinspelning användes under intervjuerna för att kunna återblicka elevernas svar för att sedan kunna analysera och tolka dessa.Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att eleverna har en god förståelse för varför religionskunskapsämnet finns i skolan och vad som hade kunnat ske ifall det hade tagits bort från den svenska skolundervisningen. Resultatet av vår undersökning visade att ingen av de intervjuade eleverna hade en negativ attityd till ämnet. Denna studie har även visat att det finns en tydlig skillnad beroende på om eleverna är religiösa eller inte, då elever med religiös bakgrund visade en mer positiv attityd till religionsämnet. Vi kan även se att elevers attityder inte påverkas av vad de kommer i kontakt med beträffande religion i sociala medier och i samband med nyhetssändningar.Detta examensarbete visar även att det är väsentligt att framtida forskning ytterligare undersöker elevers attityder till religionsämnet i skolan, samt ifall inställningen till religionen i samhället är beroende av om eleverna har en religiös bakgrund eller inte.

I denna undersökning utförs en kvalitativ studie baserad på strukturerade intervjuer av pingstpastorer via e-post. Syftet är att undersöka vad dagens pingstpastorer anser om samboskap i förhållande till den kristna tron och församlingen och vad som påverkar deras inställning. I resultatdelen redovisas pastorernas svar med hjälp av meningskoncentrering och utgår från frågorna i intervjuguiden. Analysen baseras på olika former av sekulariseringsteorier. Undersökningen kommer fram till är att frågan om samboskap är komplicerad. Majoriteten av pastorerna anser att det är problematiskt för ledare i församlingen att leva i en samborelation. Att vara medlem i församlingen anser ingen vara ett problem. En minoritet uttrycker att det är synd att leva som sambo medan de övriga anser att det kan vara synd. Det som påverkar pastorernas inställning till samboende är bland annat pastorskollegor, vänner, Bibeln, kyrkans tradition och samhället.