Univ., Habil.-Schr.--Magdeburg, 2003. / Literaturverz. S. 327 - 354.

Thesis (doctoral)--Universität, Münster (Westfalen), 2002. / Includes bibliographical references (p. 207-213).

Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2001.

I och med digitaliseringen har fenomenet streaming vuxit fram. Nu behövs inte längre separata medier för att kunna ta del av musik, film och tv etc. Man behöver inte heller äga eller ha fysisk tillgång till skivan eller filmen. Allt finns samlat på en och samma plattform. Spotify och Netflix är två typexempel på dessa streamingtjänster. De båda erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med musik (Spotify), och film och tv serier (Netflix). Detta streaming koncept är något som även ljudböcker har anammat, och numera finns det även ljudbokstjänster som erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med ljudböcker men även e-böcker.    Storytel är en av dessa tjänster och är våren 2018 den ledande ljudbokstjänsten i Sverige. Det finns även Nextory och BookBeat, men i denna uppsatsen analyserades endast Storytel som var den första och är även den största tjänsten i Sverige. Syftet med uppsatsen var att analysera Storytels marknadsföring, det vill säga deras reklamkampanjer, samt undersöka representationen av genus, etnicitet och ålder där. Därför valdes ett par reklamvideor ut, som sedan analyserades med en semiotisk metod men även utifrån ett intersektionellt perspektiv. Storytels marknadsföring kan vara en av anledningarna till att de har blivit så framgångsrika, därför har det varit intressant att studera just deras marknadsföring.   Resultatet blev att Storytel genomgående använder liknande färger i de sex reklamfilmer som analyserats. De använder till exempel orangea hörlurar för att representera sitt varumärke. Reklamfilmerna används även som ett slags exempel på vad Storytel kan ha för roll i en typisk vardag. Kvinnor är i en tydlig majoritet av klippen, och de gör främst produktiva saker så som att laga mat eller träna, samtidigt som de lyssnar på en ljudbok. Tre kvinnor verkar vara mellan 20–30 år, två personer (en man och en kvinna) runt medelåldern, och en man 50–60.

Denna studie är en kvalitativ filmanalys av den populära tv-serien Bron, med fokus på huvudkaraktären Saga Norén. Studien utgår från teorier kring den manliga och kvinnliga blicken. Uppsatsens syfte är att belysa ämnet kring hur en kvinna förväntas uppträda utifrån de rådande normerna, men också hur hon uppfattas av andra. Uppbyggnaden av genus- och könsmaktsordning är ett ständigt relevant forskningsämne, där mediernas kraft att påverka publiken spelar en viktig roll.   Studien är baserad på könsteorier som relaterar till stereotyper, såväl som den manliga blicken. Till studiens analysdel skapades ett analysverktyg baserat på Selby och Cowderys trestegsmodell och mise-en-scén. De scener som valdes ut för analysen sorterades i fyra olika kategorier baserat på återkommande mönster. Varje kategori sammanfattades i en kort sektion, som samtliga diskuteras i det sista avsnittet. Resultatet av studien visar att Saga Norén avviker från hur en stereotyp kvinnlig karaktär förväntas uppträda. Hennes sätt att framträda, och det avvikande beteendemönstret bidrar också till att hon inte upplevs att synas i bild för att behaga någon. / This study is a qualitative film analysis focusing on the main character Saga Norén in the popular tv series Bron, based on the male and female gaze. The essay highlights the topic of how a woman is expected to behave based on the prevailing gender roles, but also how she is perceived by others. The construction of gender and gender roles is a constantly relevant research topic, where the media's power to influence the audience plays an important role.   The study is based on gender theories that relate to stereotypes, as well as the male gaze. For the analysis part of the study, an analysis tool was created based on Selby and Cowdery's three-stage model and mise-en-scène, using these theories as a foundation. The scenes selected for the analysis were sorted into four various categories based on recurring patterns. Each category was summarized in a short section, to be discussed in the final section.   The result of the study shows that Saga Norén departs from how the stereotype female character is expected to behave. Her way of appearing, and the deviant behavior pattern also contributes to her not being perceived to exist in a position to please.

No description available.

Skräck är den filmgenre som specifikt är till för att locka fram rädsla hos tittaren. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på hur komponenter i bild och ljud medför den upplevda subjektiva känslan hos karaktären genom gestaltningen av demonisk besatthet. Uppsatsen genomför en semiotisk analys på två olika avsnitt från tv-serien Penny Dreadful. Genom att utföra den semiotiska analysen på hur gestaltningen av besatthet visas i bild och ljud, kunde uppsatsen fastställa att de olika bild- och ljudkomponenterna både samarbetar, men även agerar olika för att få tittaren att uppleva den fenomenologiska känslan av skräcken som gestaltas. Bild- och ljudkomponenterna samarbetar också för att föra narrativet framåt, men om en komponent i ljudet inte stämmer överens med de övriga komponenterna i bilden kan budskapet av en scen ändras. Detta kan leda till att tittaren kan uppfatta ljudet som att det förstärker bildens budskap. Slutsatsen kom fram till att komponenterna i bilden visade tittaren det som de ska uppmärksamma samtidigt som de olika ljudkomponenterna förde narrativet framåt. Både bilden och ljudet bidrog till att förstärka den fenomenologiska upplevelsen och involvera tittaren i narrativet.

Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga Björn Borgs PR-kampanj Dear Rival med varumärkets identitet som utgångspunkt för att se hur mycket av varumärket som uttrycks i deras kampanj.  Metod Med hjälp av en semiotisk och en retorisk analysmetod har delar av kampanjens bild samt film material noggrant undersökts.  Teori För den teoretiska grunden har i denna studie begreppen varumärke, PR, Brand identity, Brand image, konstruktion och representation redogjorts.Mycket av studiens fokus har legat vid att finna rätt begrepp för att studiens ändamål, nämligen kartläggningen av kampanjen. Dessa begrepp har gett förutsättningar att förstå hur varumärket arbetat med kampanjen.  Analys och Resultat  Analysen har varit mycket omfattande och tar upp den större delen av studien, detta på grund av semiotikens strävan efter detaljnoggrannhet samt för att hitta likheterna mellan kampanjens olika beståndsdelar. I stor utsträckning gav analysen likriktade svar hos kampanjens olika delar detta med.  Slutsats Varumärkets identitet uttrycks starkt i kampanjen som kartlagts och vad som var signifikant för alla delar var deras starka och enhetliga sätt att övertyga dess målgrupp med hjälp av medel som var knutna till känslor.

Due to increased competition between companies and products, brand communication has emerged as an decisive and competitive aspect of a company’s success. Oatly, the swedish oat-based product producer, utilized, through extensive marketing communications, a increased awareness following their well mediated legal dispute with Swedish milk organization” LRF Svensk Mjölk”. While focusing on the brand Oatly, this study aims to examine how brands can take advantage of increased awareness through marketing communications, and develop an understanding regarding how brands can use communication to construct a certain perception of the company. With a qualitative semiotics method we aim to monitor patterns of expression and recurrent communicated characteristics in chosen commercials, adverts and Oatly’s brand manifesto. Our theoretical framework consisted of concepts of brand -management theory as well as theory regarding cultural differences, accompanied by previous research of veganism and companies portrayal as the “underdog”. The results showed that Oatly had an strategic usage of visual elements in the communication. They consistently portrayed themselves as the honest swedish rebell taking a humanistic and environmental responsibility, and Oalty defined itself through the usage of the milk industry as counterpart. With Oatly’s ownership in mind, the study found moral contradictions in the company’s communication regarding transparency and the vegan approach to righteousness. Evidently, the research gave us a profound understanding how perception of a company is abstract and can be constructed through consistent marketing communications.

Syftet med studien är att ta reda på hur ett företag bör utforma sina Instagrambilder för att uppfattas enligt företagets kärnvärden och förmedla en unisex-känsla för att skapa ett attraktivt Instagramflöde. Studien görs på uppdrag av The Shocelace Brand Stockholm och resultatet ska fungera som ett underlag för företagets kommande Instagraminlägg. Uppsatsen grundar sig i teorier om varumärken, positionering, genus, färg, sociala medier, reklambilder och semiotik. Information för studien har vidare samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter från målgruppen, företagsledningen och en yrkesverksam fotograf. I analysen utreds respondenternas tankar och preferenser för att identifiera samband. Studien påvisar att ett enhetligt, tilltalande och intresseväckande Intagramflöde skapas genom att använda sig av professionella genomarbetade bilder som är redigerade med en återkommande färg eller färgton. Flödet bör innehålla en variation av produktbilder och personer för att vara intresseväckande. För att tilltala båda könen krävs en variation av bilder vilka upplevs som manliga, kvinnliga och unisex. Dessa bilder skapas genom att tänka igenom poseringen, element och själva könet samt beteendet hos personen i bilden. För att ett Instagraminlägg ska återspegla ett företags värdeord bör det finnas ett samspel mellan bildens kontext samt element. Förslag till vidare forskning är att utvärdera underlaget, intervjua flera personer kring kärnvärdena samt studera hur genus skildras i sociala medier.