Syftet med studien är att genom en kvalitativ semiotisk analys se på vad som definierar god smak. Utifrån Bourdieeus (1986) teorier om klass och smak vill jag se på Jeffrree Stars kapital och undersöka vilka markörer det finns för god smak.Min frågeställning lyder: Hur ser Jeffree Stars kapital ut? Vad är det för markörer som representerar god smak i Jeffree Stars fält och hur visualiseras det? För detta ändamål har jag analyserat 5 bilder från Jeffree Stars Instagramkonto, med 15,5 milj. följare. Mitt utfall blev att Jeffree Star har positionerat sig starkt inom sitt fält på Instagram som promotor för sitt eget sminkföretag. Detta innebär att han skapat en doxa, där han propagerar för vad som är god smak, genom att visa upp de kapitalvaror han erhållit genom sin framgång. Detta sker genom self-branding, där gränserna mellan det privata och företaget suddas ut. Vidare framkommer det att Bourdieus teorier idag kan vara svåra att applicera, då det idag sker ett snabbare informationsflöde genom internet och andra parametrar styr bedömningen av kompetens, somi detta fallet antalet följare på Instagram.

Den stereotypiska framställningen av kvinnor i reklam har länge präglats av sexuella och objektifierande anspelningar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur Nike använder sig av det feministiska begreppet femvertising, som tar ställning mot den traditionella framställningen av kvinnor, i utvalda klipp från reklamfilmerna Dream Crazier och Dream With Us som båda släpptes under 2019. Detta görs genom att studera hur kvinnorna och tjejerna i de utvalda klippen framställs och vilka återkommande teman som går att utläsa ur materialet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av feministisk teori, den manliga blicken, femvertising, genusteori, genussystem och könsstereotyper. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ textanalys i samspel med semiotik, där denotation och konnotation utgjorde grunden i det analysschema som togs fram för att besvara studiens frågeställningar. Vidare analyserades materialet med hjälp av de redan etablerade semiotiska analysbegreppen gaze, setting, pose och kameravinkel.   I resultatet framgår det att kvinnorna och tjejerna i de utvalda klippen och sekvenserna från de två reklamfilmerna framställs på ett normbrytande sätt och att det finns tydliga uttryck för femvertising genom de stärkande budskapen som förmedlas. Framställningarna motsäger också den traditionella kvinnliga stereotypen inom reklam som präglas av passivitet och sexualisering. I stället återfinns flera traditionellt sett maskulina tendenser och attribut som styrka, makt och självförtroende i de kvinnliga framställningarna. / The stereotypical portrayal of women in advertising has been characterized by sexual and objectifying allusions for a long time. The purpose of this study is to analyze Nike’s use of the feminist concept femvertising, which takes a stand against traditional portrayals of women, in selected clips from the two commercials Dream Crazier and Dream With Us, both released in 2019. This is done by studying how the women and the girls in the selected clips are being portrayed, and what themes that can be identified in the analyzed material. The study’s theoretical framework consists of feminism, the male gaze, femvertising, gender theory, gender systems and gender stereotypes. The study was conducted with a qualitative text analysis combined with semiotics, where denotation and connotation forms the basis of the analysis scheme that was developed to answer the study’s framing of questions. Furthermore, the material was analyzed using the already established semiotic analysis concepts gaze, setting, pose and camera angle. The results show that the women and the girls in the selected clips and sequences from the two commercials are portrayed in a norm-breaking way and that the commcercials contain a clear expression of femvertising through the empowering messages that are being conveyed. The presentation of the women and the girls also contradict the traditional female stereotype in advertising, which is characterized by passivity and sexualisations. Instead, many traditionally masculine attributes, such as strength, power and self-confidence are found in the female portrayal.

The purpose of this analysis is to shed some light on the norms that specific websites can communicate to their visitors and customers. In this study we chose to analyse the websites Caliroots and Care of Carl. These two websites were chosen due to their main target group, which in this case is men. These two websites are also two of the biggest online clothing retailers in Sweden that sells these specific types of clothes. This study is based on semiotic analysis, affordances and previous research on gender, masculinity, objectification as well as norms and stereotypes. In this study we analysed the websites, their content and structure in order to get the whole picture of which elements are communicating norms and stereotypes, as well as how these norms and stereotypes are portrayed  on the websites.  The result of this study showed that the websites, despite their differences, had several masculine norms and stereotypes in common. These norms were for the most part one specific out of our chosen analytic themes, namely prestige and ambition, though the rest of our themes were also an important aspect to take into consideration, since they showed how the websites differed from one another.  The result of this analysis has been used in the making of another alternative draft of a website with the same purpose of selling mens clothing. In this new alternative design we aim to not communicate the same type of norms and stereotypes that in some cases can be considered toxic and harmful, but instead convey alternative norms that can hopefully communicate joy, belonging and fellowship.

A society in which people are becoming all the more environmentally conscious regarding their consumption in conjunction with technical advances constitute two major building blocks for better future conditions. The following work aligns with this thought in concern to improving already existing technology, more specifically in connection to how people view their electricity consumption in real time. In the light of the first mentioned information it becomes obvious that products which have a positive environmental impact should also function as well as possible. The problem which Dareysay, together with Umeå Energi, have identified is the fact that it has been difficult to ensure a stable connection between the electricity meter and the household router. Daresay has formerly introduced projects which are aimed at homeowners who own solar cell panels, both to provide the owners with a better overview of the amount of electricity which they consume but also the amount of energy that the solar cell panels deliver. Hence why it was requested of us by Daresay to research potential solutions in order to achieve a stable connection between an electricity meter and the household router. Daresay’s former projects have required electricians within the installation of their products, through new functional requirements this process has evolved and now contains an electricity meter with a HAN-port. This enables an installation which can be made using a network cable, thus making the installation non dependent on specialist knowledge. Our work includes how we have examined products that are available on the market, different types of solutions which these are built around and how we through iterative work have produced conceptual solutions by which we have 3D modelled a finalized product. This solution answers as to how the consumer’s experience can be improved, with a focus on ensuring a stable connection. To this solution we have also made an installation process to visualize the different steps that the user will need to implement in order to use the product. Through user tests we have been able to establish the feedback which users consider necessary, and non necessary, to the product. This report will therefore describe our work process, the methods which we have made use of, why we have chosen these and what they have resulted in. We then discuss the final product in terms of our own opinions and lastly, assess our work as a whole. / Ett samhälle där människor tänker allt mer miljömedvetet kring sina val i kombination med svårstoppad teknisk utveckling utgör två viktiga byggstenar för bättre framtida förutsättningar. Följande arbete går i linje med detta och behandlar frågan om eventuella förbättringsmöjligheter rörande befintlig teknik som finns tillgänglig, mer specifikt i anknytning till hur människor idag läser av sin energiförbrukning i realtid. Med det förstnämnda som bakgrund är det naturligtvis även av yttersta vikt att de produkter som, ur ett miljömässigt, möjliggör positiv förändring också fungerar så bra som möjligt. Problemet som Daresay, tillsammans med Umeå Energi, har identifierat och som ligger till grund för detta arbete är det faktum att det varit svårt att säkerställa en stabil uppkoppling mellan produkten som kopplas in i elmätaren och hushållets router. Daresay har sedan tidigare projekt som syftar till att husägare med solpaneler dels ska få en bättre översikt kring hur mycket el de förbrukar men också den mängd energi som solpanelerna levererar. Därav har Daresay bett oss utforska eventuella lösningar för att skapa en stabil uppkoppling. Daresays tidigare projekt har krävt elektriker vid installation av produkten, men genom nya funktionskrav på elmätare har detta utvecklats till att istället innefatta en elmätare med en HAN-port där installationen sker via en nätverkskabel varför specialkompetens inte längre är nödvändig. Arbetet omfattar därför hur vi undersöker produkter som finns på marknaden, vilka lösningar de använder sig utav och via iterativt arbete framställt konceptuella lösningar för att genom 3D modellering tillverka ett slutgiltligt svar på hur man kan förbättra kundernas helhetsupplevelse där stabil uppkoppling stått i fokus. Till denna produkt har även en installationsprocess framställts för att visualisera de steg som användaren måste genomföra för att installera samt bruka produkten. Genom användartester har vi även kunnat fastställa den feedback användaren anser att produkten behöver, och inte behöver. Denna rapport kommer därmed beskriva processen under arbetet, de metoder som använts, varför de använts samt vad de resulterat i. Avslutningsvis diskuterar vi det slutgiltiga resultatet som vi tagit fram, reflekterar kring konceptet i termer av egna åsikter, samt utvärderar arbetet i sin helhet.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur våld som skildras i film kan laddas med olika grader av realism och fiktion genom olika teman, tekniker och dramaturgi m.m. Den avser att undersöka hur dessa laddningar påverkar hur vi som mottagare uppfattar våldsskildringar, vad vi läser ut av dem och hur relationen mellan realism och icke-realism kan förstärka våra upplevelser av våldet.Genom att analysera skräckfilmerna Suspiria (1977) regisserad av Dario Argento och Day of the Dead (1985) av George A. Romero får vi en inblick i hur våldsskildringar inom skräckfilmsgenren kan ta olika former och påverkas av kontexten. Filmerna representerar viktiga verk av två av sin tids mest framstående regissörer inom genren och har sedan de släpptes levt vidare som kulturella avtryck inom den västerländska populärkulturen.Metoden består av kvalitativa analyser där filmernas handling presenteras för att ge en förståelse förde sammanhang som omgärdar de utvalda våldsskildringarna som lyfts fram. Därefter tolkas våldsskildringarna och deras kontext med stöd i semiotisk teori utifrån en tänkt tittares perspektiv. I analysen diskuteras hur narratologiska och tekniska tillvägagångssätt, material och miljöer kan påverka hur en tittare uppfattar våldet som mer eller mindre realistiskt/icke-realistiskt.

This thesis aims to discuss the difference in marketing in video advertisements between the two Swedish state own companies Svenska Spel and Systembolaget. The reason for this is their recemblance in that they are both selling products that the same Swedish state is classifying as addicitve, alcohol and gambling. With a qualitative content analysis this thesis aims to resarch the difference in marketing between the two companies. With the help of theories in social marketing the analysis is put in context of social responsibility.  The comparative nature of this thesis has shown that there are significant differences between the two companies, especially in form of their different uses of social marketing and the amount of content that according to the analysis that can be attributed social marketing. Even though the analysis show results that mostly shows differences between the companies there are some similarities too. The most important one is the notion of swedishness in both companies argumentation for their cause or product.

Problemformulering och syfte: Vi exponeras för mängder av kommersiella budskap varje dag, men kan omöjligt uppmärksamma och bearbeta dem alla. Emotionell marknadsföring är en bra strategi för att bli sedd och hörd. Generationer förväntar skilja sig åt i attityd mot reklam och för att veta vilka marknadsföringsstrategier som är mest effektiva för att nå sin målgrupp krävs det en förståelse för målgruppens attityd. Studien syftar till att undersöka hur generation Z, som utgör världens största konsumentgrupp, tilltalas av emotionella budskap genom att visa hur känslor används i reklam och vilken respons den får av generationen.   Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk och retorisk innehållsanalys av sex reklamfilmer samt två fokusgrupper.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att generationen värderar tydlighet och autencitet vad gäller emotionella budskap. Vidare fick reklamfilmerna som representerar negativa känslor starkast respons medan varma känslor inte var lika uppskattade. Även positiva känslor fick bra resultat, dessa är dock mindre minnesvärda. Slutligen framgick det att män känner fler känslor och i större utsträckning.

The purpose of this study was to analyze the rebrand of Victoria's Secret through a consumer perspective. We focused on Instagram, since this platform enables communication between the company and consumer. By analyzing the opinions found in the comment section under the post announcing the rebrand, we were able to see how the new direction was perceived by consumers. Previous research has shown that consumers today have higher expectations of the companies they interact with, which we believe could be another contributing factor to Victoria's Secret’s new identity.  Through a thematic analysis, we were able to find patterns in which opinions were expressed, and then we categorized the opinions into themes. We located three main themes: opinions about the rebrand, identity/image, and corporate responsibility. Our thematic analysis shows that most of the opinions found in the comment section were negative; the Instagram users grieved the old Victoria's Secret and specifically the loss of the Angels. There were also positive reactions expressing gratitude towards the new direction, and neutral comments wanting something more in line with the former identity. To add more depth to our study, we decided to perform a semiotic analysis of two campaigns before and after the rebrand. We perceived that the first one, published in 2019, focused more on portraying the “perfect” woman, while the second one, published in 2022, allowed more of the woman's personality and strength to shine through.  Our conclusion is that Victoria's Secret’s rebrand has been received with mixed reactions. One thing that was made very clear to us is how knowledgeable today's media users are and how they are not afraid to speak up. In the comment section under our chosen post, it showed that the Instagram users strategically chose their expressions and found support in other users with similar opinions. With this in mind, we believe that if a company is to make a similar change today, it is crucial that they listen to and involve their customers.

No description available.

I vår samtid är det lätt att ibland känna sig ensam. Pandemin har försvårat möten mellan människor och påverkar väldigt många psykiskt. Men pandemin kommer att passera, och då får vi inte låta återhållsamhet bli det nya normala. Vi behöver bekräfta, se och hälsa på varandra. Människor behöver känna tillhörighet. Den här studien syftar därför till att undersöka människors attityder till hälsningar och vidare använda den kunskapen för att skapa en effektiv visuell kampanj för att främja mer hälsningar i samhället. Genom en enkätundersökning har vi kunnat samla in data som med stöd av tidigare forskning och teoretiskt ramverk hjälpt oss påvisa att hälsningar kan göra en stor positiv skillnad i vardagen för människor. Enkätundersökningen fungerade även som en målgruppsanalys som visade att unga människor, som bor/vistas ofta i stadsmiljö och som nyttjar sociala medier är de som hälsar i lägst utsträckning. Med kunskap om målgruppen och dess attityder kunde vi genom två fokusgruppsdiskussioner och teoretiskt ramverk skapa en annonskampanj som på ett visuellt tilltalande och effektivt sätt uppmanar målgruppen till mer hälsningar. / Nowadays it is easy to feel lonely. The pandemic has made meetings between people more difficult which affects many people mentally. But the pandemic will pass, and then we do not want the restrained attitude to become the new normal. We need to confirm, see, and welcome each other. People need to feel a sense of belonging. This study therefore aims to examine people's attitudes towards greetings and further use that knowledge to create an effective visual campaign to promote more greetings in society. Through a survey, we have been able to collect data that, with the support of previous research and theoretical framework, has helped us show that greetings can make a big positive difference in everyday life for people. The survey also served as a target group analysis, and showed that young people, who often live / stay in an urban environment and who use social media, are the ones who greet to the least extent. With knowledge of the target group and its attitudes, we were able to create an advertising campaign through two focus group discussions and a theoretical framework that in a visually appealing and effective way encourages the target group to open up to greet each other more.