Detta arbete utforskade olika designförslag för utvecklandet av ett drönarflygledningssystem för drönarflygledning i städer med hjälp av ämnesområdena informationsvisualisering, semiotik, och sonifiering. Arbetet skedde iterativt i sprintar och i varje sprint konceptskissades och byggdes prototyper som sedan användartestade de designförslag som hade tagits fram under sprintarna och kunde vägleda designarbetet. De lärdomar som arbetet gav visade att det är viktigt att drönarflygledningssystemet (UTM systemet) använder sig av flera olika informationsvisualiserings- och teckenrepresentationer som stödjer och kompletterar varandra. Kombinationen av olika representationer underlättar för drönarflygledaren att skapa sig en förståelse över drönartrafiksituationen i luftrummet och därigenom skapar bättre kontrollmöjligheter. Sonifieringens ljudikoner bör bestå av simpla men innehållsrika ljudsignaturer som tillåts att kombineras i ett dynamiskt ljudlandskap men inte upplevs irriterande. I och med att utvecklingen av UTM system är i ett tidigt utvecklingsstadium bör de designförslag som presenteras i arbetet ses som inspirations- och diskussionsunderlag och inte som färdiga designlösningar för utvecklingen av ett UTM system. Då utformningen av UTM systemet beror på vilka arbetsuppgifter och vilket ansvar drönarflygledare i framtiden kommer att ha, vilket det fortfarande råder osäkerhet om.

This report concerns a thesis of 15 credits for the Bachelor programme industrial design engineering, targeting product development, at Luleå University of Technology.The work was created in collaboration with the client Dafo Brand AB with the goal to create language independent safety labels for their fire supression system, something requested by their clients. Dafos labels has always been primarily text-based, but with exports around the world, both for them and their customers, the administration work would make it easier with less different language labels. The desire was to create uniform decals that are user-friendly, especially for the end user; the vehicle driver, whom need to understand the labels regardless of language.To create these stickers a design process have been used, where phases like pre-study, theory research, creative methods and concept development has been completed in order to develop the concept into a useful product. The phases has included, among other things, questionnaires, interviews, market research and creative methods to take out three concept which has then been examined in usability testing to see which conecpts were the best for the final conecpt.The result was a total of 12 labels with symbols for the fire supression system. The symbols are primarly selected on the basis of the market survey, international standards and the survey responses from the vehicle drivers. / Denna rapport beskriver ett examensarbete på 15 högskolepoäng för högskoleingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktutveckling, vid Luleå tekniska universitet.Arbetet skapades i samarbete med uppdragsgivaren Dafo Brand AB med målet att skapa språkoberoende säkerhetsdekaler för deras släcksystem, något som deras kunder efterfrågat på grund av administrationen med flera uppsättningar språkdekaler. Dafo har alltid haft främst textbaserade dekaler, men med exporter världen över, både för dem och deras kunder, skulle administrationsarbetet underlättas med färre artiklar. Önskemålen var att skapa enhetliga dekaler som är användarvänliga för slutanvändaren; fordonsföraren, som bör förstå dekalerna oavsett språk.För att skapa dessa dekaler har en designprocess använts där faser som förstudie, teorifördjupning, idéarbete och konceptutveckling genomgåtts för att utveckla konceptet till en användbar produkt. Fasernas tillvägagångsätt har innehållit bland annat enkäter, intervjuer, marknadsundersökning och kreativa metoder för att ta ut tre finalkoncept som sedan prövats i användartester för att ta ut det slutgiltiga konceptet. Resultatet blev totalt 12 dekaler med symboler för släcksystemet. Symbolerna är främst uttagna utifrån marknadsundersökningen, internationella standarder och enkätsvar från fordonsförare.

The girls aid Meja is an organization that, among other things, works to inform young people between the ages of 13-18 in Eskilstuna municipality of the meaning of sexual consent and mutual sex. The purpose of their work is to spread knowledge that can affect how young people view sex and what is okay in a sexual situation. That includes information of what signals induviduals can give that communicates whether they want to have sex or not and that sex, to be mutual, requires a good feeling for all parties.In this thesis research has been conducted with the aim of finding principles that can clarify the difference between mutual sex, non-mutual sex and sexual abuse in illustrated information. The research also includes strategies for creating sympathy by using illustrated information, and how signals of consent and non-consent can be visualized. This thesis has been carried out in collaboration with the girl´s aid Meja with the goal of strengthening their message with illustrations.This research includes theories in the fields of rhetorics, visual narratives, semiotics and visualization of invisible communication. Methods used during this research was an interview and an image analyzes to gather fact´s about the thesis subject. A survey was conducted to test a illustrated prototype on the target audience.The result of the thesis was that image sequences can be used as a visual communication method to present the distinctness between different chains of events in a memorable manner. The characters in the illustrations should feel relatable and their feelings should be emphasized with facial expressions, body language, words, tone of voice and visual methaphors to create sympathy with the target audience. Further in order to enhance the sympathy of the target audience the images frames in a sequence should be non-traditional and the strongest argument in the information should be placed last. To clarify distinctness between different image sequences may symbolic signs and color be used. Specific design witihin speech bubbles, text, body language and facial expression can be used to communicate signales and reinforce what characters mean. / Tjejjouren Meja är en organisation som bland annat arbetar med att informera ungdomarmellan 13–18 år i Eskilstuna kommun om vad sexuellt samtycke och ömsesidigtsex innebär. Detta i syfte att sprida kunskap som kan påverka ungas syn på sex och vad som är acceptabelti en sexuell situation. Det inkluderar vilka signaler individer kan sändaför att visa att deantingen vill eller inte vill ha sex och att sex för att vara ömsesidigt kräver en bra känsla hos alla parter. I det här examensarbetetutfördes en undersökning med syfte att finna grepp och principer somförtydligarillustrerad information om skillnaderna mellan ömsesidigt-sex, icke-ömsesidigt sex och sexuellt övergrepp. Även strategier för att skapa medkänsla hos en målgrupp genom ett illustrerat informationsmaterial undersöktessamt hur signaler på samtycke eller icke-samtycke kan visualiseras. Det här arbetet utfördesi samarbete med Tjejjouren Meja med mål att förstärka deras budskap med illustrationer. I arbetet undersöktes teorier inom retorik, visuellt narrativ, semiotik och visualisering av osynlig kommunikation. De metoder som användes för att samla fakta om ämnet var en intervju med en informantpå Tjejjouren Meja samt bildanalyser av illustrerad information om sex och samtycke riktat mot unga. För att testa den gestaltningsprototyp som undersökningen resulterade i utfördes en enkätundersökning.Examensarbetet resulterade i slutsatsen att bildsekvenser kan användas som visuellt kommunikationssätt för att på ett minnesvärt sätt presentera skillnaden mellan olika förlopp. För att skapa medkänsla hos en målgrupp bör karaktärer i bildsekvenserna efterlikna målgruppen. Det kan tydliggöras vad karaktärerna känner med hjälp av minspel, kroppsspråk, ord, tonfall och bildliga metaforer av känslor. För att förstärka medkänslan hos målgruppen bör även bildsekvenserna frångå en traditionell inramning och det starkaste argumentet i informationen bör vara placerat sist. Symboliska tecken och färger kan användas för att förtydliga skillnader mellan olika bildsekvenser. För att kommunicera signaler på att karaktärerna ger eller inte ger sitt samtycke till sex kan pratbubblor, textstil, kroppsspråk och minspel illustreras för att förstärka vad karaktären menar.

Idag är reklam en självklar del i samhället som ofta har syftet att locka till konsumtion för den marknadsförda varan och i takt med att tekniken har gått framåt har reklam kunnat visa sig i större utbredning. Nyligen har även en ny sorts marknad visat sig tydligt inom marknadsföring, nämligen spelreklam. En stor ökning av spelreklam har på senare tid kunnat beskådas i en mängd sorters medier: kvällstidningar, våra smarttelefoner, datorn och inte minst i Tv. I och med utvecklingen av spelreklam, som kan vara potentiellt farlig då den kan skapa ekonomiska, psykologiska samt sociala problem, krävs det idag en utvecklad källkritik hos konsumenten för att kunna se reklamen från olika perspektiv för att på så sätt bygga sig en egen uppfattning istället för att låta reklamen förföra en med idealiserade perspektiv. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla kunskaper om hur spelbolag använder sig av olika semiotiska resurser i sitt försök att sälja lotter. I uppsatsen analyserar jag Svenska Spels tv-sända reklam för lottotypen Triss. Metoden jag har använt mig av är en multimodal analys för stillbildsanalyser. Metoden har applicerats i analys av rörlig bild och fokuserat på hur och vad några av de semiotiska resurser som tillhandahålls i reklamen kommunicerar. De semiotiska resurserna som analyseras har delats in i tre olika delar: (1) kläder, (2) kroppsspråk respektive röstläge och (3) ljud. Utöver analysen av reklamfilmen diskuterar jag även värdet i att analysera reklam ur ett pedagogiskt perspektiv med avstamp från Skolverkets läroplan för gymnasiet. Analysen visar hur Svenska Spels reklam för Triss använder sig av humor, grova kontraster och anspelning på positiva känslor (kopplat till Triss) med hjälp av ett tätt samspel av olika semiotiska resurser såsom klädsel, beteende och ljud för att locka till köp av en lott. På samma gång informerar de om hjälp-och stödlinjer, något som konnoterar att lotten inte enbart är glädjefylld, utan det finns en baksida av det ideala som visas upp i reklamen.

Problemet som den här uppsatsen undersöker är att det finns många varumärken som har liknande erbjudanden till konsumenter, vilket gör det intressant att studera hur varumärken differentierar sig gentemot varandra och hur konsumenterna uppfattar varumärkenas visuella kommunikation utifrån konsumenternas konsumtionsvanor. Samtidigt finns det i dag många företag som försöker kommunicera sina etiska ståndpunkter via förpackningsdesignen. Därigenom är uppsatsens syfte att studera hur nationellt utbredda varumärken kommunicerar visuellt på lokal nivå till konsumenter.

Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken. Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats. För att kunna särskilja olika typer av tecken har studien till största delen utgått från blandformer av Peirces teckenbegrepp ikon, index och symbol. En taggningsmetod utifrån Peirces teckendefinition skapades för att plocka ut relevant utsagor från de olika organisationernas representanter. Utdrag som anses relevanta för studiens syfte presenteras och gås igenom i resultatavsnittet. Utifrån det analyserade materialet är det svårt att påträffa teckenspecifika skillnader som med säkerhet kan sägas vara kopplad till en enskild organisations teckenanvändning. Det som har påträffats är snarare en benägenhet att tala kring teckenanvändning på olika sätt hos förespråkare för de enskilda organisationerna. En diskussion kring dessa tendenser och deras koppling till syfte och frågeställning åtföljs sedan bland annat av förslag på framtida forskning.

Studien omfattar ämnet motion graphics (rörlig grafik) och hur det kan förmedla en skriven text. En textbaserad rörlig grafik togs fram för att undersöka om rörelserna gjorde textinnehållet lättare att minnas och förstå jämfört med att läsa texten statiskt. Skillnader men också likheter gällande korttidsminne och läsupplevelse undersöktes genom två testgrupper. Studien visar på att läsarna mindes bättre med motion graphics, att motion graphics i vissa fall kan förmedla en mer positiv och specifik känsloupplevelse. Det framkom också att genom motion graphics så kan läsares fokus flyttas till det visuella uttrycket istället för textens innehåll. Resultatet visade även på risken att motion graphics i vissa fall kan göra det svårare för läsaren att minnas textordningen. Det gick inte att helt säkert fastställa om skillnaderna i studien berodde på att rörelserna i sig förstärkte budskapet eller en annan orsak såsom läshastighet alternativt en kombination av flera bidragande faktorer.

Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler.

Syftet med studien är att jämföra framställningen av skräck i originalversionen och nyinspelningen av skräckfilmen IT. Med en semiotisk innehållsanalys analyserar vi framställningen av antagonisten och effekter i valda scener från båda filmerna. Materialet som studeras är fem nyckelscener från respektive version. Studiens syfte är att jämföra hur framställningen av skräck har förändrats i filmerna samt få en djupare förståelse hur synen på skräck i dagens samhälle kan utgöra en faktor i förändringen. För att komma åt denna struktur används teorier angående ideologiteori, representationsteori och semiotisk teori. Metoder vi använder är semiotik som metod och analyser av effekterna i film. Med en semiotisk jämförelse av de valda scenerna och framställningen av antagonisten kan vi besvara studiens frågeställningar. Analysen har genomförts med en semiotisk denotation av handlingen följt av en djupare jämförande analys. Studiens resultat visar att det finns både likheter och även stora skillnader mellan de valda scenerna. Eftersom det är en sådan stor skillnad på miljön och ljussättningen mellan alla nyckelscener så får man en känsla av att det krävs mer för att bli rädd idag än vad det var på 1990-talet när allt var soligt och fina miljöer. Den äldre versionens monster skulle kunna associeras med stereotypiska monster samtidigt som den senare versionens monster var mer främmande och nyskapade. Antagonisten skiljer sig drastiskt från versionerna och visar tydligt att det krävs mer effekter och övernaturliga fenomen för att bli räddare idag.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.