Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller egenskaper med hjälp av färger i film? Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ funktion i färgläggningen av karaktärerna.

Dagens samhälle ger oss tillgång till en värld av information om dåtid, nutid och framtid, framför allt i Väst och i områden som för tillfället är intressant ur ett medialt perspektiv. Denna studie lyfter fram det stora kulturarv som Kina innehar i form av propagandaaffischer, som under 1900-talet hade en central roll i landets samhällsuppbyggnad och reformering. Studien tar upp likheter och skillnader i tre utvalda affischer ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv. Varje affisch representerar en specifik tidsepok som har en avgörande roll i Folkrepubliken Kinas historia. Dessa epoker är Det stora språnget (1958-1962), Kulturrevolutionen (1966-1976) samt Reform och öppning mot omvärlden (1978-1989). Det har gjorts en analys för att få fram tre representativa affischer av totalt 216 affischer med avseende på bildsemiotiken. För att analysera affischerna har en matris utarbetats. Därefter har en kvalitativ bildanalys gjorts på de tre representativa affischerna. Resultatet av den kvalitativa bildanalysen, empirin, visar att det finns både likheter och skillnader i de tre affischerna, men att likheterna visas på olika sätt. Den mest utmärkande betydelsen av resultatet är att affischerna avspeglar samhällets dåvarande ideologi och politik. Exempelvis innehåller affischen från Det stora Språnget ”vanliga människor” som kommer från flera delar ur samhällsbyggnaden. Man kan inte utläsa några tydliga familjerelationer vilket kan tolkas som att avsändaren vill visa att hela samhällskroppen är en familj, istället för några få personer. Motivet visar en positiv atmosfär till reformen inom jordbruk, industri och teknologi.

Denna uppsats undersöker runformerna belagda i gotländska inskrifter från medeltiden och reformationstiden. Syftet är delvis att inventera samtliga runformer, delvis att belysa deras bruk, utveckling och spridning ur ett kronologiskt och materialmässigt perspektiv. Inventeringen görs genom en typologisk modell som möjliggör identifieringen av runformernas distinktiva och redundanta drag, och följaktligen deras indelning i graftyper och graftypsvarianter. Den stora variationen som präglar runristarnas teckenuppsättning, liksom uppkomsten och utvecklingen av nya medeltida runformer förklaras ur olika synvinklar. För vissa graftyper, bl. a. den gotländska s-runan, blir alfabetsinterna utvecklingstendenser aktuella, såsom homogenitetsprincipen och hasta + coda‐principen. I andra fall har den latinska majuskelskriften, kalenderrunor och handskrivna runor haft inflytande på de gotländska runformerna. Även inskriftsföremålens material har visat sig vara en viktig faktor för vilka runformer man valde att rista. Graftyper med en kantig form användes t.ex. exklusivt i trä-, metall- och putsinskrifter. Möjligheten att använda runformer vid datering av inskrifter undersöks och kronologiska mönster samt några dateringskriterier för Gotlands medeltida inskrifter tas upp. Även uppgifter om vissa graftypers geografiska spridning ges, som t.ex. den gotländska m‐runan och den stungna l-runan, vars bruk är koncentrerade till Gotlands östra resp. sydvästra del.

I den här uppsatsen genomförs en semiotisk filmanalys av ljud och bild i Dove och Axe’s reklamfilmer med en ingång på genus i ljudläggning. Syftet i denna uppsats är att undersöka hur ljudläggningen samspelar med bilden för att producera genus i reklamfilm. Uppsatsen analyserar reklamfilmerna ur ett genusperspektiv med hjälp av semiotik och ljudteori. Avslutningsvis går uppsatsen in på en jämförelse mellan reklamfilm riktad mot en manlig målgrupp respektive kvinnlig. Slutsatsen är att genus finns i ljudläggning och att det bidrar till hur man uppfattar reklamfilm, samt att det inte läggs mycket fokus på ljudläggning i reklamfilm generellt sett. Det visar sig också att reklamfilm riktad mot kvinnor innehåller en passiv ljudbild eller sexistisk ljudläggning som fungerar nedvärderande, däremot är reklamfilm mot män mer aktiv i ljudläggningen som förstärker manligheten.

AASS, or the Center for Applied Autonomous Sensor Systems, is a research environment at Örebro University. This report will touch the development of a robot intended for elderly care in a project called "Project Sputnik". The robot is essentially a manually controlled communication robot that is driven by a pilot from a computer. The robot’s purpose is to provide the option of virtual visits between elders and healthcare professionals or family and friends. The requirements for the robot are numerous and the project itself is far too extensive for one student to complete in a 15 credit course. Therefore, the project was limited to the physical design only. During the pilot-study a large amount of research was done to gain a better understanding of the touched subjects and to prepare for the future development of the project. The project followed the design methodology to gradually develop a conceptual sketch. The concept should form a basis that AASS can continue the development on, and is therefore deliberately crude not to limit AASS in the continued work of Project Sputnik. / AASS, eller Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem är en forskningsmiljö på Örebro Universitet. Den här rapporten kommer röra utvecklandet av en robot ämnad åt äldreomsorgen i ett projekt vid namn "Project Sputnik". Roboten är huvudsakligen en kommunikationsrobot som styrs manuellt av en pilot från en hemdator och ska ge en upplevelse av virtuell närvaro. Kraven för roboten är många och projektet i sig är för omfattande för en student att utföra i en kurs på 15 högskolepoäng. Därför begränsades projektet till enbart den fysiska designen. Under förstudien gjordes en stor mängd research för att få en bättre förståelse för berörda områden och förbereda inför kommande processer i projektet. Projektet följde designmetodiken för att gradvis bygga fram en konceptskiss. Konceptskissen ska utgöra en grund som AASS kan utveckla, och är därför medvetet grov för att inte begränsa AASS i det fortsatta arbetet i Project Sputnik.

Denna studie syftar till att visa hur hälsa representeras i hälsotidningen MåBra. Utgivningsåret för tidningen  i studien är 2008. Studien bygger på en semiotisk analys av de bilder som finns på tidningens omslag. Den bygger också på en kvalitativ diskursanalys av ett avgränsat material. De teorier som studien utgår från är genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hälsa är, främst från ett hälsopedagogiskt synsätt. I studien analyseras hur hälsodefinitionerna kommer till uttryck i tidningen och vilka budskap om  hälsa de för med sig. Samtidigt behandlar studien hur dessa hälsobudskap tilltalar.   Resultaten visade att alla definitioner av hälsa som studien utgått från används av tidningen. Tidningen rapporterar om hälsa ur ett medicinskt, psykiskt, fysiskt, socialt, emotionellt och andligt synsätt. I rapporteringarna om hälsa använder sig tidningen av läsarnas underförstådda föreställningar om vad som bör eftersträvas och undvikas. Genom eftersträvan att bevara ett välbefinnande både fysiskt, psykiskt och socialt genomlyste även WHO’s definition av hälsobegreppet. De budskap som förmedlas till kvinnan, har ett tilltal som uppmuntrar läsaren att ändra sig själv, sina vanor och livsstil till något som kan bli ännu bättre.       Nyckelord: Hälsa, tidning, hälsotidning, MåBra, genus, semiotik, diskursanalys

For many gay men, media is a crucial component in the process of creating an identity and finding support and guidance. Studies show that gay men are the group in society most strongly effected by the representation in media of societal ideals, and more specifically print media. In the past, gay men have been subjected to heteronormative representations through media of what being a gay man entails, in which he was portrayed as feminine; a process which has lead some gay men to attempt to adhere to a stereotypically masculine identity in order to find a sense of belonging and connection to society. The heterosexual man became a guidepost in this process. Through hegemonic masculinity, the process became problematic as homosexuality was considered less masculine by default, and the gay men were stuck in an identity crisis based in gender-identification and a need to distance themselves from feminine ideals. The purpose of this study was to analyze the construction of masculinity through the representation of heterosexual males in a print media aimed at gay men. Through the work of Erving Goffman and Sut Jhally, a semiotic analysis of 94 images of heterosexual males in 11 issues from 2013 of Attitude Magazine were analyzed for signs of masculinity. The results showed that the heterosexual males portrayed in the magazine were represented as stereotypically masculine, where signs of femininity were subdued by the enforcement of a masculine code. The findings suggest that heterosexual masculinity has a place in gay media and can be problematic, but that the representations also allow for a certain degree of deviation from strict hegemonic masculinity.

Abstract The aim of this doctoral thesis is to study culture bound translation phenomena in translations from Finland-Swedish to German. The data consists of Tove Jansson’s Sommarboken and Bildhuggarens Dotter and Kjell Westö’s collection of short stories Lugna Favoriter and the German translations of these books. The general aim of the analysis is to identify the strategies used by the translators to translate different cultural phenomena. Moreover, the consequences of the strategies are dealt with on a pragmatic level. In addition, the aim is to study whether it is easier to translate a Finland-Swedish book into Finnish than into German from the cultural point of view. Semiotics, the science of signs, relations and meanings of signs is an important tool in this doctoral thesis. Translation can be understood not only as a translation of a written text A into a written text B but also in a wider meaning. In addition, the cover of a book and different cultural phenomena can be translated. This point of view is visible, for example, in the semiotic analysis of four bookcovers. The analysis shows that the translators use nine different adaptation strategies. There are also six types of non-adaptation. The adaptations used by the translator, the context and the semiotic space of the reader of the target culture are the factors which have an influence on the level of understanding the target text. It also becomes evident that the more different the target culture is from the source culture, the harder it is to translate from the cultural point of view. / Abstrakt Föreliggande avhandling har som syfte att undersöka kulturellt bundna översättningsfenomen vid översättning av skönlitteratur från finlandssvenska till tyska. Materialet jag valt är Tove Janssons Sommarboken och Kjell Westös novellsamling Lugna Favoriter och verkens översättningar till tyska. Det övergripande målet i analysen är att kasta ljus över de strategier som översättarna använder vid översättningen av olika kulturella fenomen. Dessutom behandlas konsekvenserna av dessa strategier på pragmatisk nivå. Det gäller också att studera om ett finlandssvenskt verk ur kulturell synvinkel är lättare att översätta till finska eller till tyska. Semiotiken som är vetenskapen om tecken, teckenrelationer och teckens betydelser är då ett viktigt arbetsredskap. Översättning anses i föreliggande avhandling inte bara vara översättning av skriven text A till skriven text B, utan översättning har här en bredare betydelse. En pärm eller ett kulturellt fenomen kan också överföras. Denna uppfattning kommer till synes t.ex. i den bildsemiotiska analysen av fyra bokpärmar. Av analysen framgår att översättarna använder nio olika adaptationsmetoder. Det finns sex olika typer av icke-adaptationer. Kontext, översättarens adaptationer och den målkulturella läsarens semiotiska rum är de faktorer som påverkar läsarens förståelsenivå av måltexten. Det visar sig också att ju längre borta målkulturen är från källkulturen, desto svårare blir en översättning ur kulturell synvinkel.

I den här uppsatsen undersöker jag filosofen Edmund Burkes begrepp det sublima i förhållande till visualiseringen av kontroll och död i sju målningar som representerar scener från tjurfäktningar. Här står konstnärerna Arturo Michelena (1863-1898), Pablo Picasso (1881-1973), Porfirio Salinas (1910-1973) och Roberto Domingo y Fallola (1867-1956) för bildunderlaget. I undersökningens första analyskapitel belyser jag vikten av en tjurfäktares kontroll över tjuren och menar att denna kontroll är nödvändig för att det sublima överhuvudtaget ska kunna göra entré i arenan. Paradoxalt nog kräver det sublima även en rubbning av denna kontroll, vilket den otämjda tjuren bidrar till att förmedla. Den visuella sublimiteten uppstår först när kontrollen och icke-kontrollen balanseras, och visar sig vara starkt förknippad med den betraktarnatur den grundar sig på. I det andra analyskapitlet diskuterar jag representationen av död, vilken jag kopplar samman med motiv som framförallt visualiserar den skadade och döende hästen samt den vårdslösa och massiva tjuren. Här argumenterar jag för att hästens lidande är nödvändig för tjurfäktningens totalitet då den förstärker tjurfäktningens skådespel på liv och död. Mina bildanalyser baseras på semiotikens denotation och konnotation, och understöds av litteratur som behandlar tjurfäktningens estetiska och konstnärliga element i två utvalda tjurfäktningsteman, där mötet mellan tjurfäktare och tjur är det första, och målningar som porträtterar en tjur, en eller flera tjurfäktare samt en eller flera hästar det andra.

Syften med den här uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur Alfonso Cuarón använder sigav staging/blocking, kamerarörelse och bildkomposition för att förebåda olycka i filmenRoma från 2018. Studien kommer att använda sig av bildsemiotisk metod för att analyserautvalda scener som kretsar kring huvudkaraktären Cleo och hennes förhållande med Fermínsamt den graviditet som följer.Uppsatsen uppmärksammar Cuaróns användning av långa tagningar och långtskärpedjup, för att kunna nyttja detaljer i bakgrunden av sin mise-en-scène som en kommentarpå förgrunden. Cuarón använder sig av linjer och tredjedelsregeln för att vägleda tittarensögon mot det som är väsentligt. Detaljerna i bakgrunden tillsammans med filmens stagingskapar i sin tur symboler/tecken som förebådar eller varnar för saker som kommer händasenare i filmen.