Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk analys undersöka hur döden illustreras av Svein Nyhus i bilderboken Roy (Dahle 2009), som riktar sig till barn i åldern 6–9 år. Detta för att se hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den vuxne samt som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. I relation till uppsatsens problemområde: där vuxna tenderar att ha svårt att diskutera mer kontroversiella ämnen och livsfrågor med barn; undersöks den potential illustrationerna i bilderboken har att bemöta denna problematik och erbjuda lösningar. Detta diskuteras i relation till teorier om: bilderboken som terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. Resultatet av analysen visar på att det finns en stor potential för illustratören att skapa illustrationer på flera olika differentierings- och associationsnivåer, vilka talar till barnet, den vuxna medläsaren och som bjuder in till ett samtal mellan dessa. Ett sätt att göra detta är genom interaktion mellan olika individer och visuella element samt genom ett återkommande användande av abstrakta genomtänkta detaljer. Denna kunskap kan appliceras av de som utövar yrkesroller inom kommunikation och design; där en fått i uppdrag att visualisera mer kontroversiella ämnen för barn.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp & r&b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Denna studie undersöker meningsinnehållet i två uppmärksammade reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM. Syftet med studien är att urskilja vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i reklamfilmerna och hur dessa kommer till uttryck. Samt om det är möjligt att urskilja en underliggande myt i respektive film. Studien anknyter till semiotisk teori, utöver semiotiken ligger Roland Barthes mytteori som ett mer djupgående segment i det teoretiska ramverket. Mytteorin handlar om att belysa masskulturers mytiska karaktär och ideologiska funktion. För att göra undersökningen har en kvalitativ, semiotisk textanalys genomförts av det empiriska materialet. Analysarbetet utgår från ett antal empiriska frågor relaterade till den centrala semiotiska begreppsapparaten. Studiens huvudsakliga resultat identifierar en myt i båda reklamfilmerna. Ur analysen av SAS reklamfilm identifierades myten att kulturer formas i möten med varandra och att den skandinaviska identiteten är uppbyggd av och genom kulturella utbyten. I KLM:s reklamfilm påvisas myten att kunna vara en del av den klimatmedvetna gemenskapen och samtidigt fortsätta flyga. Båda filmerna underbyggs och motiveras av värderingar och föreställningar om att resande och kontakten och möten med människor är något nödvändigt. Filmerna tar sig olika former men möts i en universell tanke om att ‘flyget’ är essentiellt för mänsklig identitet idag. Således återfinns ett gemensamt underliggande budskap som förmedlas i båda texterna, men som tar sig olika uttryck och anspelar på olika myter.

Medier är något som vi dagligen interagerar med i olika sammanhang och det som vi ser i media påverkar hur vi uppfattar verkligheten och olika aspekter av den. Eftersom media har inverkan på vår verklighetsbeskrivning är det därför viktigt att det som visas i media är så objektivt och verklighetsnära som möjligt. I denna studie avser vi att undersöka hur Unicef Sverige framställer afrikanska barn i sina reklamfilmer tillhörande kampanjen ”Bli världsförälder”. Syftet är att identifiera dolda diskurser i framställningarna och undersöka om dessa bidrar till en stereotypisering av afrikanska barn.  En kvalitativ metod är tillämpad i studien och med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys har det empiriska materialet varit möjligt att analysera. Analysschemat är utformat med teorier från Ekström och Machin (2019) och för att kunna tematisera och tolka resultatet har teorier som representation och semiotik använts. Resultatet visade att det gick att identifiera dolda diskurser i det empiriska materialet. Dessa är ”Det är bråttom - din hjälp behövs”, ”Det ledsna, gråtande barnet”, ”Det nakna och fattiga barnet”, ”Barn i sjukhusmiljöer” och ”Det utsatta barnet”. Det gick att finna likheter mellan analyskomponenterna i de olika filmerna och diskurserna framställer de afrikanska barnen som fattiga, utsatta och hjälplösa. Det gick också med hjälp av analysen att dra slutsatsen att de diskursiva temana strategiskt är konstruerade av Unicef för att påverka mottagaren och öka givandet. Vidare visade resultatet att den konstruktionen riskerar att befästa en stereotypisk bild av de afrikanska barnen som fattiga, hjälplösa och maktlösa.

This study aims at reaching new knowledge about what meanings public buildings send out by studying 4 newly erected municipal buildings in Sweden. By adopting Göran Sonessons theory on semiotics as a study of meaning it is possible to study the meaning of buildings. This study uses pictoral semioticts to study buildings depicted in pictures.  By viewing all parts of buildings as bearers of meaning by their positioning and their arrangement new knowledge can be reached about the meanings of buildings.  By studying pictures of buildings this study can show that the municipal buildings send out meanings that present the municipality as transparent, open, modern and urban organizations. The pictures of buildings, and buildings studied here all follow similar ideas about the organizations they represent and are all similar in their way to manifest and symbolize meanings.

In this essay, seven posters from productions of the play "Waiting for Godot" are studied. The purpose is to identify elements in the play's plot that are found in the design of the posters and link them to each other. The question statements is to find out what the posters tell about the plot, how the intermediality shows in the posters and who the posters aimed at. The method of the analysis is based on Gillian Rose's content analysis and Anders Marner's student exercise in semiotics. The results of the study showed that it is the characters' attributes and props, such as hats and trees, that take up space on most posters and thus communicate with the potential audience. The graphics and text in the posters are together active parts of the communication of the story each poster mediates. The model readers can both have a knowledge about the plot and no major pre-understanding of the play's plot depending on the different posters in the analysis.

Trots många studier av McDonald’s marknadsföringsstrategi är den under ständig utveckling. McDonald’s vill under 2020/2021 investera i nya kulturellt relevanta metoder. Denna uppsats kommer att analysera McDonald’s reklamfilmer från 2021 utifrån ett kulturellt perspektiv för att komplettera tidigare studier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kultur speglas i reklamfilmerna och hur kulturerna samspelar med varandra. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk analys. Empirin består av sex olika reklamfilmer från Storbritannien, Sverige, Arabländerna, Indien, Singapore och Korea. Urvalet är främst baserat på den kultur-teorin som används. Analysen visar att kulturerna speglas i reklamfilmerna och att reklamfilmerna i stora skulle kunna appliceras i de andra kulturerna. Nyckelord: McDonald’s, reklamfilm, kultur, Lewis-modellen, kommunikationsstrategi, semiotik, kvalitativ innehållsanalys.

This thesis examines how journalistic news values are visualized in crisis reporting in the Swedish television news. The material is chosen with a sampling technique that is referred to as stratified selection, and provides the thesis with 70 newscasts to analyze. A crisis can be defined as a pandemic, act of terror, violence and more. Since the five main crisis situations represented in the thesis differentiate in their characteristics, there has been a distinguishing between acute and developing crisis. Regarding the methodological section, a prestudy with quantitative measurements was made to help the identification of valuable themes, that were later analyzed with a qualitative method to widen the perspective of crisis reporting. To answer the research questions of the thesis, a visual semiotic analysis was added. The use of a visual semiotic analysis contributed to an understanding of four chosen and mainly representative images. By using semiotic tools, such as denotation, connotation, symbolic, index, and iconic, the method helped locate and describe signs with underlying meanings. The thesis concludes that news values, such as elites, cultural closeness and compositing often occurs in acute crisis reporting. Some of the criterias are visualized through shaky videotaping that connotes drama and intensification. This can be explained with the news media's usage of eyewitnessed images in situations where media themselves lack material to portray the very beginning of a chaotic situation. Another result concerns the theme infographic, because of its purpose to create closeness by visually marking distances. Looking at journalistic strategies gives a deeper understanding of journalistic choices concerning their visual crisis reporting.

I vår studie undersöker vi om musikundervisning, utöver skolans, har en inverkan på elevernas inferensläsning. För att besvara våra frågor har vi utgått från ett läsförståelsetest och en enkät. Läsförståelsetestet är Skolverkets nationella prov i ämnet svenska från 2012, del B och C. I studien deltar 41 elever i årskurs 5 från två olika skolor i södra Sverige. Vår teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett semiotiskt perspektiv där vi även berör literacyhändelser, literacypraktiker, inferensläsning och kopplar det med musikalisk kunskap och notläsning. Insamlade data från eleverna har vi relaterat till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. I studien är musikundervisning den enda faktorn som studerats och andra faktorer exempelvis socioekonomiska har inte beaktats. Resultatet visar en tendens mot att elever som deltar i någon form av musikundervisning på fritiden har bättre resultat än de som inte deltar i musikundervisning på lästestet. Vi tolkar med stöd i tidigare forskning och våra teorier att det har att göra med vana att läsa noter, att eleverna ingår i olika literacypraktiker, att de lättare tar till sig information auditivt och analyserar den korrekt.

Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplat till läsförståelseutvecklingen utifrån läsning av bilderböcker hos elever i lågstadiet. Syftet är att lyfta olika strategier som elever använder sig av när de tillgodogör sig innehållet i bilderböcker. Utöver detta redovisas möjligheter och utmaningar utifrån läsförståelseutvecklingen när elever läser bilderböcker. Forskningen som har granskats till litteraturöversikten har en spridning från fem länder. De är hämtade från två databaser som publicerar vetenskapliga artiklar utifrån utbildningsvetenskap och psykologi. Resultatet redogör för hur elever använder sig av olika strategier vid läsning, däribland används semiotiska resurser som strategi för att förstå bilderbokens innehåll. Detta följs av de möjligheter och utmaningar som framkommit utifrån artiklarna.