In today's society, consumption is a central part of our everyday life, and the culture surrounding this is strongly prominent. One of many growing trends in consumption is travelling. Travellers today use their mobile devices to collect and share information throughout their travels, and social media has become an important source for finding travel information. One social media platform that has come to be one of the most popular, is Instagram. Instagram is an application where users can not only share but also gather more knowledge and get travel inspiration. One city that has received significant attention on Instagram is the French capital, Paris. The purpose of this study is to investigate how Paris is portrayed as a travel destination on Instagram, and the study will be conducted using a qualitative method. By analysing visual representations and themes in Instagram posts, the study aims to increase the understanding of how users on social media possibly contribute to shaping a destination image, and what the destination image looks like for the city of Paris. The results of our study show that Paris is presented as a multifaceted city on Instagram, where different visual elements and themes emerge. Through Instagram posts, Paris is portrayed as a beautiful and vibrant city with a lot of cultural heritage, architecture, iconic sights and romantic places. The most prominent visual elements in Instagram posts about Paris include architecture, fashion and people. Architecture and tourist attractions are the most common visual elements and usually with the Eiffel Tower as the main focus. Other iconic sights such as the Louvre,  Sacré-Cœur, Notre-Dame and Arc de Triomphe are also common motifs. In conclusion, this study offers an understanding on how users shape and share their experiences of Paris on social media, and the authors gain valuable insights into the evolving dynamics of destination branding in the digital era.

Editing Middle High German texts today is led much more by the ventilation of practical necessities than by theoretical consideration. Especially lacking discussions of a basic concept of ›text‹ raises the risk of developing blind spots. The article will try to identify these blind spots as places where the traditional strategy of editing texts on the basis of the faulty-replication model persists. This will be illustrated by new editions of the ›Wunderer‹ and the ›Rosengarten‹. Furthermore, the article evolves a semiotic model of the philological praxis of editing Middle High German heroic epics. / Die Redaktion mittelhochdeutscher Texte wird heute viel mehr von der Lüftung praktischer Notwendigkeiten als von theoretischen Überlegungen geleitet. Gerade die fehlende Diskussion über einen grundlegenden Begriff von 'Text' birgt die Gefahr, dass sich blinde Flecken entwickeln. Der Artikel versucht, diese blinden Flecken als Orte zu identifizieren, an denen die traditionelle Strategie der Textredaktion auf der Grundlage des Fehlerreproduktionsmodells fortbesteht. Dies wird durch Neuauflagen des 'Wunderers' und des 'Rosengartens' illustriert. Darüber hinaus entwickelt der Artikel ein semiotisches Modell der philologischen Praxis der Edition mittelhochdeutscher Heldenepen.

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan. / <p>Reviderad upplaga</p>

Denna studie avser analysera hur de grafiska delarna i den spelifierade tjänsten Myskistar kan tolkas och därefter undersöka deras relation med tjänstens spelelement. Uppsatsen är tänkt att öka förståelsen för hur visuella element kan uppfattas i en spelifierad tjänst och vad elementen säger i relation till spelteori. Uppsatsens teoretiska ramverk består av ett urval med begrepp från semiotisk teori, grafisk teori och spelteori. Detta ramverk ämnar förklara vårt resultat för att besvara frågeställningarna. Undersökningen är begränsad till att undersöka 18 spelrelaterade grafiska element som en användare av tjänsten kan erhålla. Studien görs genom en semiotisk tolkande analys och knyts sedan samman med grafisk teori för att besvara hur de grafiska elementen kan tolkas. Därefter kopplas analysresultaten samman med spelteori för att besvara vad de grafiska elementen säger i relation till spelelementen. Studiens resultat visar att de grafiska elementen både kan vara förklarande och förvirrande för betraktaren. Grafiken krävde i stor utsträckning en tillhörande bildtext för att skapa ett tydligt meddelande. Övergripande sett stärktes spelelementens funktion med hjälp av visuella element och innehållet blev tydligare. Därmed förstärktes spelets regler och detta kan i sin tur skapa ett större engagemang hos användaren. Men det visuella kunde också påverka de grundläggande spelelementens budskap och därmed påverka tjänsten negativt. Studien har slutligen funnit att vissa grafiska element kan locka en viss typ av spelare.

This study problematizes the fact that media is part of creating the reality of which the society relies on. More specific it focuses on former chief of police Göran Lindberg and medias reports about him before he was arrested for sexual asult, versus after. The purpose of the study was to see how identity is constructed in news media, and also how that affect the public perception of sex offenders. It also makes a comparison between a daily newspaper and a tabloid newspaper. To answer the questions of this study semiotics and narrative analysis was used. These methods were combined with theories about journalistic writing such as framing and media logic put together with theories about story-telling. These theories and methods were chosen for their accuracy and suitability on the subject. News articles about the former chief of police Göran Lindberg was selected and divided into three sections based on time periods relevant to the events. After that the selection was narrowed down to include three articles from each period and each newspaper. These articles were analysed to see how news media uses story-telling to form identity with the tools provided by the selected theories and methods. In conclusion this study shows that media construct the identity of Göran Lindberg in a similar way of how characters are constructed in fictional stories. This contributes to a reproduction of a general perception that the most occurring sexual offender is some kind of monstrous outsider and not in fact the common man, when, at the same time, research show that most sexual abusers are known to their victim.

Ämnet för denna uppsats är dans som arkivmaterial. Teckningar, dansnotation, recensioner, fotografier, rörlig bild och motion capture studeras som handlingstyper som dans bevaras genom. Syftet är att ta reda på vad som har hänt mellan dans och danshandling. Vilken slags representanter av dansen är handlingarna? Vidare knyter studien an till ett användarperspektiv och en annan frågeställning lyder: vad får forskare som studerar rörelse som har skett ut av handlingarna? Hur kan handlingstyperna användas av dansforskare? Den teoretiska utgångspunkten är semiotik och jag använder mig av Ferdinand de Saussures begrepp signifie och signifiant för att orientera mig i skillnaden mellan dansen som skett i tid- rum och danshandlingarna, som berättar om dansen. Charles Sanders Peirce begrepp symbolisk, ikonisk och indexikal används för att beskriva vilket slags förhållande handlingen har till sin signifie, dansen. Metoden är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra dansvetenskapliga forskare och de inspelade intervjuerna är källan. Forskarna har kunskap om vilken slags representanter för dansen handlingarna är, eftersom de i sitt arbete studerar dans som har skett genom handlingar. Genom intervjuerna har jag även fått reda på vad forskare som studerar rörelse som har skett får ut av handlingarna och hur de kan använda dem. Forskare som studerar rörelse som har skett föredrar ofta rörlig bild som källa. Detta för att den rörliga bilden har ett ikoniskt förhållande (liknelseförhållande) till dansen och för att den, likt dansen, är rörlig. Dock så finns det ingen handlingstyp som är en absolut återgivning av en rörelse som har skett, alla handlingstyper har sina förutsättningar. Det finns inte heller en handlingstyp som kan anses vara bättre än en annan, vilken handlingstyp som är bättre skiftar beroende på forskarens syften. Handlingstyperna kompletterar varandra och många forskare vill använda sig av flera olika handlingstyper. Därför rekommenderas dansarkiv att satsa på pluralitet i handlingstyper som dans bevaras genom. / The subject of this thesis is dance as archive material. Illustrations, dance notation, reviews, photographs, moving imagery and motion capture are studied as different types of records which preserve dance. The purpose is to find out what has happened between dance and dance record. What kind of representation of dance are the records? The study also connects to a user perspective and poses another question: what do scholars who study movement which has happened get out of these types of records? In what way can dance scholars use these record types? The theoretical stance is semiotics and I use Ferdinand de Saussures concepts ‘signifiant’ and ‘signifié’ to orientate myself in the difference between dance which has happened and the records, which tell us something about this dance. Charles Sanders Peirce concepts ‘symbolic,’ ‘iconic’ and ‘indexical’ are used to describe the relationship between dance and record. The method is qualitative interviews. I have interviewed four dance scholars and the recorded interviews are the source material. The scholars have knowledge of what types of representatives of dance the records are, since they study dance which has happened through records. The interviews also answer the question related to the scholar’s perspective: what do dance scholars get out of the records when they study dance which has happened? Scholars who study dance which has happened often prefer moving imagery as a source. They do so because the moving image has an iconic relationship to the dance (a relationship built on likeness) and because it, like dance, is moving. There is no record which could give an absolute transferral of a movement which has happened, all types of records have their prerequisites. Nor is there a record type which is ‘better’ than another, which record is prefered depends on the scholar’s purpose of their study. The different record types complement each other and many scholars prefer to use several different types. Hence, this study recommends dance archives to aim for plurality of record types in their collections.

This study has as its purpose to reveal whether female and male entrepreneurs are offered the same kind of conditions in their role of entrepreneurs in their respective media representation. This is studied by analyzing portrayals in the magazine Entreprenör (Br.E. “Entrepreneur”). Methodologically the analysis will be making use of textual analysis, semiotics and discourse analysis in order to expose the underlying gender perspective(s) in Entreprenör. The entrepreneur portrayals’ texts and visuals will be studied in the light of gender and entrepreneur theory, and more specifically on the basis of theories about representation, discourse and stereotypes. The main conclusion of the study is that female and male entrepreneurs are not offered the same conditions in their roles of entrepreneurs in a medium such as Entreprenör. A major factor behind this result appear to be found in a dominant male stereotypical entrepreneurial discourse.

Instagramkonton där föräldrar exponerar sina barn blir allt vanligare och allt mer populära. Detta kräver att barnen framställs på ett vis som är tilltalande för mottagarna. Denna uppsats ämnar att påvisa detta fenomen genom att granska hur två av de mer uppmärksammade svenska Instagrampersonligheterna i form av Penny Schulman respektive Naomi Ljungqvist framställs på Instagram. Målet är att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som är grundad i semiotiska teorier. Genom dessa teorier vill vi utläsa hur framställningen av dessa barn ser ut samt hur de förhåller sig till de enligt Barthes (1973) rådande mytbildningar som existerar kring barn och familjeliv. För att kunna genomföra analysen kommer vi utgå från Hallidays teorier kring agent och aktion, konnotationer och denotationer samt mytbildningar. Resultatet vi fann var att de bägge barnen innehar liknande karaktärsdrag men med olika förhållningar till de kulturellt rådande myterna kring barn och familjeliv. Penny Schulman upplever vi som mer avvikande från den traditionella myten om barn då hon har ett självständigt agerande och inte är en passiv agent. Naomi Ljungqvist samspelar desto oftare med sin mor Johanna och stämmer därmed bättre in på den traditionella uppfattningen om barn som en del av en familj och inte en självständig individ. Utifrån vår analys kan vi se tydliga skillnader i hur analysobjekten bryter sig ifrån den klassiska bilden om barn som en passiv agent. I det analyserade materialet ser vi istället en nybildad familjemyt där barnet och dess utveckling samt anpassning till vuxenlivet presenteras. / Instagram accounts where parents are exposing their children are in today’s society a common sight as well as a popular phenomenon. This requires a depiction where the children are appealing in the eyes of the recipients. Our thesis will examining the phenomenon through an analysis of two well known swedish Instagram personalities being Penny Schulman and Naomi Ljungqvist and how they are depicted on Instagram. The goal is to implement the study with the help of a qualitative content analysis which has its base in semiotic theories. Through these theories we want to study the depiction of these children and how they relate to the - according to Barthes (1973), existing mythologies regarding children and family life. To be able to perform this study we will originate from Hallidays theories regarding agency in action, connotations and denotations and finally mythologies. The conclusion we reached was that both of the children have similar traits of character but with different suspension to the prevailing myths of children and family life. We find Penny Schulman to be more divergent from the traditional myth of children since she is acting more independent and not as a passive agent. Naomi Ljungqvist on the other hand is seemingly more dependent of her mother and therefore fit better into the traditional perception of children in a family context. Based on our analysis we can see clear differences in how the analyzed children are breaking from the traditional view of children as passive agents. In the analysed material we can see a new myth regarding family taking form where the children and their development is presented together with their adaption to adulthood.

The purpose of this study is to examine how Åhléns challenge existing gender norms and stereotypes in their campaign Bryt klädmaktsordningen. The study also wish to highlight the reactions that the campaign has received on Åhléns Facebook-page. The theoretical starting point is based on theories concerning representation and stereotypes and specifically how these theories can be seen in the context of advertising campaigns. The concepts of norms and norms criticism has been established and the concept of sex and gender has been discussed within the theoretical framework. Theories of semiotics has also been presented to provide a basis to the two qualitative methods in the study. First, a semiotic picture analysis is used to analyze the visual elements of the material. Then, a thematic text analysis is used to analyze the textual material consisted of comments from the Facebook-page. The result of the semiotic analysis shows that Åhléns challenge gender norms and stereotypes by presenting women and men in contrary to what is expected of them. A part of the result that was found a bit surprising is that the analysis also shows that the presentation is not entirely equitable between the men and women. The result of the thematic text analysis is first categorised into five different themes: “shouts of encouragement”, “keep politics away!”, “threats of boycott”, “great, but…” and “campaign defender”. The result shows that the reactions largely stands for or against Åhléns, this campaign or norm critical advertising. A surprising result was those who both praised and condemned Åhléns or campaign in the same comment. Based on the result, the conclusion is that Åhléns can participate and highlight social problems through their marketing communication and that they have done so by challenging the previling norms in the camaign. The fact that Åhléns has chosen to take a stand on gender norms through this campaign also shows that a norm critical advertising campaign can lead to a community discussion regarding prevailing gender norms.

Detta kandidatarbete undersöker och granskar uppbyggandet av ett berättande i en spelfilm. Syftet är att få kunskap om vad ett berättande i en spelfilm består av och vad det är som påverkar det. Genom semiotikens tecken får vi förståelse för hur allt kan få en mening och sedan användas för att kommunicera något till användaren. Begreppet multimodalitet har sedan använts för att förstå hur tecken fungerar när de behöver samspela med varandra. Vi undersöker berättandet genom att göra en egen spelfilm som vi sedan analyserar för att bättre förstå vikten bakom de val av tecken vi använde och hur berättandet påverkades av våra val. Vi kommer att presentera resultatet vi uppnått, vilka motgångar vi stött på och andra diskussioner kring resultatet. / This bachelor thesis examines the construction of a narrative in a fictional film. The purpose is to acquire knowledge of what a narrative in a fictional film consist of and what it affects. Through the sign of semiotics, we get an understanding of how everything can get a significance and then be used to communicate something to the user. The concept of multimodality has then been used to understand how signs work in an interplay with each other. We examine the narrative by making our own fictional film that we then analyse to get a better understanding of the importance of the signs we used and how the narrative was influenced by our choices. We will present the results we achieved, the types of adversities we encountered and other discussions about the outcome.