För att uppmärksammas bland dagens stora utbud av videoklipp på Youtube skapar vloggare rubrik- och bildsättningar som innehåller clickbaits. Begreppet innebär att rubrik- och bildsättningar är av uppseendeväckande karaktär, innehåller lite information och enbart syftar till att locka mottagare att klicka sig in på videoklipp. Syftet med denna studie är därför att öka medvetenheten om hur clickbaits är utformade på Youtube. Studien bygger på en kvalitativ kritisk textanalys. Vi har studerat en av Sveriges största Youtube-kanaler där sammanlagt 22 av de populäraste videoklippen från 2017 studerats utifrån retoriken och semiotiken. Detta för att synliggöra vilka attribut clickbaitsen är utformade med. Därefter har 4 slumpmässigt utvalda videoklipp analyserats utifrån relevansteorin för att undersöka hur relevant clickbaitsen är för innehållet. Studiens resultat visar att sex, starka känslor, välvilja och personlighet är vanligt förekommande i utformningen av clickbaits på Youtube, där personligt varumärke visar sig vara av stor betydelse. Resultatet visar även att videoklippens rubrik- och bildsättningar till stor del inte är relevanta för innehållet. Studien diskuterar även att clickbaits är något som gynnar vloggarna eftersom det ger dem en hög klickfrekvens, men missgynnar oss mottagare eftersom vi tar del av information som många gånger inte är den mest relevanta. / To be noticed among today's large supply of video clips on Youtube, the creators are using both headline and thumbnails that contain clickbaits. The concept means that the headline and thumbnails are of a ostentatious character, they seldom contain information about the video you are about to watch. The clickbaits only purpose is to entice the watcher to click on videos. Therefore the purpose of this study is to raise awareness of how clickbaits are built up on Youtube. The study is built upon a qualitative critical text analysis. We have studied one of Sweden's largest Youtube-channels, where 22 of the channels most popular clips from 2017 have been studied through the rhetoric and semiotic. We want to make visible on which attributes the clickbaits are built upon. Subsequently has 4 randomly picked videoclips been analysed through the relevance theory to examine how relevant the clickbaits are for the actual content of the video. The studies result show that sexual content, strong emotions, goodwill and personality are common traits within clickbaits on Youtube, where the personal brand show to be of great meaning. The result also show that the headlines and thumbnails are not relevant to the content of the video. The study indicates that the use clickbaits benefits the creator because it gives them more views on their video. From the viewers point of view are they not beneficial, because the information that we receive from the clickbait is not the most relevant when you compare it to the actual content of the video.

Vi lever i ett samhälle där bilder ständigt ökar i betydelse. Viktiga och växande kommunikationskanaler är hemsidor på internet och sociala medier.  Företag och organisationer använder ofta sin hemsida för att förmedla vilka värden företaget eller organisationen vill stå för. Det blir då viktigt att inte bara förmedla fakta utan även få fram önskad känsla i budskapet. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska uttrycka sig i visuell form för att förmedla den känsla man vill framhäva, det är svårt att veta hur bilden påverkar och styr oss som betraktare. I min undersökning så tar jag upp frågan om hur man kan utrycka sig i visuell form för att förmedla känslor över webben med hjälp av bilder och layout.  Specifikt så har jag valt att i min undersökning studera hur man kan förmedla hopp på en cancerorganisations hemsida. Tidigare forskning om definitionen av en bild och interaktionen mellan betraktare och bild ligger till grund för min undersökning. Utifrån min fråga om hur man kan förmedla hopp, så har jag gjort en diskursanalys av hemsidor för organisationerna Cancerfonden och Ung Cancer. En enkät och en gruppintervju har gjorts för att se hur dessa hemsidor uppfattas av olika målgrupper när det gäller förmågan att förmedla känslan av hopp. Undersökningens slutsatser har sedan använts för att gestalta en ny projekt-hemsida som ska drivas av en liknande organisation, Barncancerfonden.  En preliminär version av denna hemsida presenteras och de specifika elementen diskuteras baserat på tidigare litteratur och undersökningens resultat. / We live in a society where images are increasingly growing in importance. Important new communication channels are websites on the Internet and social media. A website is often used by companies and organizations to communicate the values ​​of the company or organization. It then becomes important to not only convey facts but also produce the desired sense of emotion. It is not always easy to know how to express oneself in a visual form to convey the feeling you want to emphasize since it is difficult to know how the image affects and guides us as viewers. In my investigation I will take up this issue in order to discuss how to convey emotions over the web using pictures and layout. Specifically, I have chosen in my study to examine how to convey a sense of hope through a cancer organization's website. Previous research on the definition of an image and the interaction between viewer and image is the basis for my investigation. Based on my basic question about conveying hope I have made a discourse analysis of two existing websites. A questionnaire and a group interview have also been carried out in order to see how these websites are perceived by different target groups with regard to the ability to convey the feeling of hope. A comprehensive discussion of the results is reported. The conclusions of the investigation have then been used to design a new prototype website for a similar organization, the Children's Cancer Association. The preliminary version of this website is presented and the specific parts of this website are discussed based on previous literature and the results of the investigation.

Advertising is something that we get in touch with on a daily basis and more or less everywhere. Advertising is used in different mediums, such as magazines, television, radio, internet, cellphones et.c. The aim of the present study is to find out if there are any recurrent dissimilarities how advertising is constructed among the mediums regarding rhetorical and semiotical theories. Two different mediums have been chosen for a comparison, printed advertisments versus internetbanners. The study has been based on a total of ten qualitative image analyses. To get a spread among the input material regarding the adverts, five different types of businesses have been chosen from a set of criteria that has been decided for this specific study. From every type of business, one advertisment from magazines or newspapers and one type of internetbanner have been chosen and have resulted in a total of five pair of matches which has been analyzed with an image analysis model. The result of this study clearly showed that there are recurrent dissimilarities among the two analyzed mediums. Adverts in magazines or newspapers contained generally more text than the internetbanners did, the adverts in papers also used more arguments than the internetbanners. The result also showed that the adverts in the papers contained more rhetorical figures than the internetbanners did. One potential reason why there were less text in the internet banners may be due to the phenomena called Banner blindness and the differences of the mediums. / Reklam är något vi kommer i kontakt med dagligen mer eller mindre överallt. Den återfinns i olika medier, såsom tidningar, TV, radio, internet, mobiltelefoner etc. Målet med denna undersökning är ett ta reda på om det finns några återkommande skillnader i hur reklam utformas i olika medier, utifrån retoriska och semiotiska teorier. Två skilda medier har valts ut för en jämförelse, tidningsannonser och internetbanners. Undersökningen har baserats på totalt tio kvalitativa bildanalyser. För att få en spridning på analysmaterialet har fem olika branscher valts ut efter uppsatta urvalskriterier. Från varje bransch har en utvald annons från tidningar respektive internet bildat fem parmatchningar som har analyserats med hjälp av en bildanalysmodell. Resultatet av undersökningen visade konkret att det finns återkommande skillnader eftersom tidningsannonserna innehåller mer text och fler argument än internetbanners. Vidare finns det också en skillnad mellan medierna då tidningsannonser har en tendens till att innehålla fler retoriska figurer än vad internetbanners gör. En möjlig anledning till att det var mindre text i internetbanners skulle kunna härledas till fenomenet Banner blindness likaså skillnaderna som finns mellan medierna.

Reklamfilmen “Fler borde göra donken” publicerades 2017 som en del i McDonalds reklamkampanj “Gör donken”. Den uppstår i svallvågorna av att allmän värnplikt återinförs i Sverige och flyktingkrisen 2015. Myten om hjältesoldaten identifieras som en central aspekt i reklamfilmen och syftet med denna studie är att undersöka hur myten kring hjältesoldaten framställs samt diskutera hur reklamfilmen relaterar till övergripande kontext och rådande ideologier. Analysen utförs med en kvalitativ innehållsanalys som möjliggör för djupgående reflektioner. Uppsatsens teoretiska ramverk inkluderar semiotik med fem valda teoribegrepp samt stort fokus på myter. Vidare används David Machins teori som behandlar sociala aktörers framställning. Slutligen inkluderas retoriken med sex valda teoribegrepp. Resultatet från analysen visar på att myten kring hjältesoldaten existerar och verkar inom reklamfilmen genom visuella, auditiva och språkliga tecken samt de sociala aktörerna. Myten byggs upp genom kopplingar till ett flertal karakteristiska teman som hämtas från hjältesoldatens framställning. Vidare tyder analysen på att myten är förankrad i den övergripande framtoningen som McDonalds framställer. Det finns även en förankring till den omkringliggande samhälleliga kontexten där återinförandet av värnplikten i Sverige och flyktingkrisen 2015 är de centrala kopplingarna. Dock återfinns även en brytning med myten samt med rådande ideologi i samhället. Avslutningsvis brukar reklamfilmen de positiva konnotationerna tillhörande myten kring hjältesoldaten, medan de negativa konnotationerna förblir dolda. Detta kräver att konsumenter anammar ett kritiskt synsätt för att tydliggöra dem och således kunna ta ställningen till reklamfilmens fulla innebörd. / The advertisement “Fler borde göra donken” was published in 2017 as part of the McDonald’s campaign “Gör donken”. The campaign surfaces in the aftermath of the reintroduction of military draft in Sweden and the refugee crisis in 2015. The myth concerning the hero soldier is identified as a central aspect in the advertisement and the purpose of this study is to analyze how the myth concerning the hero soldier is portrayed as well as what possible implications can arise from it. The analysis is conducted with a qualitative content analysis which enables deeper reflection. The study’s theoretical framework includes semiotics with five chosen theoretical concepts and focus on myths. David Machin’s theory concerning social actors and their portrayal is also used in the theoretical framework. Finally, rhetoric is included in the framework with six chosen theoretical concepts. The result from the analysis reveals that the myth concerning the hero soldier exists within the advertisement through both visual, auditive and linguistic signs as well as the social actors. The myth is created through connections to several characteristic themes which are found in the general portrayal of the hero soldier. Furthermore, the analysis suggests that the myth is anchored in the general image portrayed by McDonalds. There is also rootedness to the surrounding societal context where the reintroduction of military drafting and the refugee crisis of 2015 are the central connections. On the other hand, there is also a disconnect with the myth as well with an ideology in the society. Finally, the advertisement utilizes the positive connotations belonging to the myth concerning the hero soldier while the negative connotations remain hidden. This requires that consumers adopt a critical way of thinking to elucidate the hidden connotations to be aware of all aspects of the advertisement.

Att arbeta med grafisk formgivning är att arbeta mot samhället. Per definition är det ett yrke som handlar om att nå ut till andra människor, och som grafisk formgivare är det därför viktigt att vara förhålla sig till rådande samhällsfrågor. Genom sin kommunikativa förmåga har den grafiska formgivaren möjlighet att interagera med sin samtid, kommentera samhällsproblem och använda dessa för att skapa debatt och diskussion. En av samtidens högts relevant samhällsfrågor är rasismen, fördelningen av makt och förtryck baserat etnicitet, religion eller nationell tillhörighet. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka huruvida grafiska formgivare kan implementera anti-rasistisk teori (i detta specifika fall Critical Race Theory) i skapandet av grafisk form. Om så är fallet undersöks även vilka användningsområden detta arbetssätt kan ha, och vilken långsiktig effekt det kan få. Genom användandet av semiotisk analys, en normkritisk designprocess och en diskuterande fokusgrupp har ett antal designprototyper tagits fram, utvärderas och analyserats. De viktigaste slutsatserna av studien är att det går att urskilja semiotiska likheter mellan Critical Race Theory och grafiska designprinciper, att dessa kan implementeras i en designprocess, och att arbetssättet har potential att skapa diskussion kring hur normer inom grafisk formgivning förhåller sig till rådande samhällsnormer.

Den här studiens problemformulering grundar sig i de underliggande maktstrukturer som finns på den sociala plattformen Instagram. Studien fokuserar på hur framstående Instagramprofiler, så kallade influencers, presenterar sina matbilder. Syftet är att undersöka vad influencers matbilder kommunicerar, och se vad det finns för underliggande meningar i bilderna och dess bildtexter. Dessutom vill vi öka förståelsen för hur bilderna kan mottas av följare på Instagram genom att titta på kommentarsfälten. Tidigare forskning inom området visar att unga användare av Instagram ofta gilla-markerar det de vill ha men inte själva kan få. Detta kan till exempel vara bilder föreställande nyttiga måltider eller en lyxig livsstil. Andra studier visar att unga följare blir avundsjuka på de bilder influencers publicerar eftersom deras bilder ofta föreställer ett liv i konstant lyx. Tidigare forskning har även fokuserat på självpresentation på sociala medier och hur influencers använder sin maktposition när de väljer vilka bilder de publicerar.Studiens teoretiska ramverk utgår från multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), som har till syfte att undersöka underliggande maktstrukturer i samhället, i vårt fall på Instagram. Även teorin om självpresentation och social interaktionism används för att kunna se på problemet från två olika perspektiv, dels från influencers och dels från följarna.Materialet som studeras består av sammanlagt åtta bilder inklusive bildtexter och kommentarer. Fyra unga, kvinnliga influencers har valts ut och vi har studerat två bilder från vardera influencer för att få en djupare analys. En semiotiskt bild- och textanalys tillämpas för att kunna analysera bilderna, bildtexterna samt kommentarerna och sätta dessa i kontext till problemet. Analysmodellen består av fyra teman: objekt, omgivning, bildtext och kommentarer. Studien finner att de matbilder som influencers publicerar ofta visar välorganiserade, gärna nyttiga måltider i sällskap med andra, ofta på en restaurang eller ett café. Samtliga bilder ger sken av en lyxbetonad livsstil och bildtexterna är i de flesta fall i relä eller förankring med bilderna. Följarnas respons visar på uppmuntran och utläses som positiv.

I denna rapport kommer jag gå igenom hur ikoner kan bli informationsbärare i den visuella hierarkin, med hjälp utav projekt Framtidens läromedel. Syftet med denna studie är att ta reda på hur dessa ikoner bör vara utformade för att bidra till en bättre navigering i kontext. Två enkätundersökningar utförs för att se hur testpersonerna uppfattar budskapet med metaforer. Genom att titta på teorier från tidigare forskning, studerade jag andra attribut för ikonen. När resultatet kom in blev det tydligt att bild och text i samverkan skapade en bättre förståelse för ikonens budskap. Andra studier visade också att beroende på ikonens attribut så läser användaren av det snabbare. Det är bättre att ha en fyrkantig eller rund ikon, tjockare linjer och med en färg som inte slås ut av en komplementfärg i bakgrunden. Färgen ska variera från ikon till ikon för ge läsaren chansen att stänga av andra färger i hjärnan och ska fokusera på t.ex. röd, vilket leder till den enskilda specifika ikonen med färgen röd. / In this report I’ll go through how to make icons an information carrier in a visual hierarchy, with help from project Framtidens läromedel. The purpose of the study is to find out how the appearance of icons will contribute to a better navigation in context. Two surveys were executed to review how the test subjects comprehend the message with metaphors. By looking at earlier research I examined other attributes for the icon. When the results came out it was clear that picture and text combined gave a better understanding of the icon’s message. Other studies also gave the conclusion that depending on the icon’s attribute the reader will scan it quickly. It’s better to make an icon square shaped or round, thicker lines and with a color that doesn’t complete with its complementary color in the background. The color should also vary from icon to icon to give the reader the opportunity to filter out the other colors in their mind and focus on the specific icon, for an example red, which leads to that specific icon with the color red. / Projekt Framtidens läromedel

Aus Punkt 1: "Warum lohnt sich Semiotik gerade im Bereich Usability und Design? Mehr noch, die Semiotik als übergreifende Perspektive ist hier gar nicht zu vermeiden. (Vermeidbar ist allenfalls der Soziolekt bzw. Technolekt der akademischen Semiotik, nicht aber ein semiotisches Arbeiten selbst.) Das Denken vieler Designer ist eher visuell geprägt. Diese Ausrichtung auf non-verbale Formen und Handlungen scheint der Semiotik entgegen zu stehen. Die Semiotik hat zwar eine starke Tradition in der Linguistik, aber diese stellt nur eine von mehreren gleichwertigen Zugängen dar: Man denke etwa an die Medizin (wo visuelle und sonstige Symptome als Zeichen gedeutet werden), an die Malerei (wo es Repräsentationen für ästhetische, soziale und politische Entsprechungen gibt), an die Gestik (wo jede kleinere oder größere Bewegung eines Muskels mit Bedeutungen verknüpft ist) oder an die Musik (wo sehr abstrakte Tonfolgen mit emotionaler Dynamik verbunden sind) – dazu etwa Eco (2002), Nöth (2000), Hucklenbroich (2003), Mazzola (2003) sowie Grammer (2004). ..."

ABSTRACT Syftet med uppsatsen är att undersöka Jacob de Wets porträttserie av skotska kungar som återfinns i Palace of Holyroodhouse i Edinburgh, Skottland. Uppsatsen är tematiskt disponerad där de två första kapitlen behandlar porträttserier i det tidigmoderna Europa, historiska texter om nationens mytologiska ursprung och det samhälleliga läget under de skotska restorationsåren mellan 1660 och cirka 1689. Detta diskuteras sedan tillsammans med Jacob de Wets porträtt vad gäller syfte, funktion och sedermera praktisk tillkomst. Bildanalyser med hjälp av Roland Barthes teori om myten som ett metaspråk fördjupar diskussionen om hur serien ska läsas och förstås. Undersökningen finner att serien har flera syften och funktioner sprungna ur diskurser om nationalitet och makt, grundat i kulturella och konstnärliga praktiker samt historiska händelser gällande politik och religion. Nyckelord: Jacob de Wet, restorationen, Stuart, porträtt, porträttserier, tidigmodern tid,Skottland, Palace of Holyroodhouse, semiotik, Roland Barthes.

Följande studie är en undersökning kring hur modeföretagen Volt och Dressmann framställer maskulinitet i sina inlägg på sociala medier-plattformen Instagram, samt hur denna maskulinitet möjligen förstärks beroende på vilken generation som är målgrupp för företaget. Dressmann och Volt är två av de ledande modeföretagen när det kommer till manligt mode i Sverige, dock har båda företagen inte samma målgrupp, då Volt lockar yngre män samtidigt som Dressmann anpassar sitt mode till främst medelålders män och även äldre än så. Syftet med arbetet är att undersöka hur Volt och Dressmann framställer manlighet i tio olika bilder på Instagram, för att se hur skildringen av maskulinitet och normativa stereotyper skiljer sig beroende på vilken generation företagen har som huvudmålgrupp. Vi kommer att driva en diskussion om mannens förändring, och koppla vårt resultat till det övergripande samhällsperspektivet i relation till vilken plats reklam har i dagens samhälle. Reklam är något som påverkar oss dagligen, och den har en förmåga att ge oss människor olika roller genom de normer reklamen visar upp. Vi kommer att använda oss av fem bilder från vardera företag. Vår analys kommer att utföras med hjälp av semiotiken som metod. Analysen har en kvalitativ utgångspunkt, där vi tar hjälp av de tre konnotationsbärarna för att analysera det valda materialet. Vidare diskuteras hegemonisk maskulinitetsteori, manlig stereotyp och genus, för att få en förståelse för vad dessa begrepp innebär, och hur dessa begrepp påverkar samhället i stort. Resultatet av vår studie visar att Dressmann väljer att porträttera männen i vad som kort kan beskrivas som en mer stereotypisk bild av manlighet samtidigt som Volt utmanar den rådande hegemonin och bryter mot normer och föreställningar om manlighet genom sina inlägg på sociala medier. / The following study is a survey regarding how the fashion companies Volt and Dressmann portray masculinity in their posts on the social media platform Instagram, and how this masculinity may be strengthened depending on which generation is the target group for the company. Dressmann and Volt are two of the leading fashion stores when it comes to men's fashion in Sweden, however, the two companies do not have the same target group, as Volt attracts younger men while Dressmann adapts its fashion to mainly middle-aged men and also older than that. The purpose of our study is to investigate how Volt and Dressmann portray masculinity in five different images on Instagram, to see how the depiction of masculinity and normative stereotypes differ depending on which generation the companies have as their main target group. We will conduct a discussion about the man's change, and link our results to the overall societal perspective in relation to the place of advertising in today's society. Advertising is something that affects us on a daily basis, and it has an ability to give us people different roles through the norms that advertising shows. We will use five images from each company. Our analysis will be performed using semiotics as a method. The analysis has a qualitative starting point, where we take the help of the three connotation carriers to analyze the selected material. Furthermore, hegemonic masculinity theory, male stereotype and gender, are discussed in order to gain an understanding of what these concepts mean, and how these concepts affect society as a whole. The results of our study show that Dressmann chooses to portray men in what can be briefly described as a more stereotypical image of masculinity while Volt challenges the prevailing hegemony and breaks norms and notions of masculinity through their posts on social media.