The discourse of pictorial surrealistic expressions in art historic course literature – a historiographic study about generalization of style. Through a historiographic perspective and discourse analysis the aim of this study is to uncover the ways art historic course literature make its stylistic categorization. This is done by making a semiotic categorization where three artworks are stipulated into a category called surrealistic pictorial expressions. The result of the semiotic picture analysis show both the semiotic grouping of pictures together and the work of the course literature as somewhat arbitrary, which lead to the questioning of why artworks are considered discursive objects while the course literature is not as well as how the narrative of pictures differs from the narrative of textbooks. The study shows a fundamental difference regarding the structuring of time which lead to a discussion on what might be the consequences for students of the field. / Undersökningen består huvudsakligen i två delar. Den första stärker genom bildanalys en samhörighet mellan tre konstverk, en samhörighet som trots allt visar sig vara problematisk. Den andra delen behandlar tre böcker som i stor utsträckning utgör fundamentet för den litteratur som studeras inom konstvetenskap på grundnivå. Med hjälp av slutsatsen från bildanalysen, att ett samband mellan bilder är relativt godtyckligt, kan texterna analyseras och betydande skillnader visar sig i hur konstverken kontra kurslitteraturen kommunicerar. Framförallt skiljer de sig åt i hur de strukturerar berättande tidsligt och likt bilderna som böckerna behandlar är de själva föremål för de strömningar som rör sig i samhället. Slutsatsen blir att studerande av konstvetenskap redan från början leds in i föreställningen om att konsthistorien är något som faktiskt existerar på ett objektivt plan medan det egentligen är något som aktivt skapas av de praktiserande inom fältet

The aim of this study is to investigate ideology and discourses of nationalism in the election posters by the Swedish democrats. The purpose is to determine which type of political ideologies and if the posters showed signs of a nationalistic discourse in the Swedish democrats digital and traditional election posters for the general elections in 2018. The method used is qualitative content analysis based on semiotics. In the study, the verbal and visual elements of election posters are analyzed. The study reveals that the election posters used by the Swedish democrats showed signs of a nationalistic discrouse although to a varied degree. The digital posters contained a lot more signs of the nationalistic discourse than the traditional posters did. Ideology is present in both types of the election posters, although the traditionally printed ones showed more signs of socialism than the digital posters.

Uppsatsen behandlar ämnet gestaltning av den unga kvinnokroppen i samtida svensk konstfotografi utifrån ett genusperspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av fyra bildserier: Tillbaka till naturen av Annika von Hausswolff, Holding av Anna Clarén, Surveillance av Jenny Källman och Twisted Cherry av Julia Peirone. Syftet är att bidra till förståelse för hur vi läser bilder och hur bilder bidrar till att forma de normer som finns i samhället. Genom att studera hur fotografierna refererar till tidigare framställningar av den unga kvinnokroppen ämnas även att undersöka hur den samtida konstfotografin ingår i en historisk tradition och vilken betydelse för tolkningen av bilder det medför. Metoden för studien bygger på semiotisk analys av bildserierna utifrån Peirces teckendefinitioner: index, ikon och symbol, och Barthes begrepp denotation och konnotation. Teoretiskt stödjer sig analysen på feministisk teoribildning och Leena-Maija Rossis essä Att re-turnera blicken. Dispositionen är upplagd i fyra separata analyser av bildserierna med en avslutande diskussion.Resultatet visar hur kvinnokroppen används som verktyg i berättandet genom att gestaltas i miljöer, situationer och på sätt som refererar till andra avbildningar av kvinnor. Genom att parafrasera tidigare motiv för att skapa nya motiv förskjuter konstnärerna blicken och belyser problemen kring de ”kvinnobilder” som finns i samhället. Kvinnans brister gestaltas också i bildserierna och genom att lyfta fram det som inte ”ska” ses på en kvinna vänder de sig emot de sociala och kulturella strukturerna. Ett annat viktigt resultat är betydelsen av avsändaren och kontexten bilderna visas. Det ställs också höga krav på betraktarens kompetens vad det gäller konsthistoriska och idéhistoriska referenser samt kunskap om feministiskt bildspråk.

Instagram är ett socialt medium med ett stort antal användare, inklusive flera professionella och kända fotografer. Det har dock många begränsningar och egenheter som gör att det skiljer sig en del från en del mer konventionella kanaler. Målet med undersökningen är att svara på frågan: Hur skiljer sig fotografierna som två professionella fotografer publicerar på Instagram kontra på sina egna hemsidor?   Den här undersökningen fokuserar på fotograferna Ira Block och Mattias Klum och analyserar fotografier som de publicerat på Instagram samt fotografier som publicerats på deras egna hemsidor. Analyserna görs ur semiotisk synpunkt samt med Gert Z Nordströms metoder för bildanalys, både på makro- och mikronivå. Totalt har 120 bilder analyserats på makronivå och fyra bilder på mikronivå.   Analyserna visar att båda fotografer har gjort skillnader i vilka bilder de väljer att publicera på Instagram och på sina hemsidor – i många fall föredras bilder som är lättare att ta till sig på Instagram. Fotograferna har dock använt sig av olika metoder för detta, bland annat genom att ta fler närbilder eller undvika att ha för många individer i sina bilder. / Instagram is a social medium with a large number of users, including several professional and famous photographers. However, the medium has several limitations, which makes it stand out from other more conventional channels. The goal of this study is to answer the question: How do the photographs that two professional photographers publish on Instagram versus on their websites differ?   This essay focuses on the photographers Ira Block and Mattias Klum and analyses photographs that they have published on Instagram and photographs published on their websites. The analyses are performed from a semiotic point of view and with Gert Z Nordströms methods of image analysis, both on a macro and micro level. A total of 120 photographs have been analysed on a macro level and four photographs on a micro level.   The analyses show that both photographers have made differences in what images they choose to publish on Instagram and on their websites – in many cases images that are easier to comprehend are preferred on Instagram. Nevertheless, the photographers have used different methods to accomplish this, for instance by publishing close-ups or making sure that there aren’t too many individuals present in their photographs.

Studien ‘’Mulan: lotusblomma eller krigshjälte?’’ avser att jämföra manliga och kvinnliga karak­tärers samt den kinesiska kulturens representation i Disneys filmer Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se vilka likheter och skillnader som finns i representationerna. Karaktä­rer­na och kulturen kommer att analyseras utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Massme­dier och populärkultur har en stark inverkan på människors iden­titetsskapande och hur vi ser på andra kulturer än vår egen. Disney är en mäktig aktör inom populärkultur vil­ket gör dessa frågor viktiga att studera. Mulan (1998) har kritiserats på grund av hur Disney skil­drade den kine­siska kulturen i filmen och för att könsförtrycket skildrades som ett kulturellt problem. Det teoretiska ramver­ket utgår ifrån idéer om ideologi, där genus­teorier och kultur­teorier innefattas. Utifrån en semio­tisk analys där vi har använt denotation och konnotation har vi studerat fyra strate­giskt utval­da scener i de båda filmerna. Vår analys visade att flera av männen i den senare filmen bryter den traditionella genusbilden, däremot faller samtliga karaktärer utom en under asiatiska stereotyper. Alla kvinnor, för­utom Mulan och Xianniang, visar en traditionell genusbild. Mulans karaktär är den mest kom­plexa utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Karaktärerna i filmen (1998) visar alla en traditionell genusbild. Den ytliga kulturen har förbättrats i filmen från 2020 men inte den djupa. Den ki­ne­siska kulturen representeras fortfarande på ett sätt som gör att de underliggande budskap­en grundas i västerländsk ideo­logi. Mulans problem som kvinna skylls fortfarande på bilden av den kinesiska kulturen som vi ser i filmerna. / The study "Mulan: lotus flower or martial arts champion?" aims to compare the representations of male and female characters and Chinese culture in Disney films Mulan (1998) and Mulan (2020) to see the similarities and differences in the representations. The characters and culture will be ana­lyzed based on gender- and Asian stereotypes. Mass media and popular culture have a strong impact on the formation of people's identities and how we perceive cultures other than our own. Disney is powerful within popular culture which makes these issues important to study. Mulan (1998) has been criticized because of how Disney portrayed the Chinese culture in the film and for portraying the gender oppression as a cultural problem. The theoretical frame­work is based on ideas about ideology, which includes gender theories and cultural theories. Based on a semiotic analysis where we have used denotation and connotation, four strate­gical­ly selected scenes have been analyzed in the two films. Our analysis showed that several of the men in Mulan (2020) break the traditional gender image, however, all characters except one fall under Asian stereotypes. All women, except Mulan and Xianniang, show a traditional gender image. Mulan's character is the most com­plex based on gender and Asian stereotypes. The characters in the film (1998) all show a tra­ditional gender image. The surface culture has improved in the film from 2020 but not the deep culture. The Chinese culture is still represented in a way that makes the underlying mes­sages based on Western ideology. Mulan's problem as a woman is still blamed on the image of the Chinese culture that is depicted in the films.

No description available.

Under den rådande pandemin av Covid-19 har många fysiska möten och kommunikationenmed andra människor förflyttats till att istället ske via digitala plattformar på sociala medier. Syftet med föreliggande studie har varit att synliggöra hur bilder med tillhörande text på Instagram fungerar som kommunikation mellan fritidshem, vårdnadshavare och omvärldensamt hur bild med tillhörande text fungerar som representation av fritidshemmets verksamhet. Föreliggande studie grundas i kvalitativ forskningsmetod och socialsemiotisk teori. Empirin för studien har hämtats med netnografisk grund där vi som forskare har gått in i rollen som “lurker”. Empirin har inhämtats från tre utvalda fritidshems Instagramkonton. I en tolkningsprocess analyserar vi med hjälp av socialsemiotiska begrepp inlägg från de utvaldafritidshemmens Instagramkonton. Resultatet visar hur multimodala arrangemang kompletterarvarandra genom bild och text, som tillsammans skapar en helhet av vad verksamheten villsynliggöra, men även till viss del ensidig inblick i verksamheten. Vidare visar resultatet att elever i bilder inte kan representera verksamheten som subjekt eftersom fritidshemsverksamheten måste förhålla sig till regler som finns kring personuppgifter, och att pedagoger har olika lösningar kring avidentifiering.

Denna uppsats handlar om den samtida konstnären Oh de Laval och utforskar med en semiotiskt förankrad analysmetod appropriering i två olika konstverk och samhörigheten mellan dem. Verken som analyseras i studien är Oh de Lavals, Luncheon on the grass, 2019 och Édouard Manet, Le Déjeuner sur l'herbe, 1863 och stöds av Pablo Picasso, Le Déjeuner sur l'herbe, 1959-1962. Studiens övergripande syfte undersöker hur appropriering av konst förekommer i de olika verken som analyseras samt en juridisk synvinkel kring ämnet. Studien stöds av teoretiska ramverk som inkluderar postkoloniala och feministiska perspektiv som öppnar upp frågor om ras, jämställdhet, kulturell appropriering och kvinnors representation i konsten.

Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-ism are used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson &Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-is mare used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. / Män och kvinnor har under en lång tid blivit representerade på olika sätt i media. Bilder och visuella dokument är viktiga redskap för företag i marknadsföring för att de ska kunna förmedla sina budskap på ett så eftersträvansvärt och presentabelt sätt som möjligt (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Evenemang anses vara ett effektivt kommunikationsverktyg(Jutbring 2016) och fler evenemang har börjat arbeta med sociala frågor. En av Sveriges största festivaler, Way Out West, som arbetar mycket med ekologisk hållbarhet har även börjat fokusera på jämställdhet (Luger 2020).Studiens syfte är att analysera hur festivalen Way Out West representerar kvinnor och män i sin bildliga marknadsföring för ett urval av årets lineup av artister. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram och författarna har med hjälp av vetenskapliga artiklar och en kvalitativ undersökning analyserat bilderna. Det är en semiotisk bildanalys som utgår ifrån representationsteorin där stereotyper, idealization och face-ism används som analysverktyg. Studien kompletteras med en intervju, med PR och marknadsföringsansvarig för Way Out West, som gav bakgrundsinformation till studien. Resultatet för studien påvisar att det finns både skillnader och likheter i hur kvinnliga och manliga artister representeras i Way Out West’s bildliga marknadsföring. Samtliga bilder tolkas utifrån de rådande kulturella normerna där stereotyper, idealization och face-ism bidrar till hur betraktaren tyder budskapet med bilden. Representationen av kvinnor och män är asymmetrisk och Way Out West har ett stort ansvar vid porträtteringen av festivalens artister då den sociala berättelsen gällande genus ständigt förskjuts och omskapas (Johansson & Lalander 2013). Utifrån den semiotiska bildanalysen går det alltså att dra slutsatsen att Way Out West både bidrar till att stereotyper, idealization och face-ism upprätthålls och förändrasvid porträtteringen av deras artister. Studien är skriven på svenska.

Synen på vad som utgör den så kallade starka kvinnliga karaktären har varit objekt för förändring, vilket kan synliggöras bland annat via filmmediet. Syftet med studien är att granska och jämföra två tecknade kvinnliga protagonister utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv. Metoden för studien utgörs av två genusvetenskapliga modeller som kategoriserar manligt och kvinnligt beteende, samt semiotisk bildanalys. Materialet består av Disneys The Little Mermaid och Studio Ghiblis Kiki’s Delivery Service. Resultatet visade att karaktärerna uppvisar liknande personliga egenskaper, då de båda är vackra, sårbara, aktiva, skyddande och självständiga, men att de trots detta spelar mycket olikartade rolltyper, samt utformats på olika sätt av sina skapare. Slutsatsen är att Kiki förefaller vara den mer feministiska av de två karaktärerna, men att även Ariel med tanke på verkets inomtextuella tidsperiod till viss del kan tolkas som feministisk.