Denna uppsats syftar till att studera filmmediets retorik i Kae Tempest musikvideo till låten Europe is Lost. Den retoriska situationen närmas genom att studera hur Tempest använder sig av filmklipp från nyhetsmedia och populärkultur som semiotiska tecken. I detta analyseras även Tempest användning av satir och humor. Resultatet visar att Tempest visuella retorik lägger tyngd vid en känslostyrande argumentationsteknik. Det visar sig även att artisten använder sig av videons strukturella form för att anpassa visuella och verbala semiotiska tecken. För att understryka realismen och stärka ett inbyggt ethos använder Tempest sig av ett dokumentärt filmspråk och ett svartvitt fotografi.

This study aims to analyze how film can work as a didactic tool in religious education at the upper secondary school level. The film analysis was conducted by analyzing Bahrani's (2021) film adaptation, The White Tiger, using Andersson and Hedling’s (1999) method for film analysis and Sanders Pierce’s description of semiotics as the theoretical framework. The film revolves around a boy named Balram and his life and aspirations for a better life, where he is not defined by the caste he was born into. The analysis showed that the film, The White Tiger, consisted of several instances where religious themes and expressions were visualized. Four prominent themes in the film were (1) spirituality and faith, (2) religious hierarchy and the caste system, (3) moral dilemmas, and (4) freedom and liberation. Since religious aspects were detected throughout the film, it indicates that the film can be used as a didactic tool in religious education at the upper secondary school level. However, it should be noted that films with entertainment purposes, such as The White Tiger, require carefully planned preparations and post-production if the inclusion of film is to function as a method to teach through film and not be reduced to simply showing a film.

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.

I denna studie undersöks hur rovdjurskritiker (renskötare, jägare och lantbrukare) framställs, vilka myter som konstrueras och anspelas på genom representationerna, samt hur polariseringen mellan landsbygd och stad kommer till uttryck i SVT:s dokumentärserie Den stora rovdjursfejden. I studien genomförs en kvalitativ semiotisk analys, som kopplas till tidigare forskning i ämnet. Teoretiska perspektiv som semiotik, representation, stereotyper och makt/hegemoni har applicerats. Resultatet av denna undersökning visar på att skaparna av dokumentärserien har framställt rovdjurskritiker som ”de andra” och att de utgår från en urban norm. Vidare visar resultatet att flera stereotyper, som att individerna är onda, maktlösa eller laglösa, reproduceras och fasthålls via dokumentärserien. Myter som stad kontra landsbygd, den dominerande arten och ”den andra” konstrueras och anspelas på genom framställningen av rovdjurskritikerna. / This study investigates how people (reindeer keepers, hunters and farmers) critical to large carnivores are portrayed, which myths are constructed and alluded to through the representations and how the polarized diffrences between the rural and the urban area are expressed in the SVT documentary series Den stora rovdjursfejden (The great carnivore feud). In the study, a qualitative semiotic analysis was carried out, which was linked to previous research on the subject. I have used a theoretical framework such as semiotics, representation, stereotypes and hegemony. The results of the study show that the creators of the documentary series have portrayed reindeer keepers, hunters and farmers as ”the others”, where the production is based on an urban norm. Furthermore, the results show that several stereotypes such as that the individuals are evil, powerless or lawless are reinforced and maintained via the documentary series. Myths such as urban versus rural, the dominant species and ”the others” are constructed of people critical to large carnivores and alluded to through the production.

Målet med denna studie är att ge insikt i hur barn kommunicerar genom sina teckningar och vilken nytta pedagoger kan få av bildsamtal med barn om deras teckningar för att verkligen förstå vad det är barnet vill kommunicera. Undersökningen gjordes i form av en kvalitativ webbenkät med kvantitativa inslag som skickats ut till ett urval av pedagoger. Då det handlar om hur pedagoger tolkar och förstår barns teckningar så har en semiotisk ansats använts till analysen av det data som kommit in av enkäten i form av bildanalyser och reflektioner. Vidare tas det även upp hur viktigt det är att pedagoger förbereder och tänker igenom de frågor de ställer till barn för att inte påverka deras berättande och avsikter med sina teckningar. Felformulerade frågor och gissningar från pedagoger kan hämma barns lust att fortsätta sitt estetiska skapande. Studien visar att respondenterna tolkar både färgers känslomässiga innebörd och bilders budskap och motiv olika. Vidare visar studien att barnens intention med teckningarna kom till korta i de bildanalyser som gjordes innan respondenterna fick ta del av barnens berättelser runt sina teckningar. Det är av vikt att ge barns teckningar och bildspråkliga utveckling lika stort utrymme som övrig språkligutveckling i förskolan. / The aim of this study is to provide insight into how children communicate through their drawings and what benefit preschool teachers can get from picture-talks with children about their drawings to really understand what it is the child wants to communicate. The survey was conducted in the form of a qualitative online survey with quantitative elements that were sent out to a selection of educators. When it comes to how educators interpret and understand children's drawings, a semiotic approach has been used to analyze the data received from the survey in the form of image analyzes and reflections. Furthermore, it is also discussed how important it is for educators to prepare and think through the questions they ask children in order not to influence their narrative and intentions with their drawings. Misformulated questions and guesses from educators can inhibit children's desire to continue their aesthetic creation. The study shows that the respondents interpret both the emotional meaning of colors and the messages and motifs of images differently. Furthermore, the study shows that the children's intention with the drawings fell short in the image analyzes that were made before the respondents were allowed to take part in the children's stories about their drawings. It is important to give children's drawings and pictorial development as much space as other linguistic development in preschool.

Fildelning av upphovsrättsskyddad egendom har ökat i stor utsträckning efter inträdet av ny media och nya kommunikationskanaler. Målet med denna studie är att undersöka om företag behandlas enligt samma normativa standard som vanliga individer när de utsätts för ett brott. Christies teori om det ideala offret används för att analysera brottsmål rörande fildelning i Sverige mellan 2005 och 2011. Resultatet har, i flera bemärkelser, omformulerat hur offerskapet i sig konstitueras; den individ som är det ideala offret är inte svag och försvarslös utan en person med hög social status och inflytande. Företagen i studien behandlas således som objektiva agenter och deras status som offer ifrågasätts inte av domstolarna. / Piracy in intellectual property has grown extensively by the entrance of new media and communication channels. The aim of the present study is to examine if the companies are treated by the same normative standards as regular individuals when they are exposed to a crime. Christie’s theory of the ideal victim has been used in order to analyze legal the company as a victim cases concerning piracy in Sweden between 2005 and 2011. The findings have, in many respects, reformulated how victimhood itself is constituted; the individual who is the ideal victim is not weak and defenseless but a person who enjoys a high social status and influence. The companies in the study are consequently treated as objective agents and their status as victims is not questioned by the courts.

Denna studie avser att undersöka vilka visuella element som påverkar hur produkter kategoriseras av konsumenter som antingen ett tvättmedel eller ett livsmedel. Genom att undersöka visuella element och vilka konnotationer de skapar kan dessa undersökningar ge insikter om hur människor tolkar och kategoriserar objekt. Detta undersöktes med enkät, observation och generative research som metod. Den insamlade empirin visar att visuella element skapar konnotationer och styr kategorisering av produkter. Empirin visade att mättade färger, vassa former, en viss avsaknad av visuella element, realistiska bilder och färgen grön konnoteras till tvättmedel. Det visade även att omättade färger konnoteras till yoghurtförpackningar. Fynden sammanställdes i en guide för illustratörer för att underlätta förmedlandet av avsett bruksändamål och även i ett nytt designförslag på ett tvättmedel som nyligen misstagits för att vara ett livsmedel. Eftersom denna typ av misstag inte är ovanliga, där även oavsiktlig förtäring har förekommit, kan denna studie vara värdefull för att minska att detta ska ske i framtiden. / This study investigates the visual elements that influence how consumers categorize products as either a detergent or a food item. By examining the visual elements and the connotations they create, these investigations provide insights into how people interpret and categorize objects. This was explored through a survey, observation and a focus group as part of a Generative Research approach. The collected empirical data demonstrates that visual elements create connotations and guide the categorization of products. The empirical findings revealed that saturated colors, sharp shapes, a certain absence of visual elements, realistic images, and the color green are associated with detergents. The findings were compiled into a handbook for illustrators to facilitate the communication of intended use and also into a new design proposal for a detergent that was recently mistaken for a food item. Since these types of mistakes, including unintentional consumption, are not uncommon, this study could be valuable in reducing such occurrences in the future.

Studien undersöker relationen mellan skapandet av arpilleras och erfarenheten av exil utifrån konstnären Cecilia Valdés och den politiska och konstnärliga organisationen Salvador Allende-kommitténs ateljé. I relation till exil behandlar frågeställningarna följande ämnen: motivval, skapandets syfte för individen i exil och exilens påverkan på den skapande erfarenheten. I uppsatsens inledning presenteras undersökningens syfte och frågeställningar, centrala teoretiska perspektiv och metod. Sedan introduceras material och tidigare forskning, följt av en beskrivning av uppsatsens disposition. Uppsatsens undersökande del består av två kapitel vilka behandlar centrala motiv och känslotillstånd i ateljéns verksamhet. Undersökningen avrundas med en avslutande diskussion samt förslag på framtida forskning. Utifrån Sara Ahmeds affektteori, Edward W. Saids begrepp kontrapunktiskt perspektiv, Wendy Browns teori om samtida politiserade identiteter och sårade anknytningar och semiotisk bildanalys, har följande slutsatser nåtts: Den traditionella symboliken inom arpilleras skiftade i innebörd genom erfarenheten av exil. Ateljéns kollektiva verksamhet omvandlade exilen till en emanciperande erfarenhet snarare än att grunda den i förbittring. Slutligen skiljer sig anledningarna till ateljéns grundande från motiven bakom liknande verksamheter i Chile under militärdiktaturen.

Studien undersöker relationen mellan skapandet av arpilleras och erfarenheten av exil utifrån konstnären Cecilia Valdés och den politiska och konstnärliga organisationen Salvador Allende-kommitténs ateljé. I relation till exil behandlar frågeställningarna följande ämnen: mottival, skapandets syfte för individen i exil och exilens påverkan på den skapande erfarenheten. I uppsatsens inledning presenteras undersökningens syfte och frågeställningar, centrala teoretiska perspektiv och metod. Sedan introduceras material och tidigare forskning, följt av en beskrivning av uppsatsens disposition. Uppsatsens undersökande del består av två kapitel vilka behandlar centrala motiv och känslotillstånd i ateljéns verksamhet. Undersökningen avrundas med en avslutande diskussion samt förslag på framtida forskning. Utifrån Sara Ahmeds affektteori, Edward W. Saids begrepp kontrapunktiskt perspektiv, Wendy Browns teori om samtida politiserade identiteter och sårade anknytningar och semiotisk bildanalys, har följande slutsatser nåtts: Den traditionella symboliken inom arpilleras skiftade i innebörd genom erfarenheten av exil. Ateljéns kollektiva verksamhet omvandlade exilen till en emanciperande erfarenhet snarare än att grunda den i förbittring. Slutligen skiljer sig anledningarna till ateljéns grundande från motiven bakom liknande verksamheter i Chile under militärdiktaturen.

What happens in man when the society you live in disappear? Howis the individual affected when large external forces changes the life conditions? In northern Sweden, the societies Kiruna and Malmberget move due to the mining. The project started in Malmberget but soon got a wider perspective. Societies will continue to disappear which is already seen in Ukraine and parts of the world where climate change is a fact. Lost my home is an exploration in how emoticons and graphic design can be a help for people to communicate. Emoticons is built on feelings and is a language we all understand no matter which countries we are from. The project is the start of exploring how emoticons can be its own language and help us to move on.