Studiens syfte är att lyfta fram mottagarnas tolkningar om reklamens budskap inom fältet TV-reklam, och dess inkludering av regionala stereotyper. Genom tillämpning av receptionsstudie, där både en semiotisk analys och respondentintervjuer får rum, bidrar studien till fortsatt diskussion inom mottagarstudier. Materialet för den semiotiska analysen är två reklamfilmer från Elons reklamfilmsserie som publicerades 2012, de titulerades Elon Norrland och Elon Småland. Filmerna används även som material för intervjuerna för att kunna framställa det empiriska materialet från respondenterna. Olika teorier används för att styra uppsatsen i rätt riktning, däribland semiotiken med de relevanta begreppen denotation, konnotation och myt. Här återfinns också begreppet stereotyp som är en bärande del i uppsatsen. Bland teorierna finns även polysemin som också är av vikt för studiens resultat. Tillsammans med Halls koder dominant, förhandlande och oppositionell delas svaren från intervjuerna tematiskt in i kategorier. Den semiotiska analysen resulterade i en upptäckt av sammanlänkande kedjor som tillsammans bidrar till en föreställning om och ett skapande av regionala stereotyperna Norrland och Småland. I receptionsstudiens andra del, respondentintervjuerna, framkom resultatet att flertalet respondenter såg reklamerna som humoristiska och många har även uppfattat de regionala stereotyperna, vilket kan tolkas som den dominanta synen. Vidare framgick det att alla inte väljer att fullt ut acceptera de budskap som visas, utan förhandlar snarare med budskapet och det reklamen vill förmedla. Sedan framkom det även att några respondenter satt sig i opposition till dessa stereotyper och förkastade dem. Vi kan konstatera att det finns en polysemisk bild av publikens tolkning. / The purpose of this study is to highlight the recipients' interpretations of the advertising message in the field of TV advertising, and its inclusion of regional stereotypes. Through the application of a reception study, where both a semiotic analysis and respondent interviews are presented, contributes the study to continued discussion within recipient studies. The material for the semiotic analysis is two commercials from Elon's commercial series published in 2012, named Elon Norrland and Elon Småland. These are used as material for the interviews in order to be able to produce the empirical material from the respondents. Different theories were used to steer the essay in the right direction, including semiotics with the relevant concepts of denotation, connotation and myth. The concept of stereotype is also of great importance to the thesis. Polysemy is also included as a theory and together with Hall's three codes; dominant, negotiating and oppositional, the answers from the interviews are divided thematically into several categories. The semiotic analysis resulted in a discovery of interconnecting chains that together contribute to a notion of and the creation of the regional stereotypes Norrland and Småland. In the second part of the reception study, the respondent interviews, the result showed that most respondents saw the advertisements as humorous and many also recognized the regional stereotypes, this can be interpreted as the dominant view. Furthermore, it appeared that everyone does not choose to fully accept the messages that were displayed, but rather negotiate with the message and what the advertisement wants to convey. And lastly some respondents emerged to oppose to these stereotypes and rejected them. We can state that there is a polysemic picture of the audience's interpretation.

Sociala medier har i det senmoderna samhället växt sig stort och blivit en vardag i många individers liv. På Instagram publiceras dagligen inlägg med olika syften vilka ofta inte uppfattas medvetet. Med denna studie fokuserar vi på hur svenska kända kvinnor framställer kvinnokroppen på Instagram. Hur de utifrån olika ställningstaganden tar upp feministiska synpunkter, utmanar det västerländska kroppsidealet och hur de vill vara med och bredda synen den normativa kvinnokroppen. Vi har utgått från den digitala tidskriften för unga kvinnor, Veckorevyn, som i januari 2017, publicerade en lista med “25 kända kvinnor du borde följa på Instagram”. Utifrån denna lista valde vi sedan ut de sex kvinnor som var svenska för att analysera bild och tillhörande text. För att uppnå studiens syfte, att synliggöra hur kvinnokroppen konstrueras och förmedlas av de sex kända kvinnorna har vi använt oss av en netnografisk metodansats med semiotisk analysmetod. Resultatet visar att de kända kvinnorna gör ställningstaganden som syftar till att ge utrymme för att omvärdera och utmana det normativa könsroller som vi upplever finns i dagens samhälle. Ett omvärderande av de värderingar som finns i det senmoderna samhället, menar vi skulle kunna leda till att acceptansen kring kvinnans kropp ska expandera och skapa en ny bild av vad som är normativt inom det västerländska skönhetsidealet och könsneutralisera stereotypiska könsuttryck som tillskrivs kvinna som kön.

<p>Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas. Vårt material är ett urval på fyra annonser av kampanjens totalt 40 annonser samt fyra personer ur Diesels målgrupp – i detta fall mellan 20 och 25 år. Diesel säljer kläder och accessoarer och anses som ett väletablerat företag. För sådana företag räcker det ofta med att placera sin logotyp i annonsen tillsammans med en illustration för att nå sin målgrupp. Vi har i uppsatsen även använt oss av teorier om företags märkesbild, varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, livsstil och kampanjer. I besvarandet av våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna semiotik och retorik kombinerade i vår egen modell Retorsemiomodellen samt kvalitativa intervjuer och receptionsanalys. Efter att ha gjort analyser utifrån dessa metoder kom vi fram till att respondenterna överlag var mycket överrens i sin tolkning av annonserna. Utifrån vår modell ser vi att annonserna kan tolkas på ett sätt som får mottagare att reagera, dock inte särskilt kraftigt. På många frågor uttrycker våra respondenter en osäkerhet i förståelsen av annonserna. Men en sak är säker; samtliga vill vara stupid efter att ha tagit del av de fyra annonserna.</p>

<p>I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs<em> Hamlet </em>i affischsammanhang. Ett antal <em>Hamlet</em>affischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer. I analysen studeras <em>Hamlet</em> från 2008 i en djupare dimension, där en analysmodell av Roland Barthes tillämpas på ett detaljerat plan. Därefter följer en jämförande analys med tidigare affischer, vilket avslutningsvis följs av en sammanfattande diskussion kring tidigare affischer och hur dess framtida representation kan tänkas ta form.</p><p> </p>

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

No description available.

<p>In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way.</p> / <p>I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.</p>

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas. Vårt material är ett urval på fyra annonser av kampanjens totalt 40 annonser samt fyra personer ur Diesels målgrupp – i detta fall mellan 20 och 25 år. Diesel säljer kläder och accessoarer och anses som ett väletablerat företag. För sådana företag räcker det ofta med att placera sin logotyp i annonsen tillsammans med en illustration för att nå sin målgrupp. Vi har i uppsatsen även använt oss av teorier om företags märkesbild, varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, livsstil och kampanjer. I besvarandet av våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna semiotik och retorik kombinerade i vår egen modell Retorsemiomodellen samt kvalitativa intervjuer och receptionsanalys. Efter att ha gjort analyser utifrån dessa metoder kom vi fram till att respondenterna överlag var mycket överrens i sin tolkning av annonserna. Utifrån vår modell ser vi att annonserna kan tolkas på ett sätt som får mottagare att reagera, dock inte särskilt kraftigt. På många frågor uttrycker våra respondenter en osäkerhet i förståelsen av annonserna. Men en sak är säker; samtliga vill vara stupid efter att ha tagit del av de fyra annonserna.

In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way. / I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010. Med en djupgående analys av materialet vill vi se hur de båda partiledarna framställs, om det är några skillnader mellan framställningen av de båda, samt om det fanns någon skillnad mellan tidningarna i hur de framställde Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Metod: Vår undersökning har utförts genom en kvalitativ semiologisk bildanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hur de gestaltade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i valet 2010. Urvalet har gjorts genom en denotativ genomgång av det totala antalet bilder på de båda där de figurerat på tidningens framsida med tillhörande sidor till artikeln inne i tidningen. Sedan har vi konnotativt analyserat ett representativt urval av bilder av de bilder som vi gick igenom i föregående steg. Den semiotiska bildanalysen fokuserar på konnotationer med miljöer, symboler och tecken samt de känslor betraktaren får beroende på den kulturella bakgrund betraktaren har.   Slutsats: Det går att se skillnader i framställningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skillnaden ses tydligast i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Överlag så är bilderna och rubrikerna om henne negativt vinklade och handlar mer om henne som person än om den politik som hon framför. Fredrik Reinfeldts politik får också stå tillbaka till förmån för artiklar om honom, men i de bilder han syns så är de till stor grad positiva. Redan tidigt i valspurten utmålas Reinfeldt som en vinnare av de båda kvällstidningarna, vilket fortsätter synas hela vägen till valdagen.  Kvällstidningarna gestaltar kampen mellan Reinfeldt och Sahlin mer som spel än sak, något som dagstidningarna inte gör till lika stor grad. Dagstidningarna tar upp sakfrågorna oftare än kvällstidningarna, men bildmässigt använder de sig av liknande bildspråk som kvällstidningarna. Bilderna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet  är också de till Reinfeldts fördel, respektive Sahlins nackdel. Bilderna kan analyseras på ett djupare plan än kvällstidningarna som ofta förankrar sina bilder i en rubrik för att tolkningen av bilden ska bli mer stängd. Bilderna i dagstidningarna är mer ödesmättade och genomtänkta, och framställer ofta Reinfeldt som en vinnare, men Sahlin som en ensam förlorare.