Forskning visar på en lång historia av sexualisering och objektifiering av kvinnor i reklam. Vad forskning inte fokuserat på är sexualiserat våld i reklambilder. Den här studien är en sammanfogning av forskningsfälten genus och våld i reklam. Vad studien vill ta reda på är om sexualiserat våld används vid framställningen av kvinnor i reklambilderna samt den manliga blickens perspektiv. Studien använder sig av kvalitativ semiotisk analys för att undersöka om sexualiserat våld existerar i sex stycken reklambilder från tre stora modeföretag. Reklambilderna är från Calvin Klein, Diesel och Tom Ford 2016 och 2017. Det teoretiska ramverk för analysen är Hirdmans, med fleras, genusteori, Ekman och Mulveys den manliga blicken samt semiotik i form av Barthes fyra nyckelpunkter för konnotation och Goffmans kategorier om framställning av genus i reklam. Analysen visar slutsatser på att kvinnor objektifieras och sexualiseras i reklambilder och framställs som sexobjekt. Denna sexualisering och objektifiering mynnar ut i tecken på att sexualiserat våld normaliseras i samhället. / Research shows a long history of sexualization and objectification of women in advertising. What research has not focused on is sexualized violence in commercials. This study is a merger of the research fields gender and violence in advertising. The study wants to find out if sexualized violence is used in the portrayal of women in the advertising and the male gaze perspective. The study uses qualitative semiotic analysis to investigate if sexualized violence occurs in six commercials from three major fashion companies. The commercials are from Calvin Klein, Diesel and Tom Ford 2016 and 2017. The theoretical framework for the analysis is Hirdman’s, among others, gender theory, Ekman and Mulvey’s the male gaze and semiotics in the form of Barthes’ four key points for connotation and Goffman’s categories for gender advertisement. The analysis shows that women are objectified and sexualized in commercials and are illustrated as sex objects. This sexualization and objectification results in signs that sexualized violence is normalized in society.

”If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising” – Jean Baudrillard Syftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv.

I den här kvalitativa studien har två reklamfilmer granskats och analyserats utifrån en semiotisk analysmetod med denotation, konnotation och myter som huvudfokus. Efter analysen har även en jämförelse mellan reklamfilmerna genomförts. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk är baserat på just semiotiken och tidigare nämnda begrepp, men fokus har även legat på kontext, symboler, ikoner och index. Materialet som har undersökts är producerat av det statliga företaget Svenska Spel. Det är två reklamfilmer och båda gör reklam för samma spel, nämligen Stryktipset. I studien har filmerna undersökts för att dels analysera de manifesta budskapen men även för att lyfta fram de latenta budskap som finns i bakgrunden. Syftet med att göra analysen var att undersöka hur myten om fotbollssupportrar såg ut i reklam för ett spel om pengar med stark koppling till fotbollen. Myten om supportrar som har funnits i de olika reklamfilmerna har sedan jämförts för att se hur den har förändrats mellan åren 2009 och 2017. Eftersom Svenska Spel är ett statligt företag är det viktigt att deras egen policy om att lyfta fram de positiva effekter sporten och deras supportrar har i samhället syns i reklamfilmerna. Studiens resultat visar att myten om fotbollssupportrar som framställs skiljer sig mellan de olika reklamfilmerna. Framför allt ser man skillnad i vart supporterskapet är riktat, mot laget eller mot sporten. Myterna som framställs har likheter och båda passar in i den generella mytbildning som finns kring fotbollssupportrar idag. Det förekommer även tecken som har koppling till huliganism men den har inte en stor roll i reklamfilmerna. / In this study, two commercials have been reviewed and analyzed with a semiotic analysis method, where denotation, connotation and myths have the main focus. After the analysis, the two commercials where compared. The main theoretical framework used in this study is based on semiotics and previously mentioned terms, but focus has also been on context, symbols, icon and index. The two commercials, who have been analyzed, are both produced by the state company Svenska Spel. The commercials both advertise the same product, Stryktipset. In the study the commercials have been reviewed partly to analyze the manifest messages but also to bring forward the hidden messages underneath. The purpose for doing the analysis was to look into how the myth about football supporters was produced in commercials for gambling with a strong connection to football. Later, the myth presented in the different commercials are compared to each other to see how it has changed between 2009 and 2017. Since Svenska Spel is a state company it’s important that their own policy about showing all the good sides that comes with sport and its supporters are noticeable in the commercials. The result of the study shows that the presented myth differs between the two commercials. The main difference is in where the focus of the supporters is, on the team or on the sport itself. The myth presented also have some similarities and they both fit into the general myth about football supporters in society today. There are also signs that are connected to hooliganism but they don’t play a big role in the commercials.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.

I den allt mer globaliserade världen får begrepp som varumärke och kvalitet allt större betydelse även för statliga myndigheter. För Försvarsmakten är ett av de mest kända yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna är uniformen även ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjänsteområde denne verkar. I civilt språkbruk kan detta översättas till vilken tjänstekvalitet uniformen utlovar. Från att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att få en allt större betydelse även utanför i samverkan med andra nationer. 2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förändring då man ändrade gradbetecknings-systemet utifrån ett internationellt behov från svenska marinen, dessa system har traditionellt alltid följts åt. Den internationella effekten av förändringen gjordes aldrig för flygvapnet vilket denna uppsats har sin utgångspunkt i. Utifrån en mental modell där en utländsk betraktar den svenska uniformen utifrån sin egen uniforms uppbyggnad, görs en analys där en stor likhet skapar en för-väntan om hög tjänstekvalitet. Problem uppstår dock om igenkänningen inte alls motsvarar utfallet i den genomförda tjänsten. Analysen visar att flygvapnets uniform förvisso följer det brittiska systemet, vilket var utgångs-punkten för marinens behov av förändringen, men att skillnad i uniformsfärg och utseende på gradbeteckningarna till stor del upphäver likheterna. Fullständig likhet i utseende och betydelse har den svenska uniformen med Thailand och Uruguay vilket är en förbättring mot innan då den svenska uniformen var helt unik i den internationella jämförelsen. Nya problem har dock uppstått framförallt mot länder som använder det franska gradbeteckningssystemet där den svenske office-ren i flera fall avläses att ha en lägre tjänstegrad än vad som är fallet. / In the new globalised world terms like brand and quality have become an important part even for branches like the armed forces. In 2003 the Swedish navy and air force changed their rank insigni-as based on the Swedish navy interaction with the Royal Navy where the Swedish officers felt being over-ranked. The Swedish air force rank system has by tradition followed the navy but the international analysis of the effect for the air force never took place. This essay takes it basis from that unmade analysis. The model used for the comparison is the so called mental model where an foreign officer observes the swedish uniform and based on his knowledge of his own uniforms structure makes an expectation of the the service level he will get in the interaction. The higher similarity in the comparison, the higher the expectation. Problems will occur though if the expectation deviates from the actual outcome and the experience of the service will be bad. The analysis in this essay shows that the change of rank insignias for the swedish air force have made them similar to the Thai and Uruguay air force. The insignia system is very similar to the one used by the Royal Air Force but the difference in colour of the uniform and rank insignias overshadows the positive effect. New problems have occured in the interaction with countries using the French rank insignia system where the Swedish officer in most cases will be seen as underranked.

This study is intended to illustrate how the reformist and revolutionary directions in the labor movement are manifested and visualized in the empirical material with regard to angry culture, thus contributing to an understanding of the informative importance of the image. It is clear that the investigated material in the form of social democratic and communist 1 May posters from the period 1922-1948 reflects its time (the interwar period to the post-war era) with regard to angry culture.  It is not the aesthetic aspect that is central, but the historical and political perspective in terms of information transmission. This study focuses on how to understand a historical period through an image material. The study aims to answer the question of what kind of information is communicated built on an analysis based on a combination of semiotics and hegemony analysis of the empirical material. Using the semiotic concepts denotation and connotation, the posters are analyzed in detail in the image analysis in combination with Stuart Hall's three hypothetical positions (codes), Antonio Gramsci’s hegemony concept, primarily in the form of “war of position” and “historic blocs”, is used to understand the historical period investigated. This method triangulation increases the credibility of the results. As far as the study and its results are concerned, it can be noted that the social democratic 1 May posters before 1936 (Social Democrats’ power access) with regard to “sublimed wrath” mainly represent consensus across class boundaries. The communist 1 May posters from that period, however, primarily represent “class war” and stand for “open anger”. After the Social Democrats’ access to power, it is clear that they constitute a historic bloc and that the communists are forced to adopt a more defensive approach, pronounced in drained paroles with a vague content. The conclusion with regard to the visual transmission of political and historical information and messages regarding social democratic and communistic 1 May posters from 1922-1948, based on socialist angry cultures is that the period between the wars was characterized by class struggle versus consensus, World War ll reduced everything to “hold together” and post-war time represents the starting point for the welfare state, as a successful consequence of the social democratic “dignity project”.

I denna uppsats undersöks hur syrier och syriska flyktingar har porträtteras i fyra bilder som publicerats i svenska dagstidningar, utifrån frågeställningar om just framställning, vilket kontext som framkommer från artiklarna som bilden publicerats i och huruvida publiceringen av bilderna kan anses etiskt försvarbara. Bilderna som analyseras är bland annat fotot på Alan Kurdi, och tre andra, starka nyhetsbilder. Metoden som använts är kvalitativ, huvudsakligen bildanalys med hjälp av semiotik och steg skapade av Terje Hillesund som behandlar bland annat denotation och konnotation, men även ideologi. För att kunna analysera den kontext som bilderna publicerats i (det vill säga artiklarna) har diskursanalys använts. Teorin som bilderna och texterna undersöks genom är filosofen Emmanuel Levinas ansvarsmoral. Resultatet visar att tack vare den distans som personerna avbildas med tillåter man dessa personer respekt. Men barnen i artiklarna beskrivs utan att nämna vanliga barnaktiviteter som exempelvis lek, vilket fråntar dem en traditionell barnroll och särskiljer dem från svenska barn. Gällande den etiska frågan framkommer flera olika sidor, bland annat att bilderna kan väcka ansvar hos den som ser på bilden – ge dem ett val att ta det ansvaret och rikta uppmärksamheten mot kriget i Syrien, men mer problematiska sidor blev tydliga som att barnen i texterna är passiva aktörer. Slutligen framkom det i en intervju med Aftonbladets utrikesredaktör Martin Schori att tidningen var mer försiktig i publicering av bilder från exempelvis terrorattentatet i Stockholm i april och foton från krigets Syrien.

This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.

This study aims to examinehow and what Disney communicate to their target audience, by analyzing the four animated feature films Peter Pan (1953), The Lion King (1994), Pocahontas (1995), and Princess and the Frog (2009). The animated movies have been analyzed through a qualitative method to get a better understanding of how Disney portray their male antagonists through queer coding. Through semiotics, and Peter Dahlgren's approach to analyzing media texts, we have gained a deeper understanding of what Disney is communicating. The study shows that there are many obvious cases of queer coding because of the stereotypically feminine way that the male villains are portrayed. The villains show signs of this femininity through everything from facial features to bodily movements. Through this detailed analysis it has come to our attention, that there is no doubt that the villains are being portrayed in a much more feminine way in comparison to the remaining characters in the movies. / Den här studien syftar till att undersökahur och vad Disney kommunicerar genom de fyra animerade filmerna Peter Pan (1953), Lejonkungen (1994), Pocahontas (1995) och Prinsessan och grodan (2009). Målet har varit att få en djupare förståelse för hur Disney porträtterar sina manliga antagonister utifrån queer coding. I den här studien analyserades filmerna genom en kvalitativ och semiotisk textanalys med hjälp av Peter Dahlgrens metod för att analysera medietexter. Studien visar att det förekommer flera antydningar till queer coding, nämligen stereotypiska porträtteringar av genuskonstruktioner, hos de manliga skurkarna. Vi har analyserat att de signalerar stereotypisk femininitet genom allt från ansiktsdrag till rörelsemönster. Att de manliga antagonisterna porträtteras med tydligt feminina drag, särskilt i jämförelse med övriga karaktärer inom filmerna, är uppenbart.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.