Utifrån en bakgrund i karikatyrens principer, utforskas idén om karaktärsdesign och hur ondska som en allegori kommuniceras i dess visuella attribut. I huvudsak studeras den animerade tv-serien Adventure Times antagonist - The Lich. Strukturalistiskt semiotik används för att se karaktären genom en sammanflätad kontext, innehållande av seriens narrativ, karaktärsdesign och ondska som en allegori för att se vilka tecken som används för att kommunicera allegorin. Det psykologiska konceptet Jungianska arketyper används som förklaringsmodell av ondskans allegorin och The Lich kontrasteras med andra karaktärsexempel från populärfiktion. En diskussion syntetiseras om hur allegori kommuniceras i The Lich likt metaforer. Genom att sammanföra liknelser som kan tolkas utifrån tecken kan kommunikationen överskrida till en allegorisk kommunikation, där enbart kopplingen emellan andra tecken per se kan överföra ett allegoriskt budskap. / From a background in the principles of caricatures, this paper studies about how the allegory of evil is communicated in a character design’s visual attributes. Primarily the animated cartoon series Adventure Time’s antagonist - The Lich – is studied. Structural semiotics is used to view the character from within an intertwined context, containing of the series’ narrative, character design and evil as an allegory to subsequently determine what signs are used to communicate evil. The psychological concept of Jungian archetypes are used to explain the allegory of evil and The Lich is contrasted with other character examples of popular fiction. A discussion is brought fourth how allegory is communicated like metaphors through The Lich’s character design. By putting metaphors that derived from signs together, the communication can transcend to an allegorical communication where only the connection between signs per se transmits an allegorical message.

I följande studie har olika sexuella identiteters skildring och inkludering analyserats i tre av RFSU:s reklamfilmer, men med ett specifikt fokus på homosexualitet. RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är en etablerad svensk riksorganisation som arbetar med sexual upplysning, preventivmedel, aborträtt, frågor gällande sexualitet och rättigheter. Det framgår att reklamkampanjernas primära fokus är att få fler att använda och prata om kondomer, men också att köpa deras kondomer. Syftet med denna studie är att undersöka hur framställningen och inkluderandet av homosexualitet har sett ut i reklamfilmerna i förhållande till heteronormativa strukturer. Studien behandlar dessutom likheter och skillnader reklamfilmerna emellan. Analysen och resultatredovisningen har genomförts med hjälp av ett queerteoretiskt perspektiv och en semiotisk metod, och dess redskap; denotation, konnotation och myt. Studiens resultat visar att RFSU reproducerar heteronormativa strukturer, även om graden av heteronormativitet varierar i de olika reklamfilmerna. / This bachelor thesis contains a study of how people who identify as homosexual, but also to some degree; people who identify as heterosexual, is portrayed in three commercials from RFSU, Swedish Association for Sexuality Education. RFSU is an established Swedish national organization working with questions regarding sexual education, contraceptives, abortion, sexuality, and human rights. The purpose of these three commercials is to encourage the usage of condoms and to deliver the importance of it but the intention is also to get people to buy their condoms. The purpose of this study is to examine how the representation and inclusion of homosexual people are portrayed in the selected commercials. The study also deals with similarities and differences between the commercials. A queer perspective and a semiotic method and its tools denotation, connotation, and myth are implemented in the analysis. The study shows that RFSU reproduce heteronormative structures, even though the extent of heteronormativity variegates and has altered in the three different commercials.

Följande studie är en undersökning kring hur en del av dagens mest populära musikvideos inom den svenska hiphop-genren reproducerar normativa könsstereotyper. Under år 2019 dominerade svensk hiphop de svenska topplistorna och den både produceras och konsumeras i dagsläget av unga människor. Trots genrens popularitet har mycket kritik riktats mot den. Genren är ur vissa aspekter mansdominerad, heteronormativ och sexistisk. Det är dessutom ett känt faktum att könsnormativa stereotyper frekvent förekommer i musikvideos. Einár, Ant Wan och Z.E är ett urplock ur Sveriges mest populära rappare med miljontals streams och visningar på sina videos. De har därmed en stor räckvidd och således ett stort inflytande. Syftet för studien är därför att undersöka på vilka sätt dessa artisters musikvideos reproducerar könsstereotyper. Vi undersöker också dessa representationer i samband med hur samhället ser på genus och jämställdhet idag. Med hjälp av semiotiken som metod och genus som teoretiskt perspektiv analyserades musikvideorna tillhörande de tre populäraste svenska hiphop-låtarna år 2019. Efter analysen kunde vi konstatera att de normativa könsstereotyperna byggs i videorna främst genom att ge könen motsatta karakteristiska drag. Detta gäller hur de olika könen klär sig, beter sig, filmas samt hur mycket de inkluderas. En missvisande och enformig bild av respektive kön kom dessutom till uttryck, vilket skapar en stark kontrast med nuvarande debatter om behovet av att dekonstruera könsstereotyper. / The following study examines how today's most popular music videos in the Swedish hip-hop genre reproduce normative gender stereotypes. In 2019, Swedish hip-hop dominated the country’s music charts and today it is both produced and consumed by young people. Despite the genre's popularity, much criticism has been addressed towards it. The genre is in some aspects male-dominated, heteronormative and sexist. It is also a known fact that gender normative stereotypes frequently appear in music videos. Einár, Ant Wan and Z.E are a selection of Sweden's most popular rappers with millions of streams and views on their videos. Therefore, they have a very large reach and influence. The purpose of the study is therefore to analyze how these artists' music videos reproduce gender stereotypes. We also examine these representations in connection with how society views gender and gender equality today. By using semiotics as a method, the music videos that belonged to the three most popular Swedish hip-hop songs in 2019 were analyzed. After the analysis, we were able to state that the normative gender stereotypes are built into the videos mainly by giving the sexes opposite characteristic features. This applies to how the different sexes dress, behave, are filmed and how much they are included. A misleading and monotonous picture of the sexes was also expressed, which creates a strong contrast with ongoing debates of the need to deconstruct gender stereotypes.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur västerländska företag har konstruerat sin varumärkeskommunikation i samband med Black Lives Matter-rörelsen. Utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik, visuell retorik och postkolonialism granskar studien retoriska strategier i reklamfilmer för att utläsa de myter företagen kommunicerar. Genom att respondera på samhälleliga förändringar kan företag skapa positiva associationer till sig själva, vilket utgår från den kulturella kontexten kommunikationen verkar inom. Varumärken har möjligheten att preservera, förvandla och utmana rådande maktstrukturer genom den reklampåverkan de har på mottagaren. Studien belyser således den problematik gällande hur företag kommunicerar värderingar och budskap utifrån en annan kultur. Genom en jämförelse av Gillettes hyllade respektive Pepsis kritiserade reklamfilm möjliggörs även förståelsen för hur mottagarnas reaktioner kan förstås i relation till Black Lives Matter utifrån ett postkolonialt perspektiv.    Analysenheterna granskas genom en kombinerad semiotisk och kritisk visuell analysmetod med relaterade verktyg. Studien visar hur Pepsis myt inte faller naturligt inom den kulturella kontexten, där den verkar förminskande mot Black Lives Matter-rörelsen. Varumärket sätts i centrum, då produkten blir en symbol för myten och tydliga maktrelationer kan avläsas. Gillettes retoriska strategier svarar istället på de kulturella koder som rörelsen utgår från, där varumärket tas ur fokus och reklamfilmen kommunicerar jämlika förhållanden. / This qualitative study intends to examine how western companies have constructed their branding communication in conjunction with the Black Lives Matter movement. From a theoretical framework based on semiotics, visual rhetoric and postcolonialism reviews the studies rhetorical strategies in commercials to read out the myths the companies communicate. By responding to societal changes can companies create positive associations to themselves, which is based on the cultural context the communication operates within. Brands have the opportunity to preserve, transform and challenge the current power structures through the advertising impact they have on the receiver. The study illustrates the issue concerning how companies communicate values and messages from a different culture. By comparing Gillette’s praised, respectively Pepsi’s criticized commercial, makes it possible to understand how the recipient's reaction can be understood in relation to Black Lives Matter from a postcolonial perspective.    The units are examined through a combined semiotic and critical visual analysis method with related tools. The study shows how Pepsi´s myth does not fall naturally within the cultural context, where it has a diminishing effect on the Black Lives Matter movement. The brand is placed in the center, as the product becomes a symbol of the myth and clear power relations can be read. Gillette's rhetorical strategies instead associate with the cultural codes that the movement conveys, where the brand is taken out of focus and the commercial communicates equal conditions.

Denna kvalitativa studie undersöker porträtteringen av den normativa kvinnokroppen på plattformen Instagram till följd av trenden kroppspositivism. Syftet med vår studie är att genom en semiotisk bildanalys, undersöka huruvida två klädföretag följer trenden kroppspositivism i sina samarbeten med influencers på Instagram. Studien ämnar även till att undersöka huruvida de två företagen följer sina slagord om att bryta ny mark och vara tillgängliga för alla kvinnliga kroppsformer. Studiematerialet är hämtat från Instagram och influencerna som är valda för studiens analys är hämtade från Na-kd och Boohoos hemsidor. Analysen utförs med hjälp av semiotik, vilket både är en teori och metod där verktygen denotation och konnotation har använts. Med hjälp av en forskningsöversikt om olika kroppsideal och teoretiska ramverk som social jämförelse och The Male Gaze har analysen delats in i tre teman; kroppstyp, posering och digital redigering av kvinnokroppen. Studiens resultat påvisar ett smalhetsideal där de influencers som undersökts i analysen ingår i normen. Kvinnokropparna kunde till viss del skilja sig åt men kvinnorna gestaltade fortfarande ett smalhetsideal, vilket tyder på att varken företaget Na-kd eller Boohoo har anammat kroppspositivismen utifrån sina val av influencers på Instagram. Resultatet visade även att klädföretagen inte följde sina slagord om att vara normbrytande och tillgängliga för alla kvinnor. / This qualitative study examines the portrayal of the normative woman’s body on Instagram and how the trend of body positivism is followed on that platform. The purpose of our study is, through semiotic image analysis, to investigate whether two fashion companies’ follow the trend of body positivism in their collaborations with influencers on Instagram. The study also intends to investigate how the two companies follow their slogans of being norm-breaking and accessible for all female body types. The study material is collected from Instagram and the influencers selected for this study are selected from Na-kd and Boohoo’s websites. The analysis is performed using semiology, which is both a theory and a method where the tools denotation and connotation have been used. With the help of a research overview on different body ideals and theoretical frameworks such as social comparison and The Male Gaze, the analysis has been divided into three themes; body type, posing and digital editing of the female body.  The study’s results show a narrow ideal where the investigated influencers of the analysis are included in the norm. The women’s bodies could differ to some extent, but they all embodied a narrow-minded ideal, which indicates that neither Na-kd nor Boohoo has embraced body positivism based on their choice of influencers on Instagram. The results also showed that none of the fashion companies followed their slogans about being norm-breaking and accessible to all women.

This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

When Nationalmuseum 2018 reopened after a thorough renovation, a cultural debate arose in Sweden about the extent to which norm criticism has taken over the museum's permanent exhibition. The intention of norm criticism is to act as an inclusive tool, by, among other things, making visible, criticizing and changing structures. However, can the inclusive norm criticism also inhibit freedom of expression by causing an exclusion of certain art expressions and performers? In other words, does there arise a paradox in applying norm-critical requirements on artistic freedom? The purpose of this essay has been to present an answer to this question and thereby making a contribution to the discourse within the science of Arts, regarding the prerequisites of artistic freedom. The study was conducted through semiotic image analysis by the artwork: Anders Zorn – Badande kullor, Bruno Liljefors - Orrspel i mossen and Carl Larsson – Till en liten vira. The analysis were further developed through commutation tests, where the artist's gender affiliation changed from male to female with the intention of, from a norm-critical perspective, studying whether and how the artist's gender affiliation in a transmitter context influences the meaning and signification of the artwork. The results from the image analysis show that the meaning in the interpretations of the works shifts in a varying degrees, which can contribute to both confirm, creating new and challenging already known oppressive norms and structures. To summarize, the study concludes that in norm criticism such a paradox can arise, which can have limiting and exclusionary consequences for the prerequisites of artistic freedom in the form of, for example, self-censorship and discrimination.

Aus Punkt 1: "Warum lohnt sich Semiotik gerade im Bereich Usability und Design? Mehr noch, die Semiotik als übergreifende Perspektive ist hier gar nicht zu vermeiden. (Vermeidbar ist allenfalls der Soziolekt bzw. Technolekt der akademischen Semiotik, nicht aber ein semiotisches Arbeiten selbst.) Das Denken vieler Designer ist eher visuell geprägt. Diese Ausrichtung auf non-verbale Formen und Handlungen scheint der Semiotik entgegen zu stehen. Die Semiotik hat zwar eine starke Tradition in der Linguistik, aber diese stellt nur eine von mehreren gleichwertigen Zugängen dar: Man denke etwa an die Medizin (wo visuelle und sonstige Symptome als Zeichen gedeutet werden), an die Malerei (wo es Repräsentationen für ästhetische, soziale und politische Entsprechungen gibt), an die Gestik (wo jede kleinere oder größere Bewegung eines Muskels mit Bedeutungen verknüpft ist) oder an die Musik (wo sehr abstrakte Tonfolgen mit emotionaler Dynamik verbunden sind) – dazu etwa Eco (2002), Nöth (2000), Hucklenbroich (2003), Mazzola (2003) sowie Grammer (2004). ..."

Med bakgrund i Black Lives Matter-demonstrationerna problematiserar den här studien två reklamfilmer från sport- och klädföretaget Under Armours (UA:s) kampanj The only way is through med syfte att studera hur normer och värderingar främjas utifrån jämlikhet och mångfald i UA:s reklamfilmer. Detta studeras genom att undersöka hur vita personer, färgade personer (POC) och personer med olika etnisk bakgrund representeras i UA:s reklamfilmer och vad det finns för likheter och skillnader mellan dessa representationer. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Stuart Halls representationsteori och postkoloniala teorier om orienten. Med fokus på narrativet i reklamfilmerna analyseras denotationer, konnotationer och myter genom en semiotisk metod. Med hjälp av det semiotiska analysverktyget analyseras representationer av POC och personer med olika etnisk bakgrund utifrån ett postkolonialt perspektiv. Resultatet visade att det finns skillnader mellan de etniska representationerna och slutsatser dras om att främjandet av normer och värderingar utifrån jämlikhet och mångfald skiljer sig åt mellan reklamfilmerna. / Based on the Black Lives Matter demonstrations, this study problematizes two commercials from the sports and clothing company Under Armors (UA) campaign The only way is through with the goal of studying how norms and values ​​are promoted based on equality and diversity in UA's advertising. This is studied by examining how white people, people of color (POC) and people with different ethnic backgrounds are represented in UA's advertising and what similarities and differences there are between these representations. The theoretical framework is based on Stuart Hall's theory of representation and postcolonial theories of the Orient. With a focus on the narratives in the advertisement; denotations, connotations and myths are analyzed through a semiotic method. Using a semiotic analytical tool, representations of POC and people with different ethnic backgrounds are analyzed from a postcolonial perspective. The results showed that there are differences between the ethnic representations and conclusions are drawn that the promotion of norms and values ​​based on equality and diversity differs between the commercials.

For many centuries, humans have used portraits as a tool to understand our surroundings, a way to anchor what has happened. The portrait acts as a mirror of the changes in society, and the message of the portrait changes according to the conditions of society. But the basic purpose of the portrait remains the same, to tell something about the person portrayed and a way of documenting it for posterity. The purpose of this study is to examine of the symbolic use in four Swedish queen portraits between 1654 and 2020. It examines how Queen Hedvig Eleonora, Queen Lovisa Ulrika, Queen Victoria and Queen Silvia are represented in official portraits to enhance their credibility by using visual symbols in relation to their roles as Swedish queens. Through biographical research and semiotic image analysis, the four portraits of the study are examined in relation to their society. The material is then studied with the support of a theoretical perspective focusing on the social context and visual culture. The study shows that a certain symbolism is timeless, the symbolism that is based on human genetic understandings of social relations. Other symbolism, however, is more time-specific, that which is based on contemporary cultural norms. However, it is not possible to see any real progress in the function of the four portraits. They can rather be seen as snapshots representing the time of their production. What has changed, however, is the medium and semiotics. The way the portraits are produced according to the chosen audience and which visual symbols are used for which message. However, this is not a linear development either, but a constant process of change that today is going faster and faster thanks to today’s society. The study also shows that the selected four portraits reflect their own society and have adapted to their respective target audience, as the portrait loses its point if the viewer does not understand the message. It does not matter how much the queens try to influence their surroundings with their portraits if the viewer does not understand the intention. A portrait does not live its own life, but lives thanks to the viewer.