Ämne: Valaffischer som en del av politisk kommunikation och teorin kring ideologins död. Syfte: Syftet är att fastslå graden av politisk ideologi och/eller överideologi som är närvarande i riksdagspartiernas valaffischer inför riksdagsvalet 2014. Teori: Utifrån semiotik och retorisk analysera valaffischer med teorin om ideologiernas död som utgångsperspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med semiotisk utgångspunkt i text och bild av valaffischer. Resultat: Studien visar att politisk ideologi är närvarande i alla respektive åtta valaffischer, ändock i varierande grad. I många fall visar de verbala och visuella elementen på flera olika, ibland motsägelsefulla, ideologier även om en dominerande kan fastställas. Valaffischerna är till sin karaktär slagkraftiga och enbart tendenser av teorin om ideologins död har förekommit. Många ideologiska element platsar inte in i kriterierna för någon av de tre klassiska ideologierna, vilket möjligen kan innebära att nya ideologier uppstått med andra grundvärderingar och förslag till konkret handlande. Överlag går det att utröna politiska ideologier hos valaffischerna. I de flest fallen har ideologierna varit av traditionell karaktär, eller i en ny kombination av dem. Trots att överideologiska tendenser framkommit har dessa varit i mindre grad. / Subject: Election posters as part of political communication and the theory of the death of ideology. Purpose: The purpose is to determine the degree of political ideology and/or signs of the death of ideologies, which are to be found in the parliamentary parties’ election posters for the general elections in 2014. Theory: Based on the theory of the death of ideology, the election posters will be analyzed in a perspective rooted in semiotics and the rhetorical argumentations model. Method: Qualitative content analysis based in semiotic, analyzing the verbal and visual elements of election posters. Results: The study reveals that political ideology is present in all of the analyzed election posters, although to a varied degree. In many cases the verbal and visual elements in various, sometimes contradictory, ideologies although a dominant one can be determined. Election posters are by nature powerful and show only tendencies of the theory of the death of ideology. Many ideological elements do not match the criteria for any of the three classical ideologies. This could possibly mean that new ideologies have arisen with other values and proposals for concrete actions. Furthermore, the result in the analysis of the visual elements around and on the party leader can have different functions. They reinforce firstly the textual messages and secondly build support for it through visual features that signal safety and security.

<p>The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:</p><p>1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?</p><p>2. What do the clothes symbolize for these girls?</p><p>We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others.</p> / <p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför:</p><p>1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder?</p><p>2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.</p>

<p>The interest for food and cooking has probably never engaged the people of Sweden as much as it does today. Especially cookbooks are selling better than ever which has been a quite constant trend since the mid 90's. This study explores the connection between visual communication in Swedish cookbooks and the post-modern values which have influenced the market climate and the visual culture. I have used a theoretical framework as reference consisting of theories of semiotics, visual rhetoric, marketing communications and postmodernism. I have been studying six cookbooks, three from the late 00's and three from the early 90's, from the two separate angles of their graphic design and photographic material. The survey has been conducted by using both qualitative and quantitative methods to make it possible to both gather information about the impression of the visual communication as well as statistics of space given to text and images as well as main motives in the photography. In my essay I discuss the meaning of the differences between the cooking books of the separate time periods along with the above mentioned angles with the theoretical framework in mind. I also discuss the question about what in fact makes a cooking book have costumer value. As a conclusion I state that cookbooks by updating their image of what a cookbook is supposed to be, succeeded to reach new markets with post-modern influenced preferences by making cooking part of an experience in the mind of the consumer.</p>

Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck. / The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation. / <p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>

Syftet med studien är att genom en semiotiskt bildanalys och genusvetenskaplig ansats undersöka hur det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwear framställer kvinnan i sin marknadsföring på Instagram. Då tidigare forskning kring kvinnlig framställning i reklam till stor del fokuserat på endast kroppsstorlek och attraktivitet har vi valt att inkludera analysverktyg som pose, gaze, samt etnicitet och hud. Detta för att bidra med ny kunskap om kvinnlig framställning inom reklam och sociala medier. Genom att studera sju bilder, som alla publicerades under 2018, på Elsa and Rose Swimwears Instagram-konto har vi undersökt hur kvinnan framställs, samt om och hur denna framställning av kvinnan skiljer sig från den normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. Studiens resultat visar att ingen av de sju bilder som ingick i analysen demonstrerar “den perfekta kvinnan”, som vanligtvis syns i medier och reklamsammanhang. Ingen av kvinnorna i bilderna innehar alltså alla normativa attribut, som till exempel både en extremt smal kropp och perfekt hud. Bildernas huvudsakliga syfte är således inte att marknadsföra sina produkter med hjälp av normativa kvinnokroppar, utan att genom sin marknadsföring även sprida budskap om att alla kroppar är värda att synas i media, oavsett storlek, hudton och utseendemässiga attribut. Slutligen sänder kvinnorna huvudsakligen signaler av självsäkerhet och kontroll genom sina blickar och poseringar, vilket demonstrerar deras medvetenhet om åskådaren. Resultatet i den här studien visar således att det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwears huvudsakliga framställning av kvinnan skiljer sig från den traditionella och normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. / The purpose of the study is to, through semiotic analysis and gender theory, investigate in which way the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear is representing women in their Instagram marketing. Since earlier research on female representation in advertising is largely focused on body size and attractiveness, we have in this study chosen to include analysis tools such as pose, gaze, as well as ethnicity and skin. This will contribute to new knowledge on female representation in commercials and on social media. By studying seven images, all posted in 2018, on Elsa and Rose Swimwear's Instagram account, we have investigated how women are represented as well as whether and how this representation differs from the normative female image usually seen in media. The result of the study shows that none of the seven images included in the analysis display "the perfect woman" that is usually seen in media and advertising. None of the women in the pictures possess all the normative attributes, such as both an extremely thin body and perfect skin. We find that the main purpose of the images is not to for the company to market their products with normative women's bodies, but rather market their products while spreading a message saying that all bodies are worth being seen in media, regardless of size, skin tone and appearance. Finally, the women in the pictures communicate self-confidence and control through their gazes and poses, and therefore demonstrating their consciousness of the observer. The result of the study shows that the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear's main representation of women differs from the traditional and normative female image.

Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.

The purpose of this essay is to analyze the portrayal of gender and sexuality within fashion photography through a representational study of men and women in select Gucci fashion campaigns, Fall/Winter 1996 and Spring/Summer 2003. In doing so we also find specifics as to how artistic expression can manifest itself in the form of sexist advertising, this being through the sexualisation of fashion photography. The study commences with an introduction, explanation of its purpose, and a descriptive background of the Gucci fashion house and it’s then creative director Tom Ford, the material used and the public criticism it has received as sexist portrayal of women. The frame of the study takes form  through the theoretical approaches of gender theory and postfeminism focusing on the structural order of gender, gender roles and the use of feminine pleasure within advertising. Moreover we base our study on the concept of previous research on male pleasure alongside its female counterpart as well as the male concept of power. The analysis is performed through the methodical approach of Roland Barthes semiotic analysis including the use of denotation, connotation and myth as well as a multimodal analysis with a chosen set of semiotic resources; these are primarily focused on terms such as gaze, actions, positioning and camera angles. The material in question is divided into three pictures from each fashion house, totaling a set of six pictures each analyzed individually and ultimately discussed as a whole. Our findings result in a significantly more diverse interpretation than the single result expressed by public, governmental and editorial outcry; implying that the campaigns analysed can, through the use of semiotic and multimodal analysis carry significantly different meaning depending on what pictures are being analyzed as well how it is analyzed and interpreted. As such our results imply significantly less sexist and more conceptually diverse campaigns than what they, and Gucci under Tom Ford, have been known for. Moreover we found that the portrayal of fashion photography can be used as a tool for masking sexual violations through the pretext of artistic expression.

Den hegemoniska maskuliniteten är försatt i ett stadie av konstant förändring och omförhandling. Saker som i en viss tidsepok kommit att associeras med femininitet kan vid en annan tidpunkt komma att tillskrivas som ett maskulint attribut. Då mannens relation till sig själv  – och hans relation till sin omgivning – påverkas av den maskulina idealbild som förmedlas, i bland annat populärkulturellt material, blir det därför viktigt att undersöka hur denna hegemoniska maskulinitet yttrar sig i olika tidsepoker. Detta dels för att utröna varför den ser ut som den gör idag och hur den porträtterats historiskt, men även för att förutspå hur gestaltningen av maskulinitet kan komma att förändra sig i framtiden. Denna studie har utfört en komparation mellan westernfilmer som av diverse forskare och kritiker ses som typiska tidsenliga exempel på filmer inom westerngenren. Detta gjordes för att fastställa hur den historiska porträtteringen av den hegemoniska maskuliniteten skiljer sig från den i ett modernt populärkulturellt material inom samma genre. Detta gjordes genom att utföra en semiotisk bildanalys av protagonistens och antagonistens slut- samt introduktionsscen, därefter jämfördes de observationer som gjorts i analysen, varpå övergripande analyser gjordes, i vilken återkommande drag, behandlingen av minoriteter, kroppsattribut och miljöerna som dessa befann sig i och bebodde, diskuterades och sammanställdes. Kontentan av resultatet var att attribut som tidigare associerats med protagonister i materialet från 1950-talet numera utgjordes av antagonisterna i materialet från 2010-talet. Den tidigare maskuliniteten som gestaltades av storväxthet och breda axlar har förändrats, och den hegemoniska maskuliniteten har nu gett upphov till en man med mer komplexa motivationer, större känsloliv och hänsynsfullhet än den som skänktes av protagonisten i dom tidigare gestaltningarna. Genom att uppnå sina målsättningar kunde även protagonisterna i materialen från båda tidsperioderna dölja att dessa antagit attribut som tidigare varit kvinnligt kodade i den nya maskulina idealbilden, exempelvis fällandet av tårar.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.

Die Arbeit behandelt eine Reihe zusammenhängender Veränderungen, die nach dem Fall der Mauer im Ostteil von Berlin stattfanden. In drei Aufsätzen wird die Geschichte des unmittelbaren Wandels der Diskurse über Raumtypologien dargestellt, die symbolische Aneignung beschrieben, die in den Aushandlungsprozessen um die Schaffung einer vereinten Berliner Innenstadt stattfand und die Auswirkungen der Veränderungen in der diskursiven und symbolischen Neuausrichtung am Beispiel der Entwicklung zweier Berliner Bezirke veranschaulicht. Die Ergebnisse entstammen dabei einem Methoden-Mix aus verschiedenen Ansätzen der semiotischen Analyse und Diskursanalyse sowie der Auswertung demographischer Daten. Das Projekt gliedert sich in fünf Leithypothesen: H1: Semiotik ist eine effektive analytische Methode für die Untersuchung von Kulturlandschaften. H2: Die symbolische Landschaft Ostberlins nach 1990 wurde von einem „westlichen“ kulturellen Mythos beherrscht, der sich im symbolischen Kapital und im Architekturstil der neuen/alten Hauptstadt niederschlug. H3: Der Wandel der symbolischen Landschaft Ostberlins nach 1990 ist Ausdruck eines auf die Zeit vor dem zweiten Weltkrieg verengten historischen Narrativs. H4: Die diskursive Übertragung hatte konkrete Auswirkungen auf die räumliche und demographische Entwicklung der Ost-Berliner Bezirke. H5: Die Ursache für die Stigmatisierung Berlin-Marzahns direkt nach der deutschen Wiedervereinigung lag primär in dieser diskursiven Übertragung. Die fünf Hypothesen werden in dem Projekt erfolgreich überprüft und bestätigt. Der Methoden-Mix erweist sich als gut geeignet für die strukturelle Analyse von Kulturlandschaften. Sowohl diese Analyse als auch die daraus entwickelte Theorie, dass die Symbole der herrschenden ökonomischen, politischen oder kolonialen Macht, die in die Kulturlandschaft eingebettet sind, „gelesen“ werden können, weisen vielversprechende Anknüpfungspunkte für weitere Forschungskontexte auf. / This dissertation describes a range of connected changes that took place in the eastern half of Berlin after the fall of the Berlin Wall. The three articles tell the story of immediate changes to discourses about built spaces and built space forms (article 1), symbolic appropriations in the negotiations surrounding the creation of a new unified Berliner inner-city (article 2), and the effect of the changes in discursive and symbolic restructurings in the subsequent development of two Berlin districts with different built space types (article 3). Under the framework of grounded theory, this project operationalized several semiotic analysis techniques for the study of the cultural landscape and combined these with discourse analysis and demographic data to derive the results presented in the three articles described above. The project was guided by five hypotheses: H1: Semiotics is an effective analytical method for the analysis of cultural landscapes. H2: The symbolic landscape of East Berlin after 1990 was dominated by a western cultural mythos which pervaded the symbolic capital and architectural style of the new/old capital city. H3: The changes to the symbolic landscape of East Berlin after 1990 reflected a very specific and narrow pre-WWI historical narrative. H4: This discursive transference had tangible material effects on the material and demographic development of the Eastern districts. H5: The stigmatization of Berlin-Marzahn directly after German reunification was primarily due to this discursive transference. All five hypotheses could be successfully tested and validated from the empirical research. The mix of methods presented in this project proved well-suited to the structural analysis of cultural landscapes. Both it and the theory developed, namely that the narrative of the dominant power, economic, political, or colonial, can be “read” by examining the symbols embedded in the cultural landscape, would benefit from further research in other contexts.