The interest for food and cooking has probably never engaged the people of Sweden as much as it does today. Especially cookbooks are selling better than ever which has been a quite constant trend since the mid 90's. This study explores the connection between visual communication in Swedish cookbooks and the post-modern values which have influenced the market climate and the visual culture. I have used a theoretical framework as reference consisting of theories of semiotics, visual rhetoric, marketing communications and postmodernism. I have been studying six cookbooks, three from the late 00's and three from the early 90's, from the two separate angles of their graphic design and photographic material. The survey has been conducted by using both qualitative and quantitative methods to make it possible to both gather information about the impression of the visual communication as well as statistics of space given to text and images as well as main motives in the photography. In my essay I discuss the meaning of the differences between the cooking books of the separate time periods along with the above mentioned angles with the theoretical framework in mind. I also discuss the question about what in fact makes a cooking book have costumer value. As a conclusion I state that cookbooks by updating their image of what a cookbook is supposed to be, succeeded to reach new markets with post-modern influenced preferences by making cooking part of an experience in the mind of the consumer.

I föreliggande avhandling undersöker Hultman hur bränsleceller och vätgas underolika tidpunkter beskrivits som delar i ett framtida energisystem 1978 – 2005. Detempiriska materialet som analyseras är statliga utredningar, böcker, rapporter,tidningsartiklar och riksdagstryck. Syftet är att undersöka vilka aktörer sombeskrev tekniken, på vilket sätt tekniken konstruerades samt hur dessa förflyttadesoch förändrades under olika tidsperioder. Avhandlingens empiri undersökstillsammans med teorier om utopier och förväntningar på teknik samt tidigareforskning om svensk energi- och miljöpolitik. Avhandlingen är indelad i kronologiskt strukturerade kapitel vilka länkas sammanav analytiska platåer. I slutkapitlet diskuteras resultaten av den historiskaförändringen från visionerna om vätgassamhällen till en vätgasekonomi i treteman. Inom det första temat analyseras omdaningar över tid med fokus påaktörer, argument och teknik. I det andra temat fokuseras hur föreställningar omtekniken byggdes upp till nya höjder mellan 2000-2005. Bland annat diskuterashur tekniska, ekonomiska, miljörelaterade och säkerhetsmässiga förväntningarskapades med hjälp av starka metaforer som vatten, vägkartan och marknaden.Dessa förväntningar gjordes på olika platser och lånades mellan lokaliteter. I dettredje temat diskuteras vätgasekonomin som en ekologiskt modern utopi. I ensådan extrapoleras framtiden utifrån en ökning i takten av teknikförändringarna,men samtidigt ska samhällsstrukturerna konserveras. / At the turn of the millennium, high expectations were connected to a technologycalled fuel cells. It was said that it could contribute in a significant way to solvingthe problem of increasing greenhouse gas concentrations in the atmosphere andreverse the greenhouse effect. But this was not the first time fuel cells andhydrogen has been described as a technology for the future and connected todifferent kind of utopias. On the contrary, this technology has a history ofexpectations connected to it and in this dissertation the period 1978 – 2005 isanalysed with focus on reoccurring arguments, main actors and how descriptionsof expectations move between different locations and different periods of time.These questions are answered with an analysis of empirical material that containsgovernmental reports, mass media articles, scientific reports as well as field notesfrom an participatory study. In this dissertation the analysis is read together withprevious research regarding Swedish energy- and environmental politics as wellas international research about fuel cell and hydrogen. The investigation is alsoinformed by theories about utopia and sociology of expectations. The main conclusion to be drawn from the historical period 1978 – 2005 is thatthe utopia hydrogen and fuel cells are said to be parts of change, from differentpossible hydrogen societies to one hydrogen economy. This change can beexemplified with changing roles of science, technology and the state as well ashow former environmental activists and political parties change their values.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault’s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall’s thoughts on typography and multi-modal texts. The result of the paper is that all typography, even the one often called the invisible typography, is interpreted by the reader who gathers it’s pre-knowledge from genre, history, culture and discourses. This means that typography plays an important role in the interpretation of a text. Key words: typography, interpretation, hermeneutic, Hans- Georg Gadamer, discourse, Michel Foucault, genre analysis, John Swales, Multi- modal, Anders Björkvall, semiotic. / Denna uppsats behandlar frågan om vilken roll typografin spelar för tolkningen av en text. Från tre olika handböcker i typografi samlas argument in och kategoriseras i tre kategorier: antikva, sanserif och övriga. Även intervjuer med personer yrkesverksamma i det grafiska fältet genomförs och redovisas sedan i diskussionen. Teoretisk utgångspunkt hämtas från Hans-Georg Gadamers tankar om hermeneutik, på vilken följande underkategorier av teorier följer: Michel Foucaults diskursteori, John Swales genreteori och Anders Björkvalls tankar om typografi och multimodala texter. Resultatet pekar mot att all typografi, även den som ofta kallas för den osynliga typografin, tolkas av mottagaren som i sin tur samlat sina förkunskaper från genre, historia, kultur och diskurs. Detta innebär att typografi spelar en viktig roll i tolkningen av en text. Nyckelord: typografi, tolkning, hermeneutik, Hans-Georg Gadamer, diskurs, Michel Foucault, genreanalys, Johan Swales, multimodalitet, Anders Björkvall, semiotik.

This thesis is about covers of books and DVD movies. I have tried to find out if the visual communication of the covers differs between the book and movie with the same story. Do they appeal to different target groups? I have also been trying to find out what designers can do to increase the visibility of covers among others. Are there certain rules to follow for making a cover visible? To reach a conclusion I have been studying components in advertising pictures, since covers work as a kind of advertiser for the product. I have also been studying visual communication and how designers use advertising pictures to communicate with the observer. Semiotics, advertising and comparisons between the covers have been my method for analyze. I have come to the colclusion that covers of books and DVD movies do communicate in different ways and partly to different target groups. There are certain rules to follow if you want to increase the visibility of a picture among others. The results indicate that the book covers have an older target group than the DVD covers.

<p>In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn’t anything new but the content was presented as the very first of its kind. </p><p>The interesting part of the program was that it was journalists themselves doing the media critisism. Is that actually possible? And what does it look like? By using discourse analysis this study try to answer these questions by analyses of the presentations of the television programmes. What is at stake and how does the website of the program interact with the program itself? As a complement to the study there is an interview with the editor and the manager of the project that show their point of view, which are also a part of the media critical discourse that this essay examins.</p> / <p>Hösten 2000 startade Sveriges Television sitt program Mediemagasinet. Syfet var att journalister skulle granska sin egen kår, sina egna kollegor. Programmet tog upp olika ämnen och problem som kan uppstå i och med journalistisk rapportering. Formen var välkänd för tv-tittarna, medan innehållet presenterades som det första i sitt slag. </p><p>Men vad händer när medlemmar av en yrkeskår granskar varandra? Är det överhuvudtaget möjligt? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt försöker denna uppsats svara på dessa frågor. Studien vilar på analyser av hur programmet presenteras av programledaren och vilka anspråk som görs i programmet. Även den hemsida som etablerades i samband med programmet integreras i analysen. Som komplement till studien gjordes även en deltagande observation vid ett inspelningstillfälle av Mediemagasinet. Då genomfördes även en intervju med redaktören och projektledaren för programmet. Deras åsikter och funderingar kring produktionen är även de en del av den mediekritiska diskurs som Mediemagasinet ingår i. Och det är denna diskurs och hur den skapas som undersöks i denna uppsats. </p>

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

Die Mensch-Computer-Interaktion wird dank neuer Eingabemöglichkeiten jenseits von Tastatur und Maus reicher, vielseitiger und intuitiver. Durch den Verzicht auf zusätzliche Geräte beim Umgang mit Computern geht seitens der Eingabeverarbeitung jedoch eine erhöhte Komplexität einher: Die Programmierung gestischer Eingabe für Multitouch-Systeme ist in derzeitigen Frameworks abgesehen von den verfügbaren Standard-Gesten mit hohem Aufwand verbunden. Die entwickelte Gestenformalisierung für Multitouch (GeForMT) definiert eine domänenspezifische Sprache zur Beschreibung von Multitouch-Gesten. Statt wie verwandte Formalisierungsansätze detaillierte Filter für die Rohdaten zu definieren, bedient sich GeForMT eines bildhaften Ansatzes, um Gesten zu beschreiben. Die Konzeption von Gesten wird unterstützt, indem beispielsweise in einem frühen Stadium der Entwicklung Konflikte zwischen ähnlichen Gesten aufgedeckt werden. Die formalisierten Gesten lassen sich direkt in den Code einbetten und vereinfachen damit die Programmierung. Das zugrundeliegende Framework sorgt für die Verbindung zu den Algorithmen der Gestenerkennung. Die Übertragung des semiotischen Ansatzes zur Formalisierung auf andere Formen gestischer Eingabe wird abschließend diskutiert.

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa. Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning. Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan. Denna nyfunna stereotyps blick, som inte definierats i tidigare forskning, namngav vi The Glare. Slutligen påvisar studiens resultat en större nyansering av de stereotyper som tidigare har diskuterats i genusrelaterad medieforskning. Resultaten tyder på att det inte finns en enhetlig kvinnlig stereotyp, utan att de kan variera beroende på genre och kulturell kontext. / The aim of this paper was to examine how women are portrayed in the Swedish metal magazines Close-Up Magazine and Sweden Rock Magazine from a gender theoretical and social constructivist perspective. Since the majority of the gender related media research have focused on pictures in fashion and advertising, there is a lack of awareness regarding how women are portrayed in other genres. This study’s objective was to examine pictures in these magazines in order to identify female stereotypes and compare them to established stereotypes from previous studies. In total 28 pictures from 15 magazines, that were published in 2013, were analyzed based on the understanding of feminist theory and Goffman’s theory of gender display. Three distinctive female stereotypes appeared in the results. These were titled The tough, The compassionate and The objectified. The last two are well known in the media research field while The tough woman, who show signs of aggression, contempt and superiority, has not appeared in previous studies. This new stereotype's view of the observer, which has not been defined in previous studies, we decided to call The glare. The results show a greater variety of stereotypes than what has been discussed in prior media related research. They also indicate that there is no uniform female stereotype and that they vary depending on genre and cultural context.

This Bachelor’s thesis examines the use of ancient bronze statues in the 2017 film Call me by your name by director Luca Guadagnino. Various scenes which feature ancient statues are examined individually using semiotic analysis. The scenes are examined individually, first described on a denotative level, then analyzed on a connotative level. The theoretical stand point is based on the studies of art works in film. Key theoretical concepts used are ”in between-ness” which is a state in which change in narrative is made possible through looking at art, and ”parallels”, a means of which to make art represent the characters in the film. The thesis finds the sculptures in Call me by your name to play a part in affecting the narrative of the film, mainly in regard to the love story between the two lead characters, two men named Elio and Oliver. The acts of looking, examining, and touching the statues in this film help the narrative turn in favor of the lead characters romantic relationship. The thesis argues that the nude bronze sculptures of men from ancient Greece are used in this film as signifiers of desire, timelessness and homoerotic lust.

In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn’t anything new but the content was presented as the very first of its kind. The interesting part of the program was that it was journalists themselves doing the media critisism. Is that actually possible? And what does it look like? By using discourse analysis this study try to answer these questions by analyses of the presentations of the television programmes. What is at stake and how does the website of the program interact with the program itself? As a complement to the study there is an interview with the editor and the manager of the project that show their point of view, which are also a part of the media critical discourse that this essay examins. / Hösten 2000 startade Sveriges Television sitt program Mediemagasinet. Syfet var att journalister skulle granska sin egen kår, sina egna kollegor. Programmet tog upp olika ämnen och problem som kan uppstå i och med journalistisk rapportering. Formen var välkänd för tv-tittarna, medan innehållet presenterades som det första i sitt slag. Men vad händer när medlemmar av en yrkeskår granskar varandra? Är det överhuvudtaget möjligt? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt försöker denna uppsats svara på dessa frågor. Studien vilar på analyser av hur programmet presenteras av programledaren och vilka anspråk som görs i programmet. Även den hemsida som etablerades i samband med programmet integreras i analysen. Som komplement till studien gjordes även en deltagande observation vid ett inspelningstillfälle av Mediemagasinet. Då genomfördes även en intervju med redaktören och projektledaren för programmet. Deras åsikter och funderingar kring produktionen är även de en del av den mediekritiska diskurs som Mediemagasinet ingår i. Och det är denna diskurs och hur den skapas som undersöks i denna uppsats.