Den här uppsatsen undersöker hur parfymproducenter väljer att visuellt kommunicera sina varumärken och designa förpackningar. Detta utförs genom visuell retorik där studien undersöker de strategier som använts i reklam samt hur brandingen återspeglas i förpackningsdesignen. Undersökningsmaterialet utgörs av utvalda produkter hos de tre parfymvarumärkena Dior, Paco Rabanne och Byredo. Analysen innefattar även frågan om hur kvinnor och män representeras i varumärkets bildspråk, till exempel om de endast porträtteras i enlighet med sina respektive könsstereotyper. Den grafiska designens utveckling har gjort det möjligt att producera olika former av grafiska uttryck på flaskor och förpackningar. Trots dessa möjligheter är parfymindustrin ofta könskodad och likt många andra branscher väldigt likriktad i sin visuella kommunikation, det vill säga att företag ofta följer en typ av norm eller tradition för hur de förväntas kommunicera och hur deras visuella identiteter ska se ut.  Uppsatsen har föregåtts av ett relaterat designprojekt, där ett skovarumärke med ett annorlunda bildspråk och förpackning skapats. Dess visuella kommunikation har skiljt sig från de konkurrerande varumärkena beträffande uttryck och maner. Ett spännande projekt där positioneringen även visar på risken för otydlighet. Undersökningen visar att parfymvarumärkenas branding återspeglas i förpackningsdesignen genom trycket av logotyp och att kombinationen av grafiska element, typsnitt, färg och form där den huvudsakliga uppgiften är att rikta sig mot kvinnor eller män, är överrepresenterad. Den visar också att könsstereotyper men även särskiljande kommunikation finns representerad inom parfymreklam. / This essay examines how perfume producers choose to visually communicate their brand and packaging design. This is done through visual rhetoric where the study examines the strategies used in advertising and how the branding is reflected in the packaging design for some selected products of the three perfume brands Dior, Paco Rabanne and Byredo. The analysis also includes the question of how women and men are represented in the brand’s imagery, for example if they are only portrayed in accordance with their respective gender stereotypes. The development of graphic design has made it possible to produce various forms of graphic expression on bottles and packaging. Despite these possibilities, the perfume industry is often gender-coded and, like many other industries, very uniform in its visual communication, that is to say companies often follow a type of norm or tradition for how they are expected to communicate and what their visual identities should look like. The essay was preceded by a related design project, where a shoe brand with a different imagery and packaging was created. Its visual communication has differed from the competing brands in terms of expression and manner. An exciting project where the positioning also shows the risk of ambiguity. The survey shows that the branding of perfume brands is reflected in the packaging design through the print of the logo and that the combination of graphic elements, fonts, color and shape where the main task is to target women or men, is overrepresented. It also shows that gender stereotypes but also distinctive communication are represented in perfume advertising.

Scholars are often studying emojis as pure visual elements or as essential textual parts. Theories in this study bridge these subfields and examine emojis in both fields. This bridging understanding of emojis is applied to hashtag activism in the discursive Black Lives Matter debate to increase the comprehension of the impact of emojis. Emojis can be used in various hashtag activism as reinforcing visual elements that help put a figurative meaning to political movements. Emojis can also be used to change the intonation or meanings in computer-mediated communication and thereby be essential for understanding the textual meaning as a whole. The study is conducted with quantitative content analysis of tweets relating to two, here considered oppositional, hashtags; #blacklivesmatter and #alllivesmatter with the aim of receiving a comprehension of how the support of emojis affect the written statements. The study presents results and a thorough discussion that brings the conclusion of emojis having an immense impact, as both visual and textual support on the tweets written in this political online debate. / Forskare studerar ofta emojis som rena visuella element eller som väsentliga textdelar. Teorier i denna studie överbryggar dessa delfält och undersöker emojis inom båda områdena. Denna överbryggande förståelse för emojis tillämpas på hashtag-aktivism i den diskursiva Black Lives Matter-debatten för att öka förståelsen om påverkan av emojis. Emojis kan användas i olika sorters hashtag-aktivism som förstärkande visuella element som hjälper till att sätta en figurativ betydelse på politiska rörelser. Emojis kan också användas för att ändra intonationen eller betydelsen i datormedierad kommunikation och därmed vara avgörande för att förstå den textuella innebörden som helhet. Studien genomförs med kvantitativ innehållsanalys av tweets relaterade till två, här betraktade som oppositionella hashtags; #blacklivesmatter och #alllivesmatter i syfte att få en förståelse för hur emojis påverkar de skriftliga yttrandena. Studien presenterar resultat och en grundlig diskussion som drar slutsatsen att emojis har en enorm påverkan, både som ett visuellt och textuellt stöd på tweets skrivna i denna politiska online-debatt.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

Studien analyserar H&M och Volvo Groups kommunikation gällande företagsvärderingar. Företagen verkar inom textilindustrin respektive transport- och fordonsindustrin och har genom åren fått kritik för sin negativa påverkan på hållbarhet. För att en organisation ska fungera måste det finnas kärnvärderingar som knyter samman organisationen. Det är också viktigt att värderingarna är hållbara. Eftersom vi lever i en värld där en omställning är högst aktuell är det viktigt att företag anpassar sin kommunikation för att klara denna omställning. Med hjälp av en semiotisk metod, analyserar studien hur H&M och Volvo Group kommunicerar sina värderingar på deras hemsidor. Därefter studerar vi hur företagen retoriskt framställer sina värderingar i syfte att övertyga deras mottagare. Med hjälp av semiotiken, retoriken och Brundtlandskommissionens definition av hållbarhet samt forskning inom ämnet diskuterar vi hur värderingarna framställs retoriskt och företagens ställningstagande i hållbarhetsfrågan.  Resultatet visar att Volvo Group har en tydlighet i sin kommunikation gällande värderingar. Det finns också ett tydligt samspel mellan bild och text där båda textelementen har ett retoriskt syfte. Det går att konstatera att Volvo Groups kommunikation gällande värderingar har ett starkt ethos. I H&M:s kommunikation av värderingar finns en röd tråd, en igenkänning och ett sammanhang som gör det enklare för mottagare att förstå. De argument som tydligast går att urskilja för att övertyga mottagarna är de med pathos-karaktär, eftersom båda företagen förmedlar en tydlig vi-känsla i sin kommunikation. Logos-argumenten hade kunnat stärkas ytterligare med en förklaring på varför värderingarna valdes. Resultatet visar också att den ekologiska dimensionen saknas i båda företagens kommunikation av värderingar. / This study analyses H&M and Volvo Group’s communication regarding corporate values. The two companies operate within the textile industry and transport industry and through the years, they have been criticized for their negative impact on sustainability. In order for an organization to function, core values must exist and attach the organization as a unit. It is also important that the values are sustainable. As we live in a world where adaption is highly relevant, it is important for companies to adapt their communication in order to manage this adaptation. By a visual method, this study analyses how H&M and Volvo Group communicate their corporate values on their websites. Thereafter, we study how the two companies rhetorically communicate their values for the purpose of convincing the perceiver. In view of semiotic, rhetoric and sustainability theories as well as scientific research within the field, we discuss how the corporate values are rhetorically presented and the companies’ standpoint regarding sustainable development.  The result shows that Volvo Group maintains a clarity in their communication regarding corporate values. There is also a clear connection between image and text where both text elements have a rhetorical purpose. It can also be stated that Volvo Group’s communication of values has a strong ethos. H&M uses a common thread, recognition, and cohesion in their communication to help perceivers to understand. The arguments that are most clearly discernible to convince the recipients are those with a pathos character, as both companies use team spirit in their communication. The logos-arguments could be stronger if there was an explanation to why the values have been chosen. The result also shows that the ecological dimension is not inherited in the companies’ communication regarding corporate values.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.

Opgaven tager udgangspunkt i en undersøgelse af, hvordan illustrator Svein Nyhus i billedbogen Mammas Hår, skrevet af Gro Dahle i 2007, benytter sig af visuelle metaforer til at kommunikere bogens depressionstema til børn. Formålet er at finde ud af, på hvilken måde visuelle metaforer kan bruges som kommunikationsværktøj af visuelle kommunikatører generelt. Som baggrund for undersøgelsen ligger teori omkring visuel retorik, metaforer, samt udviklingspsykologi og kognition. Ud fra denne teoretiske baggrund er opstillet en tese om brugen af metafor i kommunikationen af komplekse emner. Gennem såvel en indholdsanalyse som en semiotisk analyse af illustrationerne i Mammas Hår, samt en efterfølgende sammenligning af analyseresultaterne med tesen, fremgår det, at visuelle metaforer både kan fungere enkeltvis og interagere indbyrdes, og at visuel metafor både kan bruges til at introducere nye, ukendte emner, samt til at fremhæve visse aspekter af et emne. Endeligt lægges der op til en diskussion omkring den visuelle kommunikatørs ansvar samt om forholdet mellem teori og praksis. / This essay is based on an investigation of illustrator Svein Nyhus’ use of visual metaphors in the children’s picture book Mammas Hår, written by Gro Dahle in 2007, in communicating the theme of depression to children. The purpose is to find out in which ways visual metaphor can be used as a communication tool for visual communicators in general. The essay starts with an introduction to visual rhetoric, metaphor as well as developmental and cognition theories. From this theoretical basis, a thesis on the use of metaphor in the communication of complex concepts is presented. Through a content analysis and a semiotic analysis of the illustrations in Mammas Hår, and a subsequent comparison of the analysis results with the thesis, it is found that visual metaphor can work both individually as well as through reciprocal interaction, and that visual metaphor can be used both to introduce new, unknown concepts as well as to highlight certain aspects of a concept. Finally, a discussion about the responsibility of the visual communicator and the relationship between theory and practice is introduced.

Reklamfilmer berör konsumenter på olika sätt. De kan informera, irritera och rörakonsumenten till tårar. Denna studie undersöker hur fyra emotionella reklamfilmer frånGoogle, Nike, Ikea och Ica påverkar konsumenter. Syftet med studien är att undersöka huremotionell marknadsföring kan se ut, hur konsumenters bild av ett företag kan påverkas avemotionell marknadsföring i videoformat samt vad som kan påverka konsumenter när de serpå reklamfilmer. Syftet besvaras med hjälp av teorier inom marknadsföring, semiotiskinnehållsanalys, storytelling, retorik och musik.Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen har genomförts genom åttasemistrukturerade intervjuer fördelade på två grupper, konsumenter i åldrarna 20—30 årrespektive 55—65 år. En inledande studie i form av en fokusgruppsintervju låg till grund förundersökningen. Analyser av reklamfilmerna samt den tematiska analysen avintervjumaterialet visar att olika reklamfilmer påverkar konsumenter på olika sätt. Delsmåste konsumentens bild av företaget stämma överens med dess tolkning av reklamfilmensbudskap, dels måste konsumenten ha ett grundläggande förtroende för företaget. Faktorersom relaterbarhet, musikens roll i reklamfilmen samt konsumentens generella syn på reklampåverkar också hur konsumenten uppfattar reklamfilmerna. Studien visar attkonsumenterna antingen accepterar eller avvisar reklamfilmens budskap baserat på dessafaktorer. / tears. This study examines how four emotional TV commercials from the companies Google,Nike, Ikea and Ica affects consumers. The purpose of this study is to examine what emotionalmarketing may look like, how consumers’ image of a company may be affected by emotionalvideo marketing, as well as what conditions may affect a consumer watching a TVcommercial. The purpose is answered through theories of marketing, semiotic contentanalysis, storytelling, rhetorics and music.This study employed a qualitative research approach and the study was conducted througheight semi-structured interviews of two groups of consumers, consumers aged 20—30 yearsand 55—65 years respectively. A preliminary study consisting of a focus group interview wasconducted preceding the study. Analyses of the commercials and the thematic analysis of theinterviews show that different commercials may affect consumers differently. The consumers’image of the company must correlate with their interpretation of the commercial message,and the consumer must have a fundamental trust in the company. Factors such asrelatability, the role of music in the commercial, as well as consumers’ general view ofcommercials also affect how they perceive the commercials. The study shows that consumerseither accept or reject the commercial message based on these factors.

I denna uppsats analyseras de manliga huvudkaraktärerna i dramaserierna Skam (2016) och Normala människor (2020) med syfte att undersöka om det finns tendenser för en ny mansbild i media. För att undersöka detta användes teoretiska perspektiv som representation, stereotyper, genus, heteronormativitet och hegemonisk maskulinitet. Ett analysschema skapades utifrån hegemonisk maskulinitet och forskning kring en ny mansbild i media. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys i form av semiotik som metod. Resultatet visade att den manliga huvudkaraktären från Skam upprätthöll fler karaktärsdrag från den hegemoniska maskuliniteten jämfört med den manliga huvudkaraktären från Normala människor. Karaktären från Normala människor uppvisade fler tendenser från en ny mansbild. / In this essay, we analyze the male main characters in the drama series Skam (2016) and Normal People (2020) with the aim of examining whether there are tendencies for a new male image in the media. To investigate this, theoretical perspectives such as representation, stereotypes, gender, heteronormativity and hegemonic masculinity were used. An analysis scheme was created based on hegemonic masculinity and research on a new male image in the media. To analyze the material, qualitative content analysis in the form of semiotics was used as a method. The results showed that the male main character from Skam maintained more character traits from the hegemonic masculinity compared to the male main character from Normal people. The character from Normal people showed more tendencies from a new male image.

This essay investigates how the United States has been portrayed by Swedish artists in the 1960´s and 1970’s. The aim is to discover what signs and attributes these posters utilize and how these signs and attributes given to America is reflective of the culture and conception of America in Sweden during this time period. Firstly, using Mieke Bal and Norman Brysons semiotic methodology, presented in Semiotics and art history from 1991, to analyze the signs and connect them to the right contexts in each poster. Secondly, to identify reoccurring themes and conceptions about America, visual culture theory based on Nicholas Mirzoeffs An introduction to visual culture will be used.  In these posters USA is visualized in different ways, sometimes expressively with just the text “USA”, but most commonly through representative signs likes the American flag, presidents and pictures from Vietnam. USA is depicted as an imperialistic, capitalistic, militaristic nation with a double standard. The posters are created and contributes to a visual culture. And these negative signs are reflective of the Swedish culture and opinions about the United States that could be found during this time period. The political and social commentary in art is also reflective of the 1960´s and 1970´s Sweden and the changing landscape of the Swedish artworld.