<p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009</strong></p><p>Seminar date: 2010-01-14</p><p>Department: Media- and Communication science</p><p>Report category: Degree project undergraduate level</p><p>Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson</p><p>Advisor: Kristoffer Holt</p><p>Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots.</p><p>Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election</p> / <p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 </strong></p><p><strong></strong>Seminariedatum: 2010-01-14</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall</p><p>Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå</p><p>Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson</p><p>Handledare: Kristoffer Holt</p><p>Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer.</p><p>Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.</p>

This study researches fictional representations of dead bodies in two television series in which representations of dead bodies are prominent features. The study introduces a brief history of the  human body as a societal metaphor. The narrower theme of the study, the dead body as a cultural surface and carrier of meaning and ritual potential, is discussed through specific popular cultural television productions. The two television series discussed in this study, CSI: Miami and Six Feet Under, are researched both through film analyses and focus group discussions. The film analyses have aimed to show to what use dead bodies are put in the narratives of the programs. The focus group discussions have sought to shed light on the audiences understanding of the meaning of the dead body, and also how this feature of the programs influence the audience and their experience of the programs. The study shows that both series introduce and underline dead bodies as floating in-between subject and object status. A dead person is often introduced as a subject and then stripped of his or her cultural identity and reintroduced as an object or as having an uncertain cultural status which lies somewhere between object and subject. This borderline status of the body serves as a threat in the series, and the subject status of the body is reinstated in every case possible. Order is a central concept for the study and both series strive to reassert and maintain order, either in relationships or on a societal level. The reinstatement of order is reflected on the physical body as a metaphor and narrative device in both series. The reestablishment of the subject status of a dead body is part of this strive for order. The audience research concludes that all focus group members agree that the representations of dead bodies in the programs are important for their experience of the programs. Some find them unpleasant while others think they are interesting. The audience also listed several other themes of the programs which they found important. The representations of dead bodies strike the audience members both as “real” and material, and as metaphors.

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminar date: 2010-01-14 Department: Media- and Communication science Report category: Degree project undergraduate level Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson Advisor: Kristoffer Holt Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots. Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election / Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminariedatum: 2010-01-14 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson Handledare: Kristoffer Holt Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer. Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to draw new perspectives to the theoretic approach towards the complex nature of the modern fairy tale genre and its transformation. The study is exemplified by two books by Alan A. Milne about Winnie-the-Pooh (1926-1928), Tove Jansson’s eight books about the Moomintrolls (1945-1970) and Eno Raud’s four books about three funny creatures called “Nakstitrallid” in Estonian (1972-1982). In this thesis, I examine the disputable problem of defining the fairy tale genre in modern literature and refer to the history of the genre and storytelling tradition that have indirectly inspired all three authors in their decision to turn for fairy tale as a genre. Applying the poetical analysis, I argue that these authors contributed to the continuity of fairy tales by creating the link between folkloric heritage, novelistic literary expression and children’s imagination. This study can therefore be considered as topological, however it does not pretend to introduce the complete systematic definition of the genre as the thesis’ format does not allow such in-depth investigation. In the first chapter, ‘Archaic world stimulation in modern fairy tale’, I examine the dominating literary categories that refer to the folk fairy tale intertext: Bakhtin’s concept of ‘chronotope’ – category of time and space, system of fictional allegoric characters and category of fantastic.  In the second chapter, ‘Modern fairy tales from perspective of children’s literature’, I analyze the books of Milne, Jansson and Raud in the scope of narratological and aesthetic categories of children’s literature. The folkloric laughter intertextually reproduced by naïvism of the Moomins, the Naksitralls, and Winnie-the-Pooh’s friends, while folkloric collective hero is presented by universal harmony of a happy family and child-like protagonists. I came to the conclusion that poetics of folklore fairy tale still exists in these books through the intertextual dialogue. Modernism as literary method re-evaluates folkloric aspects such as nonlinear time, the blurred boarders between individual and cosmos, material and spirit, text and reality. Every new artistically unique fairy tale world resembles the new stage of the genre development. The more innovative is the story, the more sophisticated can be its poetics.

När vi tänker oss retorik som studieområde tänker vi oftast retorik som ett verktyg för att övertyga, men även som ett verktyg för tolkning. De områden som brukar komma på tal är främst tal, skrift eller bild. Frågan som jag ställde mig var: Finns det fler områden som retoriken är närvarande? Retoriken som brukar ses som ett brett ämne som överskrider gränserna till andra studieområden borde ju då appliceras på fler format än skrift, bild och tal? Därför kommer denna studie inkludera ett annat format, som jag sällan har sett undersökas eller problematiseras i skrift och litteratur: Instrumentell musik som ett retorisk format. Uppsatsen undersöker hur instrumentell musik fungerar som ett retoriskt i argumentationen i film. Musiken som retoriskt verktyg går många gånger obemärkt förbi och dess inflytande på argumentationen blir därför ignorerad och bortglömd. Musikens instrumentala funktion kommer analyseras genom dess intertextuella funktioner till narrativet i dokumentärfilmen Vice Special Report: A House Divided (2016). Dokumentären påvisar en förutsatt objektiv bild av 2016 års presidentval i USA och hur Donald Trump kom till makten. Studiens syfte är att bevisa den instrumentella musikens retoriska roll i dokumentären och fokus kommer ligga på musikens skildring av berättandet och det visuella i filmen. För att nå detta syfte kommer jag att påvisa att det existerar en intertextualitet mellan musik och narrativ, men också musikens symboliska värden med hjälp av Raymond Monelle och Kofi Agawus semiotiska teckenteorier. Med hjälp av musikanalysen visas en ny sida av argumentationen i dokumentären och den förutsatta neutrala hållningen som narrativet visar blir problematiserad.

This essay looks at memorials and monuments raised in Finland dedicated to the civil war 1918 from both the red and the white side. The earliest memorials are from 1918 and the newest one from 1964. The difference between the two sides and the change over time is looked at through a few chosen monuments and memorials analyzed using semiotics and reception aesthetics. The use of symbols is extensive throughout the period, but the form they take, as well as their connotation, change over time, depending on the political context they are created in. They are created with different aims.

Denna uppsats undersöker diskursen kring Linnémonumentet i Humlegården, Stockholm och Louis De Geer-statyn på Gamla Torget, Norrköping, samt diskuterar vilken betydelse skulpturerna fick under Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 i relation till antirasism och historiska företeelser av 'damnatio memoriae'. Med ett postkolonialt och kritiskt rasteoretiskt perspektiv syftar denna uppsats till att framhäva och analysera de resonemang som tog mest plats under debatten, centrerat kring antirasistiska och icke-vitas röster. Genomgående används därav den kritiska diskursanalysen och semiotiken som metoder för att skapa en förståelse kring auktoritet, samt att belysa det svenska samhällets syn på sin koloniala historia och lyfta diskussionen kring bland annat ras, klass, kön och makt i förhållande till den offentliga konsten. Uppsatsen resonerar sålunda hur offentliga och publika platser i samhället kan avkolonialiseras med avsikt att skapa ett hem för oss alla. / This thesis examines the discourse regarding the Linnaeus Monument in Humlegården, Stockholm, and the Louis De Geer statue at The Old Square, Norrköping. It further analyzes the significance that sculptures gained during the Black Lives Matter demonstrations in 2020, in relation to anti-racism and historical phenomena of 'damnatio memoriae'. With a theoretical framework of postcolonialism and critical race theory, this thesis aims to highlight and analyze the reasonings that were central during the debate, focusing on anti-racist and people of color's voices. Thus, critical discourse analysis and semiotics are used as methods to create an understanding of authority and to shed light on Sweden's own view of its colonial history and elevate the discussion concerning race, class, gender, and power, etcetera, in relation to public art. The thesis, hence, argues how public places in society can be decolonized with the intention of creating a home for all of us.

Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen.  Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien.  Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.