Der Beitrag präsentiert eine Fallstudie, nicht ohne dabei das nach gängiger Meinung grundsätzlich herrschende Spannungsverhältnis von Popularmusik und musikalischer Analyse zu reflektieren. Das vorgestellte Beispiel belegt, dass musikalische Gestalten in der Popmusik eine komplizierte Zeichenfunktion erfüllen können, für die melodische Wendungen und Chord changes nur einen unter mehreren Ansatzpunkten bieten. Gezeigt wird, dass auch Zitate und Intertextrelationen den Charakter der Konstituenten durchaus mitbestimmen können. Dabei treibt die musikalische Analyse von Popmusik einen Selbstauslegungsprozess voran, der in der Popkultur selbst angelegt ist. Diese Position des ›teilnehmenden Beobachters‹ kann zwar einen Mangel an Objektivität evozieren, indiziert aber nicht deren wissenschaftliche Untauglichkeit. / This article presents a case study in order to reflect upon the supposedly foundational and ever-present tension between pop music and musical analysis. The example shown illustrates that musical gestures in pop music can fulfill a complicated design function (Zeichenfunktion) in which melodic turns and chord changes offer only one of many starting points. It will be demonstrated that quotations and intertextual relations can also influence the character of constituents. Thus the musical analysis of pop music promotes a process of self-interpretation that is present in pop music itself. Admittedly this position of “participating observer” can evoke a lack of objectivity, but this does not indicate its scientific unsuitability.

This thesis aims to answer the question of how the library is represented in the Librarian franchise, not only focusing on the films/tv-series but also how it is represented in print. The analysis of the library representation uses a background of the theory and method found in semiotics and iconography, as well as qualitative content analysis, to examine not only the literal/denoted representation, but also the symbolic/connoted, and then compar-ing these findings to the representation of libraries and librarians (with a focus on the stereotypes) found in former research on the subject. The libraries depicted in this franchise all adhere to the stereotypes in some ways, especially the grandeur or spaciousness, at times labyrinthine but there is always someone experienced to ask to help find what you are looking for. The library is represented in a positive light, it is not a place to be feared, it is a place of knowledge and adventure. The characters see these libraries as home or as a social “hub” for the community, they are signs of safety, comfort, and peaceful entertainment. A world without libraries is depicted as a dystopian nightmare. In the franchise there are some characters that can be interpreted as personification of the Library, in this thesis I am focusing on Judson, Charlene, and Ray (the spirit of the library), all of which embody several of the librarian stereotypes, such as intelligence and order, these characters signify in various ways how much the library depends on librarians. In conclusion, this franchise, although unrealistic, shows that the library does not have to be a boring place, and neither does the librarian profession. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science. / Målet med denna uppsats är att besvara frågan hur biblioteket representeras i Librarian-franchisen, inte bara hur det representeras i filmerna/tv-serien men också hur det representeras i de tryckta berättelserna. I analysen av biblioteksrepresentationen använder jag mig av teoretiska utgångspunkter och metodik från semiotik och ikonografi samt kvalitativ innehållsanalys, för att utforska både den bokstavliga/denoterade representationen och den symboliska/konnoterade, och sedan jämföra resultatet med hur tidigare forskning beskrivit biblioteks- och bibliotekarierepresentationen (med fokus på stereotyper) i fiktion. Alla biblioteken som representeras i denna franchise kopplas till viss del ihop med biblioteksstereotyperna, speciellt prakt och rymlighet, och ibland även labyrinter men det finns alltid någon erfaren att fråga om hjälp för att hitta det du söker. Biblioteken är positivt representerade i denna franchise, biblioteket är inte en skrämmande plats, det är en plats som symboliserar kunskap och äventyr. Karaktärerna ser biblioteket som ett hem eller ett socialt nav, biblioteket symboliserar säkerhet, bekvämlighet och stillsam underhållning. En värld utan biblioteken representeras i serien som en dystopisk mardröm. I denna franchise går det att finna några karaktärer som inte bara är bibliotekarierepresentationer men också agerar som personifikationer av biblioteket, i denna uppsats har jag valt att fokusera på Judson, Charlene och Ray (bibliotekets ande), som alla faller in i flera bibliotekariestereotyper, exempelvis intelligens och ordningsamhet. Dessa karaktärer signifierar även på olika sätt hur mycket biblioteket är beroende av bibliotekarier. Slutligen visar denna franchise, trots dess surrealism, att biblioteket inte måste vara en tråkig plats, och bib-liotekarieyrket behöver inte heller vara tråkigt. Detta är en två års masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.

Under sommaren 2023 präglades Sverige av koranbränningar och ett försämrat säkerhetsläge. Studien undersöker svenska partiledares kriskommunikation på plattformen Instagram under denna period och studiens syfte är således att undersöka hur svenska partiledare använde plattformen Instagram som kommunikationskanal för kriskommunikation under sommaren 2023. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, med semiotiska och retoriska inslag, har vi analyserat sju svenska partiledares Instagram-inlägg under denna tidsperiod. Analysen gjordes med hjälp av ett kodschema och endast de inlägg som var relaterade till ämnet analyserades. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori, gestaltningsteori, samt teorier om medialisering och medielogik. Med hjälp av retoriska begrepp som ethos, pathos och logos samt de semiotiska begreppen denotation, konnotation och myt kunde analysen utvecklas ytterligare. Studiens resultat visar att partiledarna främst använder Instagram för att förmedla information om krisen, upprätthålla en politisk och sakkunnig image, samt påvisa de åtgärder man gör gällande krisen. Partiledarna visar sällan upp en personlig sida utan är sakliga och opersonliga i sin kommunikation. I resultatet går det även att finna en pågående maktkamp, regeringen och oppositionen emellan. De två allianserna är i en påtaglig konflikt gällande vilka som gör mest för landet i krisen. Sammanfattningsvis går det att visa på att Instagram används av politiker för att förmedla fakta till befolkningen och detta sker genom en envägskommunikation. Även om tidigare forskning visar att det är fördelaktigt för en politiker att vara personlig och nära sin publik i en kriskommunikation, är detta inte något vi kan se hos de svenska partiledarna. / During the summer of 2023, Sweden was marked by Quran burnings and a deteriorating security situation. This study examines the crisis communication of Swedish party leaders on Instagram during this period, with the aim of investigating how Swedish party leaders used Instagram as a channel for crisis communication in the summer of 2023. Through a qualitative content analysis, with an incorporation of semiotic and rhetorical elements, we analyzed the Instagram posts of seven Swedish party leaders during this period. The analysis was conducted using a code scheme, and only posts related to the topic were analyzed. The study is based on a social constructivist theory, narrative theory, as well as theories of mediatization and media logic. Using rhetorical concepts such as ethos, pathos, and logos, as well as semiotic concepts like denotation, connation, and myth, the analysis was further developed.  The results of the study showed that Swedish party leaders primarily used Instagram to convey information about the crisis, maintain a political and knowledgeable image, and demonstrate the measures taken regarding the crisis. Party leaders rarely showed a personal side but rather maintained a factual and impersonal communication style. The results also reveal an ongoing power struggle between the government and the opposition. The two alliances are in a noticeable conflict regarding who is doing the right things for the country during the crisis. In summary, it can be shown that Instagram is used by politicans to convey facts to the population, and this occurs through one-way communication. Altough previous research indicates that it is advantageous for a politican to be personal and close to their audience in crisis communication, this is not observed among Swedish party leaders.

In seinem Song Lazarus setzte sich David Bowie unzweifelhaft mit seinem unmittelbar bevorstehenden Tod auseinander. Als Hauptmedium der Auseinandersetzung dürften weniger die Lyrics als die Musik des Songs anzusehen sein; und dabei kommt der Soundgestaltung an einigen Stellen eine zentrale Rolle zu. Es soll hier versucht werden, die semantische Funktion der Soundgestaltung in Bezug auf die Narration des Songs zu analysieren. Klang entzieht sich, gerade in Anbetracht der unendlichen Möglichkeiten elektronischer Manipulation, stärker als Tonhöhe und Rhythmus einer linearen Parametrisierung und bietet sich daher nicht zu einer code-geleiteten Verwendung an; allerdings lassen sich gewisse Parallelen zu den von David Bowie gewählten Klangmetaphern beispielsweise bei Berlioz und Alban Berg finden, die freilich eher der Todesthematik als einer bewussten Bezugnahme geschuldet sein dürften. Zu untersuchen ist ferner die Integration der Klangmetaphern in die Narration des gesamten Songs. Auf vielen Ebenen werden konventionelle Popstrukturen kreativ und im Sinne der Songthematik umgestaltet: So stellt die Form, etwa »Intro-Verse-Verse-Bridge-Verse-Solo-Outro«, nur die Grundlage für die Entfaltung eines einzigen, den gesamten Song umspannenden melodisch-narrativen Bogens dar; in Bezug auf diesen Bogen, durch ihre Platzierung an entscheidenden Umschlagpunkten der Narration entfalten die Klangmetaphern ihre eigentliche Kraft. Ähnliche Überlegungen lassen sich hinsichtlich harmonischer Phänomene anstellen. Insgesamt findet die Analyse in Lazarus ein dicht gewebtes Netz semantischer Bezüglichkeit, das im Dienst einer spirituellen, verbal nicht mehr formulierbaren, dafür unmittelbar berührenden Aussage steht. / There is little doubt that in his song »Lazarus«, David Bowie was dealing with his impending death. It seems that in this respect the music is more important than the lyrics, with the sonic design of certain parts playing a major role. In this article, an attempt is made to analyze the semantic function of sound in relation to the narrative of the song. Sound eludes linear parametrization, much more than pitch or rhythm, especially if we take into account the infinite possibilities of its electronic manipulation in pop music. In general, sound is less »coded« than pitch or rhythm. Indeed, there are some parallels between sonic metaphors in »Lazarus« and in certain works of Berlioz and Alban Berg, but these parallels might be due to topical similarities (the theme of death) rather than conscious allusion. Moreover, the placement of the sonic metaphors into the narrative framework of the song deserves some attention. »Lazarus« uses conventional song structures in a creative way in order to enforce its narrative. For example, while the song may be analyzed as Intro–verse–verse–bridge–verse–solo–outro, there is a single overarching melody unfolding throughout the song. The various sonic events draw their semantic impact from their placement at important turning points of the narrative. Similar observations can be made with regard to certain harmonic aspects of »Lazarus«. All in all, the analysis reveals a tightly-knit web of semantically charged events, contributing to a spiritual message that transcends verbalization.

Studiens syfte är att undersöka hur genus representeras i tidningen Cosmopolitan genom att analysera tidningsomslagen i en kvalitativ studie. Vi diskuterar även bakomliggande stereotyper och myter som finns kring män och kvinnor i vårt samhälle, och hur de förmedlas på tidningens omslag. Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys. Vi har valt ut femton omslag från respektive utgåva där de kvinnliga och manliga modellerna bär liknande klädkod som kostym, kavaj och skjorta. Anledningen till att vi valde en mer formell klädkod är för att kunna observera likheterna mellan de två könen – och även analysera varför skillnaderna är så omfattande trots samma typ av klädkod. I studien analyseras omslagen genom att ett teoretiskt perspektiv baserat på R.W. Connells och Judith Butlers genusteorier som hegemonisk maskulinitet och performativitet. Vi undersökte också representationen mellan de två könen i omslagen utifrån Stuart Halls representationsteori. Detta för att få en bättre bild av stereotyper som visas på omslag. Med tanke på att Cosmopolitan är en industri, är denna studiens teoretiska ram också baserad på David Hesmondhalghs teorier om kulturindustrierna. Det huvudsakliga resultatet i denna studie visar att män och kvinnor skildras olika i tidningar baserat på deras kön. Studien visar att media, särskilt reklam, spelar en stor roll i konstruktionen och reproduktionen av normativa stereotyper. / This study aims to examine how gender roles are represented in the magazine Cosmopolitan by analyzing the covers in a qualitative study. Additionally, we discuss underlying stereotypes and myths that exist around men and women in our society, and how they are expressed through the magazine covers.  The methodology used in this study is a semiotic analysis. We have selected fifteen covers from each magazine, where the female and male models are wearing similar dress codes such as suits, blazers, and shirts. The reason we chose a more formal dress code is to be able to observe the similarities between the two genders – and also to analyze why the differences are so significant despite the same type of clothing.  In the study the covers are analyzed by using a perspective based on R.W. Connell's and Judith Butler’s gender theories including hegemonic masculinity and performativity. We also examined the representation between the two genders in the covers based on Stuart Hall’s representation theory. This to get a better view on the stereotypes that displays on covers. Considering that Cosmopolitan is an industry, this study’s theoretical framework is also based on David Hesmondhalgh’s theories about the cultural industries.  The main findings in this study depicts that men and women are portrayed differently in magazines based on their gender. The study shows that media, particularly advertisements, manage a huge role in the construction and reproduction of normative stereotypes.

Syftet med föreliggande alster var att undersöka huruvida utvecklingen av hur kvinnor exponeras i kommersiella sammanhang går hand i hand med postfeminism eller inte, och om det i sådana fall bidrar till att det fortfarande skapas kommersiellt innehåll utifrån den manliga blicken. Materialet som låg till grund för detta arbete var en av flera bilder från Bianca Ingrossos företag, CAIA Cosmetics, läppstifts reklamkampanj från år 2019. Metoden utgjordes, i grunden, av en semiotisk bildanalys, men med en sociosemiotisk dito som spets. Båda metoderna har likheter och har komponenter som går in i varandra, varpå båda, med utgångspunkt i en kvalitativ analys, spelade roller för mitt resultat. Analysen utfördes med följande forskningsfråga som grund: Hur förhåller sig postfeministisk teori och kommodifierad feminism till aktuell bild ur ett sociosemiotiskt perspektiv? Genom detta arbetes huvudteorier postfeminism, kommodifierad feminism och the male gaze – den manliga blicken – analyserades det valda materialet med kopplingar till pornografiskt bildspråk. Utfallet blev dubbeltydigt då kvinnan i bilden, utifrån applicering utav presenterad teori, både kunde ses som ett passivt objekt men även som ett aktivt subjekt. Makten i vald bild kunde alltså ses både som en kraft utifrån den postfeministiska individualismen samtidigt som det också kan tolkas som ännu ett fall av objektifiering av kvinnor i reklam. / The purpose with this essay was to examine whether or not the development of the exposure of women in commercial contexts correlates with postfeminism, and in such case, whether it contributes to the ongoing production of commercial content based on the theory of the male gaze. The fundamental material of this work was one of several images from Bianca Ingrosso's company, CAIA Cosmetics, lipstick advertising campaign from 2019. The method was, basically, a semiotic image analysis, but with an extending, socio-semiotic ditto as a complement. Both methods have similarities and have components that go into each other, which made both of them, based on a qualitative analysis, play important roles for the final results. The analysis was carried out based on the following research question: How does postfeministic theory and commodified feminism relate to the chosen image from a socio-semiotic perspective? Through the main theories of postfeminism, commodified feminism and the theory of the male gaze, the chosen material was analyzed with links to, and in comparison, with, pornographic imagery. The outcome was ambiguous as the woman in the image, based on the application of presented theories, could be seen both as a passive object but also as an active subject. The power in the chosen image could thus be seen both as a feminin force based on postfeminist individualism, while it, at the same time, also can be interpreted as yet another case of objectification of women in commercial advertising.

Studiens mål och syfte handlar om att vi vill öka kunskap och förståelse kring hur varumärkena CAIA och Rebecca Stella Beauty väljer att marknadsföra olika produkter på i olika lanseringskampanjer. I koppling till mångfaldsperspektivet. I följd av detta har vi konstruerat fram följande forskningsfrågor:- Vad uttrycker bilderna som CAIA Vs Rebecca Stella Beauty använder i koppling till lanseringskampanjer?- Vilka modeller/föremål används i reklamen och hur framställs det i bild?- Hur reflekteras grundarnas varumärkespersonlighet utifrån dess reklamkampanjer? I val av metod och material, så baseras studien på en semiotisk bildanalys utifrån den kvalitativa forskningsmetoden.  Materialet vi valt består av 24 olika lanserings/reklam bilder på läpp-pennor/läppstift, hudvård och foundation för respektive märke, som finns på varumärkenas Instagram konton. Resultatet visar är att både CAIA och Rebecca Stella Beauty använder sig av lanseringskampanjer, för att locka kunder och utifrån mångfaldsperspektivet så lyckas båda hålla ribban för inkludering gällande modeller med olika etnicitet, ålder och hudfärg. Det skiljer sig dock en del gällande utsträckningen. En annan upptäckt är att grundarnas personlighet skiljer sig gällande kritik de båda har fått. Slutligen kom studien fram till att det är viktigt att ha i åtanke att individer kan uppfatta saker, media och influensers på olika sätt.

I denna semiotiska analys granskas hur nakenhet i Westworlds första säsong används för att stöda en etablering av androiderna som objekt. Detta görs utifrån en analys av mise-en-scène i två sekvenser av scener där nakenscenen följs av en påklädd sådan. I analysen ses ett samband mellan nakenscenernas science fiction-kodade miljöer och teorier kring en perfekt artificiell kropp, medan de påklädda scenerna visar livfulla och känslosamma ögonblick. Detta resulterar i en nakenhet som inte kan bli osedd och som även förändrar hur tittaren ser på påklädda scener. / This semiotic analysis examines the way nudity in Westworld’s first season is used to support an establishment of the androids as object. This is done through an analysis of mise-en-scène in two sequences of scenes where the nude scene is followed by a clothed one. In the analysis a connection between the nude scenes’ science fiction coded environments and theories about a perfect artificial body can be found, while the clothed scenes show lifeful and emotional moments. This results in a nudity that cannot be unseen and even affects the way the viewer sees clothed scenes.

The aim of the research project “The menacing immigration and ideal Swedishness: A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films” was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths.   The results show that a person’s skin colour is of minor importance. What does matter, is if you are Swedish or not and how Swedish you are. All of the campaign films concern questions about “Swedishness” and immigration. When immigration and non-Swedes are in focus, the films present a dark theme with a sinister undertone. In contrast, when the issue of Swedishness is presented the films portray harmonious and idyllic images of Sweden. Sweden, Swedes and Swedishness is habitually portrayed as being the ideal, the desirable, and the good. It is the norm for being socially acceptable. Immigration, immigrants and non-Swedes on the other hand are consistently portrayed in a negative light. These extraneous groups of people are labelled as the others; they are the bad, and are portrayed as a threat that we Swedes have to defend ourselves against. A third, but less prominent theme that could be deduced from the films is that the Sweden Democrats are portrayed as martyrs. By presenting themselves as being misunderstood and as being the voice of the people, it can be interpreted that they attempt to detract the stamp they acquired as a racist party.   Although the Sweden Democrats seem to have refined the ways in which they express their opinions of Swedishness and immigration, it’s still a significant part of the message in their commercials. They glorify Swedes and reproduce coarse stereotypes of non-Swedes. With the portrayal and contrasting comparison there is an inherent consequence that immigrants are to be seen as less worthy, and that the Swedes in turn are indirectly attributed to a higher value and as such, being Swedish is set as the norm.

This bachelor thesis explores how Dubai, Qatar, and Saudi Arabia are portrayed on Instagram through posts by celebrities, aiming to understand the messages they convey and their impact on soft power. By using a multimodal method and semiotic analysis, the study reveals that through celebrity marketing, each country presents distinct messages and images to a broader audience. The study finds that each country uses celebrities in unique ways to promote themselves. Dubai, through the swedish influencer Kenza, showcases luxury and modernity, while Saudi Arabia, with Ronaldo's help, highlights its culture and history. Qatar, partnering with Beckham, emphasizes its role in sports and community. These efforts are seen as strategies to enhance their global image and influence. The study also discusses the concept of “sportswashing”, where countries use sports events to improve their reputation. Overall, celebrity endorsements play a significant role in shaping how these countries can be perceived internationally, ultimately contributing to their soft power.