The purpose of this essay is to examine nine posters from 2018 made by the Uppsala City Theater to determine how the posters communicate with the beholder. The questions asked are: How does each poster work to persuade its beholder that the play it refers to is of interest to the beholder? What strategies are used? And how do the posters correlate to each other? Are there any common or reoccurring themes?  The theoretical framework consists of previous research about both movie and theater posters, semiotics, aesthetics and visual communication. A semiotic analysis shows that the posters favor the plays’ aesthetics over information about the production and that the Uppsala City Theater’s visual marketing is adhering to their brand, leading to the posters having a coherent style. Differences between how movie posters and theater posters are designed and the use of nudity in theater marketing are also discussed.

This essay aims to examine the contents of the picture and the connection between viewer and picture in some of the works of Swedish artist Max Walter Svanberg. The methods applied are the semiotic methods of Charles Sanders Pierce and Roland Barthes to analyse the pictures both in themselves, but also in the context of the written material the artist has left behind about his art. Emerging from these writings is that the overall goal of the artist was to awaken the imagination of the viewer. The results show that Svanbergs’ art distances itself from the Icon and approaches a state as Index of the world. The artist shies away from giving one meaning to any part of his art, and always forces the viewer to interpret. The imagination is sprung by the process of interpretation and association.

Christie's and Sotheby's auction houses have adapted their way of working to a digitally progressive and globally expanding market, where the Internet, during the past two decades, has become an increasingly integral part of almost every aspect of current western culture.  This thesis examines and demonstrates how, and why, the two auction houses have adapted their work to be published through their digital and physical channels.  This thesis also examines and analyzes how Christie’s and Sotheby’s have customized their way of presenting their auction lots to potential costumers, and how they use technological innovations to visualize materiality.  Intermediate presentations of four auction lots, available through Christie's and Sotheby's Instagram accounts, websites and physical auction catalogs, are the main focus of this thesis.  The historical and contextual information, on an increasingly technologically innovative and digitally focused art and auction market, together with predominantly Roland Barthe’s semiotic theoretical framework regarding picture’s denoted and connoted messages, are being analyzed with Anne D’Alleva’s formal and contextual methodology for pictorial analysis.

Uppsatsen analyserar och komparerar H.C. Andersens verk Den lilla flickan med svavelstickorna och dess animerade adaption av Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl. Syftet med analysen är att undersöka hur tematik från Den lilla flickan med svavelstickorna förmedlas i en animerad adaption och utifrån vilka medel. Uppsatsen utgår från Linda Hutcheons adaptionsteori samt semiotik baserat på Gunter Kress och Theo Van Leeuwens visuella grammatik. Analysen visar på att adaptionens tematik överlag överensstämmer med originalets och de förändringar som gjorts har varit för sentimentala skäl eller på grund av de begränsningar eller möjligheter som det visuella mediet har som framställningsform. Analysen visar på att adaptionen använder både ljus- och färgmodalitetstecken för att effektivt kunna representera Andersens originella sentimentalitet i en ny medial framställning.

I denna uppsats analyseras tio stycken förstasidor av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladet med syftet att undersöka hur och med vilka visuella uttryck terrorattacken på Drottninggatan 2017 visualiserades. Resultatet av en semiotisk analys av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladets förstasidors visualisering av terrorattacken på Drottninggatan 2017 visar på att journalisterna som rapporterade använde sig gärna av argument som spelade på läsarnas känslor. Stora bilder som gärna väcker känslor präglade förstasidorna dagen efter terrordådet. Bilderna i sig innehöll visuella element som visade på att de förhöll sig till en retorisk strategi vid rapporteringen. Tidigare studier har främst fokuserat på hur nyhetsmedia har ramat in händelsen, med hjälp av den semiotiska analysen kan djupare mening och förståelse nås för hur och på vilket sätt nyhetsmedia visualiserade terrorattacken. / In this essay, 10 front pages of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet are analysed with the aim of examining how and with what visual expression the terrorist attack on Drottninggatan 2017 was visualised. The results of a semiotic analysis of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet's front page visualisation of the terrorist attack on Drottninggatan 2017 show that the journalists who reported used arguments that alluding to readers' feelings. Large images that like to evoke emotions marked the front pages the day after the terrorist attack. The images themselves contained visual elements that showed that they related to a rhetorical strategy when reporting. Previous studies have mainly focused on how the news media has framed the incident, with the help of the semiotic analysis, a deeper meaning and understanding can be reached for how and in what way the news media visualised the terrorist attack.

Uppsatsen undersöker hur tre förpackningar som används vid e-handel kommunicerar företags varumärken. Detta undersöks genom en semiotisk analys och en komparativ analys av den visuella kommunikation och varumärkesbyggande som företagens förpackningar förmedlar. Materialet som analyseras är tre barnkläders förpackningar från Kenzo, Mini Rodini och Lindex. Samtliga företag i studien använder förpackningen för att kommunicera sitt varumärke till konsumenten. Effekten av kommunikationen och kundupplevelsen skiljer sig däremot åt. Jämförelsen visar att en upplevd samstämmighet mellan grafiska element och varumärkets identitet har betydelse för hur effektivt varumärket kommuniceras. Förpackningen har fått en ny betydelse i dagens digitaliserade samhälle där allt fler köp sker via internet och produkten förpackas och skickas till kunden. Det är därför av betydelse att förpackningens roll för kommunikation och varumärkets positionering inte bara diskuteras i förhållande till traditionella köpsituationer i butik, utan även i förhållande till e-handeln.

I denna uppsats tittar jag på utdrag av Victoria’s Secrets och Savage x Fentys bildflöden på Instagram, för att med hjälp av en semiotisk analys se hur de representerar kvinnlighet som en del av deras marknadsföring. Syftet är att undersöka skillnaden mellan märkenas visuella varumärkesbyggande, och hur det står i samband till konsumenters personliga identitetsbyggande. Resultatet analyseras utifrån litteraturstudier i form av vald teori kring representation, genus, distinktion, klass och märkeskultur. I min slutsats kommer jag fram till att de två märkena använder sig av liknande tecken som är olika kodade för att referera till kvinnlighet, och därför genererar olika budskap. På så sätt utvecklar de två flödena kulturella särdrag som konsumenter kan ta till sig som en del av sitt personliga varumärkesbyggande. / In this paper I examine excerpts from Victoria’s Secret’s and Savage x Fenty’s feeds on Instagram with the help of a semiotic analysis in order to see how they each represent women as a part of their marketing. The purpose is to investigate the difference between the two brand’s visual branding, and how it correlates to consumer’s personal branding. The result is then analysed with the help of selected theories regarding representation, gender, distinction, class and brand culture. In my conclusion I conclude that the two brands use similar signs that are coded differently to refer to femininity, and thus generates different messages. The two brands thus develop cultural characteristics that consumers can adopt as part of their personal branding.

Minnet av minoritetspolitiken i Sverige under 1800-talet och en stor del av 1900-talet harpåverkat den tornedalska identiteten och lämnat efter sig en känsla av utanförskap ochtudelning hos befolkningen. Populärkulturen spelar en betydande roll i att förmedla minnenoch skildra den representerade gruppens identitet och i att påverka identitetsskapandet hosåskådaren. Detta sker i representationens gestaltning samt omfattning, och filmenPopulärmusik från Vittula (Reza Bagher, 2004) är en av få spelfilmer som utspelar sig iTornedalen. Den här studien undersöker representationen av befolkning, miljö och språk iTornedalen samt relationen mellan nationell och regional identitet i filmen och på vilka sättintern orientalism och postkolonialism framträder i materialet. Filmens bildspråk och handlinganalyseras utifrån kritisk diskursanalys, semiotisk bildanalys, filmpoetisk analys samt KristinaBoréus analysfrågor som formats efter denna studies syfte och frågeställningar. Utifrån teorierkring representation, stereotyper och normer, identitet och minne, postkolonialism, internorientalism samt konceptet sårbarhet studeras gestaltningen av identitet i filmen och hur ettkulturellt minne skapas och förmedlas. Analysen visar att filmens narrativ, stil, framställning av karaktärer, val av inspelningsplatsoch språkbruk bidrar till att förmedla en splittring i identiteten hos den tornedalskabefolkningen som kommit till av tvåspråkigheten, känslan av att vara både finsk och svenskoch en paradoxal inställning till den egna kulturen. Gestaltningen av utanförskap, skam ochtraumatiska sårbara minnen i filmen blir en tydlig identitetsskapande effekt. En mobiliseringav konceptet sårbarhet bidrar till identifikation med karaktärerna och därmed Tornedalenskollektiva minne och identitet. De tema som filmen berör, som exempelvis identitetsförlust,utanförskap, diskriminering, exploatering och våld, bidrar till en stärkt individuell ochkollektiv identitet och som genom att delas i filmen blir ett kulturellt minne som förmedlas tillgruppen som representeras, samt till övriga grupper.

Greenwashing har de senaste åren blivit en del av vårt samhälle, vare sig gemene man eller alla företag är medvetna om det eller ej. Företag måste förhålla sig till den förändrade diskursen i samhället för att hålla sig relevanta och konkurrenskraftiga när allt större delar av samhället vill minska sitt klimatavtryck och leva på ett mer hållbart sätt. Studien analyserar oljebolaget Royal Dutch Shells externa kommunikation med särskilt fokus på klimatfrågan och huruvida greenwashing förekommer eller inte. Syftet med studien är att undersöka hur ett av världens största oljeföretag anpassar sig efter den rådande klimatdiskursen och rättfärdigar sin fortsatta verksamhet. Studien använder sig av metodtriangulering för att kvantitativt kartlägga och kategorisera oljebolagets aktivitet på Instagram samt kvalitativt analysera innehållet ur ett semiotiskt perspektiv. Studien undersöker om, och i så fall hur, Shell använder sig av greenwashing- och/eller propagandametoder för att påverka publikens bild av företaget, i förhållande till klimatfrågan, men även generellt. För att svara på studiens frågeställningar används kvantitativ innehållsanalys som metod, men till allra störst del av kvalitativ textanalys med fokus på diverse semiotiska begrepp, en utvald modell för att identifiera greenwashing samt en utvald lista över propagandametoder. Det teoretiska ramverket utgår från greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, diskursbegreppet, hashtags och kompletteras av semiotik och propagandaanalys i metodkapitlet. Studiens analys presenteras i form av tydligt framgående teman där de mest relevanta och intressanta inläggen presenteras tillsammans med en analyserande text. Dessa teman är vad Shell verkar vilja rikta uppmärksamheten mot och därmed intressanta att undersöka i form av argument för oljebolagets fortsatta arbete med sin huvudverksamhet, även om de också kan betraktas som distraktioner från just huvudverksamheten. Studiens resultat visar att ungefär hälften av Shells instagraminlägg från och med 2018 har varit välgörenhetsrelaterade, ungefär en fjärdedel om förnybar energi, ungefär en femtedel om olja. Sex av tio tecken på greenwashing har identifierats samt fyra av fem metoder för propaganda. Studien drar slutsatsen att Shell använder sig av CSR och den teknologiska aspekten av deras arbete som ett sätt att motivera fortsatt oljeverksamhet samt ge en positiv bild av företagets verksamhet. / Over the last few years greenwashing has become a part of our society, whether the average person or company knows it or not. Companies have to find a way to approach the change of discourse that has occurred, to stay relevant and competitive when larger and larger parts of society want to decrease their carbon footprint and live more sustainably. The study analyzes the external communication of the oil company Royal Dutch Shell was particular focus on the climate issue and whether greenwashing is used. The purpose of the study is to examine how one of the world’s biggest companies are adjusting to the current climate discourse and justifies their business. The study uses triangulation of methods to quantitatively map out she oil company’s Instagram activity and qualitatively analyze the content from a semiotic perspective. The study examines whether, and in that case how, Shell uses greenwashing and/or methods of propaganda in order to influence the public’s image of the company in relation to the climate issue, but also in general. To answer the question formulations of the study quantitative content analysis has been used but the primary method used is qualitative text analysis which focuses on various semiotic concepts, one chosen method for identifying greenwashing and a chosen list of propaganda methods. The theoretical framework is based on greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, the concept of discourse, hashtags and is supplemented by semiotics and propaganda analysis in the methodological chapter. The analysis of the study is presented in the form of clearly emerging themes where the most relevant and interesting posts are presented along with an analytical text. These themes include what Shell seems to want to draw attention to, and thus interesting to investigate in the form of arguments for the oil company’s continued work with its main business, although they might also be regarded as distractions from the main business. The results of the study show that as of 2018, about half of Shell’s Instagram posts have been charity-related, about a quarter about renewable energy, about a fifth about oil. Six out of ten signs of greenwashing have been identified as well as four out of five methods of propaganda. The study concludes that Shell uses CSR and the technological aspect of their work as a way to justify continued oil operations and to provide a positive picture of the company.

The purpose of the essay is to examine and analyze the media image and portrayal of Bosnian migrants in a selection of Swedish daily press between the years 1993 and 2022. The used theories are framing theory, semiotics, stigma, and xenophobia. Media has a great impact on society; therefore this becomes an important aspect to examine. If an ethnic group is portrayed positively in the media, it may contribute to society having a positive image of the ethnic group. If there is a negative portrayal of an ethnic group, society can have a negative attitude toward the ethnic group, and xenophobia and stigma can arise. The method used in this study is text analysis. It is a central aspect of the social sciences. Texts affect society by describing and explaining what happens in society and what it looks like so that people will then read it and create opinions and ideas about it. How relations between different groups look in society can depend on how the different groups are presented in texts. It can also affect the groups themselves and how it is presented who belongs to which group. By further analyzing these texts, worldviews and different views of society are created, which in turn lead to influencing how people relate to each other. The result and conclusion of this study are that Bosnian migrants are portrayed mostly positively, but there are also negative representations of the group. The positive representations are about a generally positive portrayal of Bosnians, their arrival, and integration. The group is compared to many other groups of migrants and the discourses are mainly about integration or immigration. Finally, Bosnians are also mostly portrayed as easier to integrate than other groups. This is done through comparisons with groups for whom integration has gone worse.