Syftet med studien är att utföra en receptionsstudie där fem stycken kampanjbilder från utländska organdonationsorganisationer studeras från ett mottagarperspektiv, i den här studien syftar det till en svensk målgrupp. Studien är uppdelad i två huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hjälp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens frågeställningar”Hur är de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?” samt ”Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk målgrupp?”. Socialpsykologi utgör det teoretiska ramverket i studien och används för att nå en högre förklaringskraft i analysdiskussionen. Den semiotiska bildanalysen genomförs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol. Fokusgruppsintervjuerna analyseras med hjälp av McGuires påverkansmodell och kompletteras med en relevansformel, omnämnd av Bo Bergström. Studiens resultat visar att den sociala kontexten har en stor inverkan på hur kampanjbilden mottages av den svenska målgruppen. Resultatet visar att det är av stor vikt att text och bild samspelar för att budskapet ska kommuniceras till mottagaren, annars finns en risk att budskapet inte uppnår den relevans som krävs för att bilden ska ha effekt. / The aim of this study is to examine five campaign images from foreign organ donation organizations studied from a user’s perspective, in this study it refers to the Swedish audience. The study is a perception analysis that is viewed from a receiver’s point of view. It is divided into two main parts, a semiotic analysis and interviews with focus groups. Using these methods the questions of the study "How are the selected campaign images composed from a semiotic perspective?" and "How is the selected images of a Swedish audience?" were answered. Social Psychology is the theoretical framework used to achieve a higher explanatory power in analysing the discussion. The semiotic image analysis is based on the semiotic concepts of connotation, denotation, icon, index and symbol. The focus group interviews were analysed by McGuire ́s model of influence and were supplemented by the formula of relevance, mentioned by Bo Bergström. Our findings suggested that the social context has a large impact on how the images are being interpreted by the Swedish audience. The result shows that it is of great importance that text and visual image are integrated for the message to be communicated to the receiver, otherwise there is a risk that the message does not reach the relevance required for the image to be effective.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components – images and illustrations – in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives. To do this study I use a semiotic analysis including denotation and connotation and narrative analysis according to Burke and Greimas. The result showed that most of the images are used to anchor, confirm, the written text while some seek to guide our interpretations of the text or to add a new dimension to it. Only one of my three analyzed brochures contains a clear example of a narrative, while the others contain narrative element. My most important finding is that the narratives are mostly hidden within the images and therefore get dual functions– both as anchors of the text and as a narrative

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka attribut som ska tas hänsyn till vid skapande av ikoner. Undersökningen utgår från en taiwanesisk undersökning där attribut har identifierats och undersökts med hjälp av grafiska designers. Som grund för ikonförståelse appliceras semiotik och Charles Sanders Peirces triadiska modell på ikoner. Intervjuer och enkäter har utförts för att rangordna attribut, samt diskutera dess relevans vid ikonskapande. Resultatet visar att kontext (kultur, ikonens placering, medium etc.) och målgrupp har mycket stor betydelse vid ikonskapande och respondenterna uppvisade därför svårigheter med att rangordna attributen. / This study aims to investigate what attributes to take into consideration when designing computer icons. The study is based on a Taiwanese study where attributes are identified and investigated by Taiwanese graphic designers. The theoretical basis is semiotics, Charles Sanders Peirces triad model in particular, applied on icons. Interviews and surveys has been executed to rate attributes as well as discussing their relevance to icon design. The results shows that context (culture, the placement of the icon, medium etc.) and target group is a high priority when creating icons and the respondents showed difficulties with rating the attributes.

Studien har utgångspunkt i den föreslagna upplösningen av det svenska spelmonopolet. Lagregleringen föreslås träda i kraft i början av 2019 för att tillåta privata spelaktörer att både agera och marknadsföra sig på den svenska spelmarknaden på lika villkor som de statligt ägda spelbolagen idag har. Genom att ge de privata aktörerna tillträde på den svenska marknaden menar svenska myndigheterna att man genom licenser kan kontrollera att samtliga aktörer agerar måttfullt med sin marknadsföring. Spelberoende är klassats som ett folkhälsoproblem och belastar därmed samhället både ekonomiskt och ur en hälsosynpunkt. Utifrån ett konsumtionskulturellt perspektiv beskriver och bidrar studien med en djupare förståelse för representationers innebörd i spelbolags reklamfilmer samt vad spel har för betydelse utifrån dessa. En kvalitativ innehållsanalys på 12 reklamfilmer har genomförts. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av konsumtionskulturella teorier. Studien visar på att budskapen som reklamfilmerna kommunicerar skiljer sig åt beroende på vilken spelform som marknadsförs. Reklamfilmer för lotterispel är missvisande då de bland annat endast skildrar vinnare. De säljer drömmen om en ny identitet och självförverkligande samt att det kan uppnås genom spelande. En vinst anses möjliggöra mer konsumtion vilket tillskriver individen en högre social status i ett konsumtionssamhälle. Kasinospel och betting säljs och marknadsförs som en upplevelsebaserad produkt med spelande som aktivitet i fokus. Vidare påvisar studien att reklamfilmernas representationer av manliga attribut befäster och förstärker stereotypa föreställningar om manlighet och spelande som en manlig aktivitet. Studien påvisar problematik med de kriterier i lagförändringen som spelbolagen förväntas förhålla sig till. Kriterierna ämnar kontrollera att marknadsföringen präglas av måttfullhet. De är dock vagt formulerade och lämnar tolkningsutrymme för både konsumenter och rättssystemet. Tolkningarna av de kommunicerade budskapen skapar konnotationer hos mottagaren som blir svåra att kontrollera. Spellicensutredningens föreslagna kriterier för att upprätthålla måttfullhet i spelbolags marknadsföring är baserade på okunskap och förenklade föreställningar om hur reklam egentligen fungerar. / The study is based on the proposed dissolution of the Swedish gambling monopoly. The regulation is suggested to take effect in early 2019 in order to allow private actors to both act and promote themselves on the Swedish gambling market on equal terms as the state-owned gambling companies. The purpose of granting private gambling companies access to the Swedish market is, according to the Swedish authorities, to by a gambling license system make sure that all actors promote their business moderately. Gambling is classified as an addictive disease, and thereby burdens society both economically and from a health point of view. With a consumer-cultural approach, the study describes and contributes to a deeper understanding for the meanings’ of the representations in gambling companies’ commercials and what meaning gambling has from a cultural point of view. A qualitative content analysis of 12 commercials from gambling companies has been made. Theories in consumer-culture have been applied to analyze the empirical data. The study finds evidence that the messages communicated by the commercials differ depending on the type of gambling being marketed. Commercials promoting lotteries are misleading as they only portray winners. They sell the dream of a new identity and self-realization which can be achieved through gambling. Winning on a lottery is considered to enable more consumption which gives the individual a higher social status in a consumer society. Casino gambling and betting is promoted as an experience-based product with focus on the gambling as an activity. Furthermore, the study demonstrates that the commercials’ representations of male attributes consolidate and amplify stereotypes of masculinity and gambling as a male activity. The study shows problems with the criteria in the regulation that the gambling companies are expected to abide by. The purpose of the criteria is to ensure that marketing is characterized by moderation. However, they are vaguely formulated and leave interpretation for both consumers and the judiciary. The recipient creates connotations of the interpretations of the communicated messages that become difficult to control. The proposed criteria for maintaining moderation in gambling companies’ marketing are based on ignorance and simplified notions about how advertising really works. The study is written in Swedish.

Vi vill i denna uppsats undersöka hur barn som har storlekarna 92–170 framställs i H&M:s reklamkatalog   Spring   Fashion   2018.   Detta   kommer   göras   både   ur   ett   genus-   och etnicitetsperspektiv men också genom sexualisering och konstruktionen av barn som vuxna. Studiens  empiriska  material  består  av  åtta  reklambilder  och  har  analyserats  genom  en semiotisk analys. Studien visar att stereotypa representationer både upprätthålls och utmanas genom olika poser, färger och positioner som både bekräftar och utmanar tidigare forskning och teori. Vidare sexualiserades främst flickor genom uppvisande av hud. Pojkarna framställs oftare i “vuxna” positioner och kläder som bidrar till en professionell framställning. Myten om det oskyldiga barnet är särskilt central, då framställningen av barndom är romantiserad och  nostalgisk.  Materialet  visar  också  en  tydlig  myt  där  den  “fria”  individualistiska  stilen bejakas och där medelklassmannen är idealet. H&M:s anti-diskrimineringspolicy om etnicitet och genus har ett visst genomslag i H&M:s reklam, dock förekommer vissa representationersom är problematiska. / This study aims to research how children with sizes 92-170 are depicted in H&M's magazine Spring  Fashion  2018  from  a  gender  and  ethnicity  perspective  but  also  how  children  are depicted  as  adults  and  sexualized.  8  advertising  images  is  the  empirical  material  that  was analyzed through a semiotic analysis. The results show that stereotypical depictions are both maintained  and  challenged  through  various  poses,  colors,  and  positions  which  confirm  as well as challenges previous research and theories. Furthermore, mainly girls were sexualized by  showing  skin.  Boys  appeared  frequently  in  “adult”  positions  and  clothes  that  depicted them  as  professionals.  The  myth  of  the  innocent  child  is  central  since  the  depiction  of childhood is romanticized and nostalgic. The material also shows a distinct myth where the "free"  individualist  style  is  affirmed  as  the  middle-class  man  is  the  ideal.  H&M's  anti- discrimination policy regarding ethnicity and gender has an impact on their advertising, buthowever, there still are some representations that can be found problematic.

Uppsatsen är en undersökning av den svenska konstnären Carl Larssons väggmålningar på läroverken i Sverige under 1890-1903. Undersökningens material består av Carl Larssons tre väggmålningar Svenska kvinnan genom seklen på Nya elementarläroverket för flickor i Göteborg, Skolungdomens korum på Norra latinläroverket för gossar i Stockholm och Ute blåser sommarvind på Göteborgs latinläroverk för pojkar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konstnären gestaltar kvinnor, flickor och pojkar och uttrycker sitt barnperspektiv med anknytning till genus- och identitetsperspektiv, där en viktig punkt är att undersöka konstnärens förändring av sitt barnperspektiv genom tiden. Barnperspektiv, genus, identitet och semiotik är mina teorier och metoder.

En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.

I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system. En del hus har dessutom en sådan utformning att den i sig själv försvårar för personer att hitta där. En ytterligare slutsats är att det var svårt att överföra den mentala bilden av universitetsområdet till ett papper, särskilt när det gäller avstånd och storlek. Den mentala bilden visade sig vara något förvrängd. Verbalt sett fanns det skillnader mellan Linköping- och Norrköpingsgruppen i hur de uttryckte sig om respektive universitetsområde. Norrköpingsgruppen tenderade att oftare använda väderstreckstermer.