I filmen Anna Karenina (Wright, 2012) används mise-en-scène för att skildra det sociala livet hos den ryska aristokratin i slutet av 1800-talet. Men på vilket sätt kan filmens narrativ förmedlas till publiken genom filmens visuella uttryck? Den här uppsatsen undersöker hur iscensättning kan använda symbolik för att skildra en films narrativ. Analysen utgår från sju scener ur Anna Karenina som tolkas efter dess scenografi, kostymering och ljussättning. Uppsatsen använder denotation och konnotation för att undersöka vilka tolkningar som kommer av filmens visuella uttryck. Analysen visar hur aristokraterna porträtteras i en teatral miljö för att skildra hur deras sociala interaktioner blir till ett framträdande, den teatrala miljön skildras genom både scenografi och ljussättning. Kostym tolkas bland annat utifrån färgsymbolik vilket kan ge flera olika tolkningar angående karaktärernas motiv och sinnesstämning. Undersökningens slutsats blir att filmens narrativ förstärks av dess scenografi, kostym och ljussättning men att det ofta finns flera möjliga tolkningar att göra gällande symboliken.

I läroplanen kan man läsa att eleverna ska stimuleras att uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer. Begreppet multimodalitet står inte explicit uttryckt men kan tolkas in i vissa delar av läroplanen. Genom att använda sig av olika modala arbetssätt i undervisningen kan det byggas broar mellan elevernas skol- och hemmiljö genom att ta in elevernas egna intressen i undervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad förståelse för multimodala arbetssätt samt hur läs- och skrivinlärningens inverkan i relation till multimodalitet. Genom att söka systematiskt i fyra databaser och därefter analysera sökresultaten kunde studier identifieras som detta arbete baseras på. De utvalda artiklarna genererade i tre teman och gav på så vis en bredare bild med flera olika perspektiv. Kunskapsöversikten ger en lättförstådd bild av aktuell forskning inom området. Kunskapsöversiktens resultat visar att undervisning som innehåller multimodalitet leder till att elever kan få lättare att kommunicera samt kunna ta till sig information. Framför allt är det modaliteterna text och bild som används multimodalt. Bilder kan ge information till elever som ännu inte lärt sig att läsa samt stödjer eleverna i deras vidare läsinlärning. Dessutom önskar eleverna att använda sig av multimodalitet i undervisningen då det underlättar för dem men också för att de tycker att undervisningen är mer motiverande. Däremot tycker lärare att det är svårt att använda multimodala arbetssätt i undervisningen och väljer därför bort detta. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att multimodalitet påverkar mestadels positivt på elevers tidiga läs- och skrivinlärning, då främst bild och text i samverkan med varandra.

Die vorliegende Dissertation „Ikonizität der Information“ befasst sich mit der ikonischen Dimension von Wissensorganisationssystemen (WOS) und dem epistemischen Potenzial von Bildlichkeit im Bereich des digitalen Kulturerbes. Dabei bezieht sich die Ikonizität der Information einmal auf eine implizite Dimension auf einer strukturellen Ebene sowie auf explizite Ausdrucksformen wie Visualisierungen, die Objekte und ihre Relationen topologisch darstellen. In einem interdisziplinären Ansatz, der sich unter anderem auf Bild-, Zeichen- und Medientheorie bezieht, werden sowohl aktuelle Visualisierungen als auch historische Entwicklungen in der Theorie und Modellierung von Wissensorganisationssystemen analysiert. Der Theorieteil, in dem die Konzepte Information, Zeichen und Ikonizität adressiert werden, stützt sich vor allem auf die universelle Zeichentheorie und das Konzept des diagrammatic reasoning von Charles Sanders Peirce und bildet die Basis für die Analyse. Die Vagheit und Mehrdeutigkeit oder simultane Pluralität visueller Ausdrucksformen bildet einen ikonischen Überschuss, welcher als maßgeblich für die Erkenntnisfunktion der Bildlichkeit identifiziert wird. Diese Forschung bietet einen theoretischen Rahmen für das Verständnis und die Konzeption von Visualisierungen und multimodalen WOS.

Since its conception, hip hop has assumed an increasingly important role in today's media society. Today, many swedish hip hop artists often find themselves at the intersection of bottom-up and top-down representations. Despite the genre's many positive features of self-expression and social reflection, artists are constantly faced with a complex challenge. Hip hop artists must constantly navigate prejudice, stereotypes, and sometimes one-sided media representations while trying to convey their voices and perspectives. Through a case study of five Instagram images each of five different Swedish rap artists, a total of 25 images (Yasin, Asme, ADAAM, Z.E and Silvana Imam), a thematic content analysis and a social semiotic analysis, this study aims to investigate and analyze bottom-up representations of Swedish rap artists in social media. The study also aims to contribute to the discussion and problematization of whether, and if so how, rap artists themselves can challenge or reproduce prevailing top-down representations of them. The theoretical framework consists of representation, social semiotics, active choice theory, multimodality, intersectionality and norms. The empirical material has been interpreted and analyzed through the theoretical framework along with a denotative and connotative analysis and the analysis categories camera angle, poses and attributes in order to uncover the underlying meanings of the empirical material. The analysis suggests four identified themes in the empirical material which are power and status, glamorous and exclusive lifestyle, criminality and intimacy. The analysis shows that rap artists use different types of semiotic resources to emphasize and represent different aspects of themselves. For example, camera angles are used in a frog’s-eye view to represent the artists as authoritarian and rich of status, which is linked to norms of status. Expensive and exclusive designer clothes are used to give the appearance of a glamorous and exclusive lifestyle, while black clothes and threatening poses accentuates a criminal image linked with the lifestyle of a Swedish rap artist. Through semiotic resources related to norms of intimacy, the artists help to represent themselves as intimate. The analysis suggests that rap artists can both challenge and reproduce top-down representations of themselves, but that they in most cases only reproduce the perception of them.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

Hudvårdsförpackningar idag fokuserar nästan uteslutande på att gestalta något av de olika genusnormerna i deras förpackningar. Detta kan leda till att individer som inte identifierar sig med något av dessa genus blir obekväma att införskaffa dessa förpackningar oavsett om produkten är bra för deras hud eller ej. Därför skapades i denna studie ett fiktivt hudvårdsmärke som fokuserar på att skapa just könsneutrala hudvårdsförpackningar. Denna studies syfte är att undersöka hur en könsneutral förpackning kan se ut och även hur konsumenter resonerar över genus i hudvårdsförpackningsdesign. Denna studie använder sig utav kvalitativa intervjuer för att öppna upp för möjligheten att på ett effektivt vis få fram deltagarnas åsikter om ämnet, vilka designlösningen sedan grundas på i kombination med relevant tidigare forskning för att kunna få en så pass könsneutral designlösning som möjligt. Studien lägger fokus på en förpacknings alla olika komponenter för att inte riskera att försumma någon aspekt som ger ett genussnormativt intryck. Studien resulterar i tydliga resonemang från intervjupersonerna om vad det är de anser är genusstereotypiskt när det kommer till hudvårdsförpackningar vilket sedan lett till att det har varit möjligt att skapa förpackningar som enligt dem ses som könsneutrala. / Skincare packaging today focuses almost exclusively on embodying one of the different sexes in their packaging. This can make people who do not identify with any of these genders uncomfortable with purchasing these products, regardless of whether the product is good for their skin or not. Therefore, in this study a fictional skin care brand was created that focuses on creating gender-neutral skin care packaging. The purpose of this study is to investigate what gender-neutral packaging can look like and how consumers reason about gender in skin care packaging design. This study uses qualitative interviews to open up the possibility of effectively presenting the participants' opinions on the subject, which the design solution is then based on in combination with relevant previous research in order to get as gender-neutral a design solution as possible. The study focuses on all the different components of a package to reduce the risk of neglecting any aspect that gives a gender-normative impression. The study results in distinct reasoning from the interviewees about what they think is gender stereotypical when it comes to skin care packaging, which has then led to it being possible to create packaging that according to them is seen as gender neutral.

Every day customers and companies become more conscious about the choices they makethat affect the society and environment that they live in. It is now more important than ever tocommunicate right, rethink and redo the way we communicate in order to evolvesustainability. In this study we have researched how prominent and established corporations(who’s brand identity have incorporated sustainability and Agenda 2030) communicatesustainability. Furthermore we have analyzed how they successfully have contributed toenhance sustainability in the world today and what part design plays in doing so.Through a semiotic rhetorical qualitative text-analysis based on the theories of brand equityand identity, green washing, sustainable marketing and design we have been able to analyzethree video-campaigns made by the corporates in question. Using the data we have gatheredwe have been able to identify several themes within sustainable marketing; companies needto be transparent in their marketing; use rhetorical tools and figures of speech in order to beviewed as a superior source of sustainability within their field; make sure to be creative andoriginal in their communication and finally companies need to inspire the customer to makemore sustainable choices instead of telling them to.From the results of our analysis we have been able to create a “cheat sheet” for designers instartups that want to integrate sustainability into their market communication and don’t knowhow to go about it.

No description available.

Uppsatsens syfte är att att öka grafiska designers med- vetenhet kring hur bilder och bildval kan påverka allmän- heten och den diskurs som förs i samhället, så att grafiska designers kan vara kritiskt medvetna i vårt yrke då vi lay- outar och väljer bildmaterial. Uppsatsen granskar hur den regionala tidningen Sydsvenskan representerar romer som etnisk minoritet genom sina bildval. Bilderna som analyse- rats har publicerats i Sydsvenskan inom perioden 2014-01- 01 till 2014-12-31. Bildanalysen har gjorts med intentionen att svara på följande frågeställningar: 1.) Hur motverkas eller främjas skillnader mellan romer och majoritetsbefolk- ningen av Sydsvenskans porträttering? 2.) Vad förmedlar bilderna i Sydsvenskan om den etniska minoriteten romer, utgående från denotation och konnotation?Den teoretiska referensramen utgår ifrån diskursanalys och inbegriper problematisering av begreppen identitet, etnicitet och rasism samt uppmärksammar hur den gene- rella mediarapporteringen kring etniska minoriteter brukar se ut. Metoden är definierad till semiotisk bildanalys med fokus på utforskandet av bildernas denotativa (beskrivan- de) och konnotativa (tolkade) betydelse. Analysen visar på flera fall där porträtteringen av den romska minoritetsbe- folkningen skiljer sig från porträtteringen av majoritets- befolkningen, något som kan skapa en skillnad i hur detvå grupperna uppfattas av allmänheten. Det resultatet indikerar att Sydvenskans porträttering under den aktuella insamlingsperioden riskerar att främja skillnader mellan romer och majoritetsbefolkningen. / Aim of this thesis is to try to increase the Bachelors of Graphic Design awareness of how images and image selec- tion can affect the public discourse, so graphic designers can be critically aware as professionals, when we layout and select images. The essay examines how the regional newspaper Sydsvenskan is representing the Roma as an ethnic minority through its choice of images. The analyzed images were published in Sydsvenskan within the period 2014-01-01 to 2014-12-31. The image analysis has been done with the intention to answer the following questions: 1.) How are differences between the roma minority and the majority population discouraged or encouraged by Sydsvenskans portraiture? 2.) What conveys the images in Sydsvenskan of the ethnic minority Roma, based on deno- tation and connotation?The theoretical framework is based on discourse analysis and include problematization of the concepts of identi-ty, ethnicity and racism and raises awareness of how the media reporting on ethnic minorities tend to look like. The method is defined to the semiotic analysis with a focus on the exploration of the images denotative (descriptive) and connotative (interpreted) meaning. The analysis revealed several cases where the portrayal of the etnic minority Roma were different from the portrayal of the majority population, which can create a difference in how the two groups are perceived by the public. The results indicate that Sydvenskans portraiture, during the collection period, risk to encourage differences between etnic minority Roma and the majority population.

In this essay masculinity and gender is examined and analyzed in movie posters forfour different movies: “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” and “I Killed my Mother”. They all share themes which include the lead male role being sexually attracted to men.The theories focus on gender, stereotypes and sexuality in media with methods regarding semiotics and representation applied on the analysis - through a gender perspective. The study shows that the majority of the leading characters have typical masculine traits and attributes, which an exception for “Brokeback Mountain” which shares some of Fischers definition of gay portraits. John Fiske concludes that it is the people who control media and its design, not the other way around, which can be applied to some, but not all of the posters in this study. Fiske also claims that the media portrait is based on a patriarchal system, depicting men according to a masculine gender, in line with the results of this study.