Streaming av film är populärare än någonsin. År 2021 nådde streamingtjänsten Netflix fler än 200 miljoner användare världen över. Det som fångar kundens uppmärksamhet för en film/serie på Netflix är thumbnail-bilden. Dessa bilder styrs av algoritmer och väljs baserat på användares tittarhistorik – de ser annorlunda ut användare emellan och ändras frekvent. Filmaffischer har historiskt sett varit viktiga i marknadsföring av filmer, men har en statisk design till skillnad från thumbnail-bilder. Thumbnail-bilder och filmaffischer är paratexter till en film; paratexterna bidrar till helhetsintrycket av filmen. Denna uppsats undersöker hur kommunikationen ser ut i algoritmbaserade thumbnail-bilder och traditionella filmaffischer, sett ur perspektiven genre och handling. Detta görs genom en semiotisk bildanalys och en kvalitativ intervju med åtta Netflix-användare. Materialet som undersöks är Netflix thumbnail-bilder tillhörande nio filmer/serier och samma filmer/seriers affisch från IMDb. I intervjuerna visas materialet både med och utan text för att undersöka typografins kommunikativa förmåga och om grafiska element spelar in i tolkningen. Resultaten visar att filmaffischer förmedlar genre och handling något bättre än thumbnail-bilder, samt att typografi har kommunikativa egenskaper. Vissa tecken förmedlar direkt genre; används dessa tecken effektivt kan en bild kommunicera genre utan text. I vissa fall behövdes text och grafik för att tolka budskapet mer korrekt vilket stärker vikten av grafisk design. Uppsatsen hävdar att Netflix över tid utmanar de klassiska affischerna genom att summan av de potentiella thumbnail-bilderna sammantaget kommunicerar filmen/seriens innehåll mer nyanserat och därmed mer kommunikativt än de statiska affischerna.

Idag blir det svårare och svårare för företag att sticka ut med sina budskap på en allt mer mättad marknad. Behovet av att särskilja sig från konkurrenter blir allt större och aspekter som pris och kvalitet räcker inte längre till. Storytelling är ett marknadsföringsverktyg som företag kan använda för att särskilja sig och skapa ett mervärde för konsumenter. Denna studie undersöker storytelling som marknadsföringsverktyg samt hur det kan användas i praktiken. Syftet med studien är att studera hur företaget Fjällräven använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke och samtidigt undersöka hur storytelling-baserad marknadskommunikation kan påverka konsumenters uppfattning av varumärket. För att besvara detta används teorier om storytelling som marknadsföringsverktyg, semiotisk innehållsanalys, retoriska grepp samt varumärkesvärde. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom analyser av tre utvalda kommunikationsmaterial från Fjällräven samt fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på två olika målgrupper, den ena bestående av personer 20-30 år gamla och den andra bestående av personer 50-60 år gamla. En inledande enkätundersökning utfördes och låg till grund för resten av studien. Analyser av det utvalda kommunikationsmaterialet tillsammans med tematiska analyser av intervjuerna visar att storytelling som marknadsföringsverktyg kan vara effektiv om det används på rätt sätt, men att det bör hanteras varsamt. Risken finns alltid att de berättelser ett företag sänder ut bryter mot konsumentens egen uppfattning om företaget och varumärket vilket kan riskera att leda till en mer negativ bild av varumärket hos konsumenten. Om berättelsen uppfattas som trovärdig och går i linje med konsumentens bild av varumärket kan storytelling däremot hjälpa relationen att fördjupas och varumärkesvärdet kan förstärkas / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Den här studien grundar sig i en kvalitativ textanalys ur ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Syftet med denna undersökning var att se om det finns några skillnader i budskapen i kriskommunikationen som rör Covid-19 på World Health Organizations Instagram- och TikTokkonto samt att se om det finns några retoriska argument i dessa inlägg. Uppsatsen vill även ta reda på hur WHO förstärker budskapen som kommuniceras. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är kriskommunikation och krisretorik. I den tidigare forskningen som denna uppsats utgått ifrån beskrivs framgångsrik kriskommunikation ur ett retoriskt perspektiv. Ett av framgångskoncepten ur en retorisk synvinkel var att bygga sin kriskommunikation med hjälp av pathos. I resultatet för denna undersökning framkom det att budskapen skiljer sig men inte avsevärt mycket mellan plattformarna men att på Instagram byggs kommunikationen mera på logos och på TikTok mera på pathos. Resultatet visade även att WHO på Instagram använder sig av piktogram och bilder för att förstärka budskapet.

Purpose: This study aims to illustrate underlying stereotypes and gender ideals that exist in society when sportswomen are represented in sports media. Research question: How do sportswomen get portrayed by the media and what gender ideals exist in media’s representation of the athletic woman? Work questions: Does there exist any differences when athletic women and men are represented in the media?Are there any signs of trivialization, ambivalence or infantilization in media’s representations?Which stereotypes are possible to see in media’s representations?Theories: Gender theory, infantilization, trivialization, ambivalence Method: In this study, we have used a semiotic analysis as method and the semiotic tools denotation, connotation, anchoring, relaying and the character types icon, index and symbol. The empirical material of the study is retrieved from the swedish newspapers Expressen and Aftonbladet via login to the National Library of Sweden via Karlstad University. Conclusion: By the semiotic analysis it was possible to see that sportswomen in a much higher degree were assigned attributes that by gender theory are considered female stereotypes. When sportswomen were successful it was possible to see clear signs that indicated that they were weak and emotional, on the other hand there was more focus on strength and performance when sportsmen achieved success. Infantilization, trivialization, and ambivalence was common in both situations when women were successful and when they failed. In the study it was possible to see evident patterns that indicated towards feelings and tears when sportswomens were represented. Through the analysis it was possible to establish that sportswomen's performance got diminished and they were looked at as deviant in sportmedia compared to the sportsmen who continue to be seen as the standard and norm. Key words: semiotics, sports journalism, gender, trivialization, ambivalence, infantilization, marginalization, stereotypes

At the end of 2019 the world saw its first case of the virus called COVID-19. That was the beginning of a pandemic which has now cost more than 1,7 million lives all over the world. Several nations imposed severe restrictions on their countries, for example many countries imposed a lockdown, Sweden stood out from the other nations. They weren’t able to impose a lockdown, due to their fundamental law and instead trusted their citizens to comply with the restrictions which were established. In Sweden, the number of infected increased rapidly and they soon had the fourth highest number of deaths in COVID-19 per capita in the EU. Due to the high number of infections and because of different management in handling the coronavirus, several nations were critical to how Sweden has managed the situation, among others the USA. The aim of this bachelor study has been to examine how the american media has framed the Swedish government's strategy in handling the coronavirus through examining The New York Times, New York Post, Los Angeles Times andBreitbart. By combining a quantitative content analysis and qualitative semiotic analysis as a methodological approach and with the help of Ulrich Beck's Risksociety, Framing Theory and Agenda-setting theory the aim was to answer our research questions, that is;   ·       How has Sweden’s strategy and management of COVID-19 been framed in the american media? ·       Which sources and quotes are the most frequent in the articles? ·       How has the Swedish strategy been framed in pictures?  Previous research has shown that frames that are commonly used to frame a pandemic like COVID-19 or H1N1 are usually alarming. Our studies results indicate the same thing, the most frequent frames that were used were alarming and the swedes were portrayed as irresponsible, mostly due to the pictures used in the articles. Government people and experts, like Anders Tegnell, were framed as responsible for the outcome of the pandemic and most frequently quoted. In conclusion we could see that the government was framed in a way that indicated that they allowed the virus to spread, and the american media has portrayed the strategy as inadequate and irresponsible towards human life.

Grundtesen är att barn i förskolan använder resurser, medier och teknologi i sitt meningsskapande och erövrande av språk. Förutom texter möter barn bilder, tecken och andra skriftspråkliga aktiviteter som är komplexa och varierade. Barns läsande och skrivande förenades och har fått en utvidgad betydelse i begreppet literacy. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till barns literacypraktiker i förskolan, med särskilt fokus på berättande.Genom en kvalitativ metod intervjuades sex förskollärare med olika arbetslivserfarenhet från sex olika avdelningar i tre olika förskolor. Den insamlade empirin analyserades och tolkades med hjälp av ett multimodalt och designorienterat perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att literacy förekommer i förskolans värld. Literacy praktiseras av barn hela tiden i ett menings- och teckenskapande tillsammans med andra. Barns lärande förutsätts av förskollärares didaktiska design, där denne planerar, utformar och producerar resurser. Förskollärare iscensätter både lärmiljön och aktiviteter för att ge barn möjligheter att hitta sina lärandemönster och för att utveckla sin berättande-förmåga.I förskollärares arbete med berättande framkom det att det är barns literacypraktiker som är utgångspunkten. Barn skapar och återberättar berättelser med utgångspunkt i olika semiotiska föremål, antingen eget skapade eller med material som barn är intresserade av. Barns tillgång till digitala resurser används som verktyg för att skapa innehåll i sitt berättande. Barns berättelser speglar deras eller andras upplevelser, fantasier och observationer.

Syftet med studien var att studera om bilder i nyproducerade läromedel för vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå anpassats till vuxna inlärares kognitiva förmåga att läsa bilder och om läromedlens bilder kunde sägas utgöra en stöttning i inlärarnas utveckling av visuell litteracitet. Komplexiteten i bilderna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys och resultatet analyserades kvalitativt. Sociokulturell teori, semiotik, multimodalitet och tidigare forskning utgjorde ramverket för analysen. Två läromedel valdes ut: Studieväg 1 och Språkvägen. 50 sidor i varje läromedel analyserades, analysen omfattade totalt 285 bilder. Studiens resultat visade att majoriteten av bilderna i båda läromedlen kunde anses vara komplexa och anpassade till vuxna inlärarnas kognitiva förmåga. Förekomsten av både enkla och komplexa bilder, samt att graden av stöttning från text varierarar i läromedlen tolkas som en anpassning som potentiellt kan stötta inlärarna visuella litteracitetsutveckling.

År 2009 försvann apoteksmonopolet och det statligt ägda Apoteket AB fick nya konkurrenterpå marknaden. Detta har för Apoteket AB inneburit att det blivit viktigt att utmärka sig för attnå ut till sina potentiella kunder. Apoteket AB säger själva att de ska vara den mest omtycktaapoteketsaktören. Denna uppsats ämnar undersöka hur reklambyrån Forsman & Bodenforsanvänder kommunikativa strategier för att framställa Apoteket AB som trygga, pålitliga ochtrovärdiga. Materialet som analyseras är reklamfilmen Apotekets kvalitetskontroll (2014).Detta studeras för att skapa större förståelse kring hur visuella budskap kan konstrueras samtför att öka medvetenhet om användandet av stereotyper och dess effekter. Detta görs genomatt undersöka filmens tecken och argument utifrån en retorisk och semiotisk innehållsanalys.Med hjälp av den valda metoden och teori om visuell retorik och semiotik påvisas flerasemiotiska tecken för trovärdighet och förtroende. Karaktären i reklamfilmen försökerrepresentera sitt yrke för att framstå som trovärdig och projicerar kunskap i ett försök om attbygga upp ett förtroende. Vidare blir effekten av att blanda humoristiska inslag, sakligaargument samt ett fokus på produktionsförhållande, ett försök om att skapa en personligkoppling till mottagaren samt att framstå som ett ansvarsfullt företag som sätter människansvälmående och hållbarhet i fokus. / Due to the privatization of the pharmacy industry 2009, Apoteket AB has needed to adjustthemselves to handle new competition in the industry. The company itself expresses that theywant to be the most likable pharmacy. This paper aims to explore which kinds ofcommunicative strategies the creative agency, Forsman & Bodenfors is using and how theyare being used, to portrait Apoteket AB as secure, reliable and trustworthy in the commercial,Apotekets kvalitetskontroll (2014). This is being studied to create a deeper knowledge abouthow meaning is being constructed within commercials, but also to understand how and whystereotypes is being used. This is done by analyzing signs and arguments within the film,from a rhetorical and semiotic content analysis. The result shows several semiotic signs ofcredibility and trust. In the commercial, the character is trying to represent her profession inorder to appear credible, she also project knowledge to be able to build trust. The effect ofmixing humor, factual arguments and a focus on production relationships, the commercialtries an attempt to emerge Apoteket AB as a company that takes social responsibility and puts human welfare in focus.

Uppsatsen handlar om hur hållbarhet visualiseras i livsmedelsindustrin. Med syfte att undersöka hur bakomliggande strukturer, maktförhållanden, diskurser och stereotyper påverkar representationen av hållbarhet, vill jag öppna upp för en transparent kommunikation i designbranschen och ge grafiska designers insikt i hur design både påverkar och påverkas av samhället. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt perspektiv genomförs tre analysmodeller: Kvantitativ innehållsanalys, semiotisk analys, samt diskursanalys. Resultatet visar hur hållbarhet representeras visuellt genom användandet av olika referenser till naturen, som knyter an till stereotypa representationer av hållbarhet. Undersökningen belyser även flera diskurser inom diskursordningen hållbarhet i livsmedelsindustrin som är stark sammankopplade med självbild, identitetsskapande och företagsvärldens hierarkiska strukturer.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.