Denna uppsats syftar till att diskutera vinylskivan och dess omslags estetiska utveckling under 1900-talet samt hur vinylskivan har fungerat som musikmedium. Vinylskivans omslag kommer att diskuteras utifrån hur det har påverkat skivmarknaden under tiden vinylskivan var det rådande musikformatet. Uppsatsen kommer också att undersöka tre skivomslag för att undersöka bruket av kvinnligt kodade kroppar inom populärmusik och varför dessa har blivit utvalda att representera musiken inom musikmediet “skivomslag”. Det kommer att ske en utvecklad version av Erwin Panofskys ikonografisk bildanalys med hjälp av Roland Barthes semiotiska metod.Jag kommer att använda Sébastien Telliers album Sexuality (2008), The Strokes album Is This It (2001) och Kesha’s album Rainbow (2017) i analysen. Jag kommer att ta hänsyn till skillnader och likheter av utförandet kring skivomslaget om det är en manlig upphovsperson respektive kvinnlig upphovsperson. I uppsatsen kommer det också ske en diskussion kring skivmediumet i sig och vad skivans förpackningen inom musikmarknaden har betytt för konsumtionen med dessa bildmotiv. Uppsatsen består av två kapitel, det första kapitlet fokuserar på vinylskivan och dess designutveckling och i kapitel två kommer den ikonografiska/semiotiska bildanalysen att avhandlas. Uppsatsen avslutas i en avslutande diskussion och en sammanfattning.

Syftet med studien är att få reda på hur användningen av matematikens skriftliga språkande kan påverka elevernas lärande i räknesättet division. Informanterna i studien var fem elever i årskurs 4 som valdes bland de som samtyckte till deltagandet. I den praktiska delen av arbetet, konstruerade eleverna en textuppgift till matematiska uttrycket 24/6 - 3. Materialet bestod av intervjuer och det som eleverna producerade när de konstruerade uppgifter och deras svar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att den största fördelen enligt eleverna var att matematikens språkande gör det roligare att arbeta med division. En annan viktig fördel var att elevernas förståelse i division ökade efter att de hade arbetat på detta sätt. De nackdelar som kom fram var att eleverna upplevde att det var arbetsamt och svårt att arbeta med metoden. Andra delen av resultatet visade att eleverna konstruerade uppgifter enbart med delningsdivision. De flesta elever gav siffran 24 kontexten av någonting ätbart. Största delen av eleverna menade att antalet 6 representerade människor. Eleverna definierade inte med tydlighet var antalet  togs ifrån. Denna del av resultatet visade också att eleverna föredrar användning av symbolspråket och naturliga språket framför bildspråket i deras lösningar. Med stöd av det som resultatet visade kan språkandet anses vara ett bra sätt att arbeta med matematik i räknesättet division. / The aim of the study is to see how the use of textual languaging of mathematics can affect pupils learning in an operation of division. Participants of the study consisted of five 4th grade pupils which were chosen among those who agreed to participate in the study. In the study, the pupils were supposed to construct a word problem for a mathematical expression 24/6 - 3. The research data consisted of interviews and of the material pupils produced when they constructed their word problems and their answers to them. The interviews were later analyzed with a qualitative content analysis.  Results show that the most significant advantage according to the pupils were that languaging of mathematics makes it more fun to work with division. Another important result was that after the pupils had worked this way, they were able to understand the concept division a bit better. Disadvantages expressed by the participants were that they felt this kind of working method in mathematics may demand more work than what they are used to. The other part of the results show that the pupils constructed their word problems with division by parts. Almost all the pupils gave number 24 a context of something eatable. The most part of the pupils meant amount of 6 represent human beings, for example friends. Pupils didn’t clearly define where the amount of  was taken away. This part of the results show also that the pupils preferred using symbolic language and natural language over pictorial language in their answers. Results indicates that languaging could be a recommended way to work with mathematics in division.

Uppsatsens syfte är att undersöka och utveckla förståelse för hur USA:s civila rymdmyndighet NASA:s grafiska kommunikation bidrar till att stärka och bibehålla dess legitimitet. Detta analyseras utifrån ett visuellt material bestående av fem utvalda bilder som publicerats av NASA i olika typer av medier. Analysen sker i två steg, först genom en semiotisk bildanalys som sedan utvecklas vidare i en kritisk diskursanalys. Resultatet visar på likheter mellan de olika medierna i det visuella materialet som syftar till att stärka centrala teman i NASA:s kommunikation. Det högteknologiska och vetenskapliga, människan och mångfald samt möjligheter och optimism är alla teman som används på olika sätt och syftar till att bibehålla och stärka NASA:s legitimitet och handlingsfrihet. Resultatet tas slutligen upp i en diskussion, där det grafiska, det politiska och det historiska kopplas samman.

Studies syfte är att undersöka samt problematisera hur företaget Nick’s medierar hälsa genom deras förpackningsdesign. Detta analyseras utifrån tre förpackningar och tre instagrambilder av företagets produkter. Analysen av materialet utförs i två steg. Inledningsvis via en semiotisk analys med målet att identifiera relevanta visuella attribut i förhållande till studiens syfte och frågeställning. Som sedan analyseras mer djupgående via en diskursanalys med utgång i teorier kring hälsa och förpackningsdesign. Resultatet visar på att Nick´s genom sin förpackningsdesign framställer hälsa genom en övergripande association till ett naturligt ursprung samtidigt som de patologiserar ohälsa och åberopar ett individuellt hälsoansvar. Avslutningsvis framställs hälsa även som en social tillhörighet som kan uppnås via konsumtion av företagets produkter.

Hur arbetar en filmskapare med att lyckas förmedla ett budskap genom symboler? Gestaltas ett budskap med endast tecken och symboler eller finns det andra komponenter inom symbolism en filmskapare kan använda sig utav? Denna uppsats undersöker hur regissören Jordan Peeles film Get Out (2017) gestaltar historisk rasism genom ett semiotiskt perspektiv. Under analysens gång upptäcktes det nya symboliska komponenter som symboliska miljöer, symboliska handlingar samt symboliska föremål. Resultatet visade att filmskaparna lyckades gestalta rasism och negrofili i filmen genom de tre olika komponenterna.

Denna studie är en kvalitativ semiotisk innehållsanalys som behandlar ämnet organisationskommunikation och aktivism på Instagram. De två rörelser som har legat till grund för studien är Metoo och Black Lives Matter. Dessa rörelser och deras Instagram-konton, @metoosweden och @blacklivesmattersweden, är de analysobjekt som har använts i studien. Dessa konton har använts för att undersöka hur de använder Instagrams funktioner och visuella gestaltningar för att skapa engagemang gällande sin aktivism. Studiens teoretiska ramverk är identifikationsteorin och teckenläran semiotik. I undersökningen har fem inlägg från respektive konto analyserats, samt fem kommentarer på varje inlägg. Den utvalda metoden för undersökningen är en semiotisk bild- och textanalys. Studien visar att @blacklivesmattersweden använder sig av ett mer varierat visuellt innehåll i sina inlägg, i jämförelse med @metoosweden. Kontot @metoosweden förankrar sitt innehåll till en svensk kontext i en högre utsträckning än vad @blacklivesmattersweden gör genom bilder och text. Studien visar även att aktivism uttrycker sig i interaktionen mellan avsändaren och mottagaren i kommentarsfälten. Interaktionen är varierad i sitt uttryck, där den överlag innefattar olika infallsvinklar som är positiva till aktivismen som bedrivs.

Behovet av grafisk design ökar i samhället, genom både visuella och kommunikativa aspekter. Genom bestämda regelverk i form av grafiska profiler skapas en kommunikation mellan företag och mottagare. Denna kommunikation förmedlas genom grafiska medel och är väsentlig för formgivare att förstå. Inblick i närliggande kunskapsområden som retorik eller strategisk kommunikation skapar bättre förutsättningar för att skapa igenkänningsbara kampanjer. Denna uppsats tar sig an utmaningen att framhäva det kommunikativa språkets viktiga roll för grafiska designer. Genom att analysera två annonser i IKEA:s kampanj ”Där livet händer” utifrån en semiotisk och kommunikativ analys visar IKEA att de använder olika medel för att sprida sin företagsvision. De använder både information och underhållning för att förmedla sitt budskap samt behålla mottagarens uppmärksamhet. IKEA skapar igenkänning med sin grafiska profil, innovativa element och interaktioner.

Problemformulering: Det är intressant att undersöka hur företag som bedriver spelverksamhet i Sverige kommunicerar visuellt eftersom deras reklam blivit allt vanligare under de senaste åren. I och med de nya lagar som börjar gälla från den 1 januari 2019 är ämnet i aktiv utveckling och därför aktuellt.  Syfte: Syftet med denna undersökningen är att analysera vilka visuella element och teman som används i reklamfilmer för företag som ansökt om att få bedriva casinoverksamhet i Sverige med start 1 januari 2019. Metod och material: Urvalet består av fem reklamfilmer publicerade åren 2016-2018, på den Youtube-kanalen med flest visningar tillhörande de företag som beviljats licens för att bedriva spelverksamhet online i sverige från den 1 januari 2019. Genom en semiotisk innehållsanalys bestående av tre delar, denotation, konnotation och retorik har reklamfilmerna analyserats och tolkats. Huvudresultat: Resultaten visar att det finns starka gemensamma teman, i synnerhet inom val av färgpalett i filmerna. Vidare så visade resultaten att filmerna spelar på känslomässiga budskap mer än informativa.

Syftet med denna studie är att analysera hur Orienten framställs i Disneys Aladdin. Syftet är att titta på både en konnotativ och denotativ analysnivå och på så sätt se både en övergripande icke-västerländsk stereotyp samt en mer nyanserad bild av olika sorters framställningar som förekommer. Huvudfrågeställningen i denna studie är: Hur porträtteras Mellanösterns kultur i Aladdin 1992 och Aladdin 2019? För att besvara frågeställningen används kvalitativ innehållsanalytisk metod samt semiotik. Tillsammans med detta används teori kring stereotyper både som begrepp och i samband med populärkultur samt orientalismteorin och representationsteorin samt teori kring fenomenet den andre. Det material som studien kretsar kring är Disneys Aladdin (1992) och Aladdin (2019) då dessa filmer utspelar sig i en icke västerländsk miljö. De slutsatser som kan dras av analysen är att den generella bilden av kulturen i filmen är generaliserande vilket stämmer överens med Saids (2002) orientalismen. I scener och sekvenser , framförallt där vakter, handelsmän eller Jafar är inblandad, bekräftas den negativa stereotyp som Väst ger Öst även de i enighet med den orientalistiska teorin. De flesta karaktärer i filmen har samma symboliska och faktiska tillhörighet, med undantag från Aladdin, Jasmine och sultanen som detta enligt Halls representationsteorin om den andre framkommer tydligt. Huruvida karaktärens roll påverkar framställandet av karaktärens etnicitet går inte att svara på vilket enligt orientalismen är en del av neutraliseringen av den orientaliska kulturen. däremot finns ett tydligt samband mellan de egenskaper som ges till österländska och onda karaktärer samt symboliskt vita och goda karaktärer. Detta stämmer överens med representationsteorins principer. Studien kommer fram till att exotifiering, våld och sexualisering är de övergripande teman som är problematiska i filmerna fast på olika sätt. Aladdin från 1992 överdriver sin tolkning av Orienten på ett generaliserande sätt med klassiska symboliska objekt som är kopplade till Orienten och dess folk. Detta kan vara turbaner, svärd, kläder och utseende. Aladdin från 2019 har reducerat den tolkningen men istället komprimerat orienten till en exotisk, magisk plats där alla ser likadana ut. Båda versionerna speglar en osann bild av orienten baserat på föreställningar om den, men på två skilda sätt. Detta indikerar att en rörelse i hur Orienten och stereotypa bilder rör sig framåt men att det inte behöver betyda att stereotypa föreställningar försvinner utan snarare att de förändras. / The purpose of this study is to analyze how the Orient is portrayed in Disney's Aladdin. The purpose is to look at both a connotative and denotative level of analysis and thus see both an overall non-Western stereotype and a more nuanced picture of different kinds of representations that occur. The main question in this study is: How is the culture of the Middle East portrayed in Aladdin 1992 and Aladdin 2019? To answer the question, a qualitative content analysis method and semiotics are used. Along with the theory about stereotypes is used both as a concept and in connection with popular culture as well as orientalism theory and representation theory as well as a theory about the phenomenon of the other. The material that the study revolves around is Disney's Aladdin (1992) and Aladdin (2019) as these films take place in a non-Western environment. The conclusions that can be drawn from the analysis are that the general picture of the culture in the film is generalizing, which is consistent with Said’s (2002) Orientalism. In scenes and sequences, especially where guards, merchants, or Jafar are involved, the negative stereotype that the West gives to the East is also confirmed in agreement with the Orientalist theory. Most of the characters in the film have the same symbolic and actual affiliation, with the exception of Aladdin, Jasmine, and the Sultan as this according to Hall's theory of representation about the other is clear. Whether the role of the character influences the presentation of the character's ethnicity cannot be answered, which according to Orientalism is part of the neutralization of the Oriental culture. On the other hand, there is a clear connection between the characteristics given to oriental and evil characters as well as symbolically white and good characters, this is in accordance with the principles of the theory of representation. The study concludes that exotification, violence, and sexualization are the overarching themes that are problematic in the films but in different ways. Aladdin from 1992 exaggerates his interpretation of the Orient in a generalizing way with classical symbolic objects connected to the Orient and its people. These can be turbans, swords, clothes, and looks. Aladdin from 2019 has reduced that interpretation but instead compressed the oriental into an exotic, magical place where everyone looks the same. Both versions reflect a false image of the Orient based on notions of it, but in two different ways. This indicates that a movement in how the oriental and stereotypical images move forward, but that it does not have to mean that stereotypical perceptions disappear but rather that they change.

Denna studie undersöker hur kvinnor representeras i reklam. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Lindex i två olika kampanjer representerar kvinnor i sin reklam för underkläder för kvinnor. Undersökningen fokuserar på om representationen i kampanjerna förhåller sig till stereotyper eller femvertising. Uppsatsen grundar sig på teorier om representation och semiotik samt vad stereotyper är. Metoden som har använts är en semiotisk analys. Resultatet visar att de två olika kampanjerna skiljer sig åt trots att de marknadsförts i samma produktkategori. Den första kampanjen visar många tecken som tyder på att reklamkampanjen är mer stereotypiskt, eftersom den representerar många förutfattade meningar om vad som är snyggt och attraktivt. Den andra kampanjen visar varierande kroppar och åldrar. Reklamen blir inte stereotypisk men är ändå inom ramen för vad som anses vara attraktivt, då alla kvinnor i bilden har fixat hår, har mjuk kropp, lagom mycket rynkor om de är äldre och så vidare. Detta tyder på att kvinnor måste vara attraktiva, för att representeras i reklam. Den första kampanjen blir en negativ syn hur kvinnor borde vara och upprätthåller kvinnliga skönhetsideal medan den andra kampanjen gör att fler kan relatera till personerna då de visar upp fler människor i olika kroppar, åldrar och etnicitet