Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna. Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien. Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna. Hypotesen motbevisades och resultaten visade snarare att mediernasideologiska undertoner överensstämde.

I uppsatsen behandlas omslagsbilderna till Bruce Springsteens Born In The U.S.A samt singelversionen av titelspåret utifrån teorier kring nationellt mytskapande, genus och skivomslagskonst. I uppsatsen undersöks hur och i vilket syfte en artist etablerar en image samt hur denna image kan tolkas i flera olika kontexter. Här visas genom semiotisk bildanalys på hur omslagsbilderna driver en aktiv kritisk retorik mot ett politiskt system. Vidare visas på populärkulturens möjligheter att med mytologiserad symbolik och bildspråk aktivt opponera sig mot vedertagna konventioner och sociopolitisk verklighet. Den mytologiska retorikens inneboende tvetydighet och förfogandet däröver lyfts fram, liksom hur en artist genom skivomslagsbilden kan formulera sin identitet för att aktualisera och utmana sociala och politiska konventioner och trender.

Mitt syfte med denna examensuppsats har varit att analysera och beskriva hur fem formgivarnamarknadsför sig själva och sina produkter på internet. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar: Vilka egenskaper har gjort webbsidan attraktiv för den besökande? Vilket syfte har formgivaren med webbsidan? Hur visualiserar och presenterar formgivaren sina produkter och sig själv?   För att besvara dessa har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semiotisk bildanalys och ettfrågeformulär med öppet strukturerade frågor i standardiserad ordning använts. Formuläret har skickats uttill fem formgivarna via e-post. Valet av respondenter skedde genom ett strategiskt urval av pristagare frånElle interiörs designpris mellan åren 2006-2011. Av de fem valda formgivare har alla svarat.Resultatet av denna studie har utvecklats från mina åsikter som besökare av formgivarnas hemsidor,respondenternas svar på frågeformuläret och genom en analys av deras marknadsföring ur en semiotisksynvinkel.Slutsatsen av studien av de utvalda formgivarnas marknadsföring av dem själva och deras produkterfastställer att marknadsföringen som formgivarna använder sig av är en informativ marknadsföring riktaddirekt till slutkunden. Uppsatsen ska ses som generell för vad företag inom formgivning bör tänka på närde marknadsför sig och sina produkter via internet.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.

The purpose of this essay was to analyze rhetorical features of Swedish drug advertising and see if drug advertising could be misleading or not. The study was primarily concentrated on how pills were described and that was the overall picture of pills created in commercials. The essay uses theories of narrative, semiotic, argumentation and theories concerning social communication in advertising. In this study fife TV-ads were analyzed: Alvedon, Ibumetin, Treo, Bamyl, and Ipren. The analysis showed that drug advertising has the potential to be misleading mostly because the overall picture of pills which creates in commercials is strong and kind heroes. / Reklam för receptfria läkemedel är tillåten i Sverige även om vissa experter, politiker och vanliga konsumenter ställer sig kritiska till reklamens form och innehåll. Det finns en oro om att läkemedelsreklam kan leda till felaktig medicinering. I denna studie genomför jag en retorisk kvalitativ analys av reklamfilmer för receptfria värktabletter för att se om oron är befogad och om reklamen har potential för att vara missvisande. Resultatet visar bl.a. att det i reklamfilmerna åstadkoms en uppfattning om värktabletter som starka och snälla hjälten vilket kan vara starkt vilseledande då dessa kriterier strider mot verkligheten.

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers. Resultatet är tydligt och visar att ett gemensamt tema i alla filmer är att vi i princip känner och sympatiserar med de amerikanska soldaterna hela tiden. I tre av filmerna är amerikanerna alltigenom goda, men i de andra tre är bilden något tvetydig då amerikanerna är både goda och onda samt rationella och irrationella. När det gäller fienden är de i alla filmerna oftast ansiktslösa, primitiva och brutala, och de får heller aldrig komma till tals, förutom i We Were Soldiers där de tidvis framställs som människor med känslor. Även sydvietnameserna skildras i filmerna som ansiktslösa och primitiva och när de syns framställs de nästan alltid som offer. Det är påtagligt att den postkoloniala spegeln existerar i alla de analyserade filmernas diskurs och att det ideologiska budskapet, med väst som dominerande och mer civiliserad, reproduceras genom filmerna. Vidare används både konnotationer och mise-en-scéne för att framföra och förstärka det postkoloniala budskapet. Den förändring som skett i filmerna är framförallt hos amerikanerna som först associerades som goda för att sedan bli mindre goda, en förändring är också att vi får inblickar i hur fienden tänker och känner. / The aim of this study is to investigate six American Vietnam war films, and to study how western and oriental cultures are depicted from a postcolonial perspective. The descriptions of the Americans, the enemy and the South Vietnamese have been studied from this perspective. This is examined by drawing connections to theories and concepts such as semiotics and ideology as well as using methods such as discourse analysis, mise-en-scéne and film analysis. The study also investigates if there has been a change in the descriptions of the films when it comes to the postcolonial perspective. The research includes: The Green Berets, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Platoon, Full Metal Jacket and We Were Soldiers. The comprehensive research question is: How are those involved in the war and their cultures depicted in relation to each other in the analysed films? The results clearly point out the common theme; west and east are each others opposites and the audience sympathises with the American soldiers at most times. In three of the movies the Americans are thoroughly good people, but in the other three films the picture is somewhat ambiguous since here the Americans are good and evil as well as rational and irrational. Concerning the enemy, they are frequently described as faceless, primitive and brutal in all films, except in We Were Soldiers where they occasionally are depicted as human beings with feelings. The South Vietnamese people are portrayed as faceless and primitive in the films as well, and when they are visible, they usually are portrayed as victims. It is obvious that the postcolonial mirror exists in the discourse of all the analysed films, and that the ideological message with the western world as dominant and more civilised is reproduced. Furthermore, both connotations and mise-en-scéne are used to convey and strengthen the postcolonial message. The changes in the films occur above all within the Americans. To begin with, they are associated as good and next they become less good. Another example of change is that we get glimpses of how the enemy thinks and feels.

Sammanfattning I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.). Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som kreativ konst utan gränser.

<p>En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.</p>