<p>Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera.</p><p>Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse.</p><p>Vår frågeställning under studien har varit:</p><p>Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet?</p><p>Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet. Vi ska även utifrån den insamlade teorin ge förslag på förbättringar i dessa restaurangers servicescape.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt där vi genom observationer och intervjuer studerat några utvalda delar av fyra lunchrestaurangers servicescape. De fyra studerade lunchrestaurangerna är Lingonet, Björken, Rex och News. Vi har ämnat att, med hjälp av det som framkommit av den empiriska undersökningen utveckla den befintliga teorin och anpassa den till lunchrestaurangers förutsättningar.</p><p>Vi har i studien kommit fram till förbättringar för respektive restaurang men även dragit generella slutsatser om de restauranger vi undersökt. Det vi kommit fram till är att de skillnader vi sett i olika restaurangers servicescape ofta kan härledas till deras mål och vilken målgrupp de siktar på. Lunchrestaurangerna vi undersökt är väl medvetna om hur de ska arbeta med servicescape och dess påverkan på kunden.</p>

Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera. Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse. Vår frågeställning under studien har varit: Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet? Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet. Vi ska även utifrån den insamlade teorin ge förslag på förbättringar i dessa restaurangers servicescape. Vi har gjort en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt där vi genom observationer och intervjuer studerat några utvalda delar av fyra lunchrestaurangers servicescape. De fyra studerade lunchrestaurangerna är Lingonet, Björken, Rex och News. Vi har ämnat att, med hjälp av det som framkommit av den empiriska undersökningen utveckla den befintliga teorin och anpassa den till lunchrestaurangers förutsättningar. Vi har i studien kommit fram till förbättringar för respektive restaurang men även dragit generella slutsatser om de restauranger vi undersökt. Det vi kommit fram till är att de skillnader vi sett i olika restaurangers servicescape ofta kan härledas till deras mål och vilken målgrupp de siktar på. Lunchrestaurangerna vi undersökt är väl medvetna om hur de ska arbeta med servicescape och dess påverkan på kunden.

The purpose of this research aims investigate whether front line personell are brand carriers who can affect the customers brand experience. This present study focuses on commercial fitness centers in Kalmar. Like brands, training is taking part in people’s everyday lives; fitness centers are offering the customer a wider range of group training. This thesis is based on a qualitative approach whereby eight interviews have been carried out with two members of the board and six employees of the front line. Additionally, this thesis is also based on three focus groups with four customers, representing the majority of each fitness centers. The research findings highlight that the front line employees are very important as they are seen as the brand; therefore the front line employee’s personality and behaviour will influence the customer’s view of the brand. The knowledge of the front line employee’s is crucial and it is of high importance. Communication between the board and the front line employees are important and the board needs to make sure that all information is provided.

The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.

The purpose of this thesis is to explore to what extent different styling elements can be used within a retail store and how sensorial cues can affect customers buying behaviour by creating a multi-sensory brand-experience. Further, this project aims at contributing to the development of new knowledge regarding a multi-sensory brand-experience through the performance of an experiment. A quantitative research method with a deductive research approach has been used for this study, where theoretical concepts have been described and from which a number of hypotheses have derived as means to test the theoretical framework. In order to test our hypotheses, a research strategy in the form of experiments has been performed in the computer department at Media Markt, Kalmar. General assumptions have then been drawn from the analysis of the results in order to provide sound recommendations for marketers regarding sensory marketing in general and foremost the multi-sensory brand-experience.   The result of our study shows that it is beneficial for marketers to use styling elements and sensorial cues as means to connect with customers and enhance their emotional response. The study also shows that a combination of the sensorial cues of sight and sound together contributes to an experience that is positive and memorable for the customers. Additionally, the results of this study shows that a combination of these sensory cues leads to a change in customers behaviour and create approach behaviour through awareness of products that otherwise could be missed.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett. Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens. Utformningen av den fysiska mötesplatsen blir förutsättning för bank- och försäkringsbolagens framtida överlevnad. Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera två bank- och försäkringsföretag som differentierar genom utformning av den fysiska mötesplatsen. Studien visade att det finns en designstrategisk tanke bakom implementeringen av den fysiska mötesplatsen i bank- och försäkringskontoren. Men är inte personalen nöjd med utformningen finns det en risk att detta kan påverka den service företaget levererar. Det framkom att kunderna hade höga förväntningar på den service som ges av bank- och försäkringskontoren och att omgivningen inte är det primära för kunden i servicemötet utan kommer sekundärt efter den service som ges men att omgivningen ändå har en betydelse. Studien visade även att det finns en koppling mellan utformningen av bankkontoren och den levererade servicekvaliteten. Design kan stärka intrycket och uppfattningen om den service som ges. Rätt arbetsmiljö gör att företagen kan leverera en bättre kvalitet till kund. En god servicekvalitet leder till nöjda kunder vilket i sin tur leder till lojala kunder. Det är således viktigt att företagen ser till både service och miljö när de ska utforma den fysiska mötesplatsen och inte utesluter miljön även om detta inte är det huvudsakliga för kunden. / The deregulation that occurred in the mid-eighties meant that more companies established themselves on the market which generated a fiercer competition. An industry shift occurred whereby the banking and insurance became one unit. Changes of the existing services in the financial sector has led to the human factor in the banking and insurance companies have largely disappeared and been replaced by the more automated services. Many bank offices have closed down and those that are left have been given a new role in society and work today mainly as advisory sites. The services provided by offices today offers is more complex in nature and therefore have a higher importance to the customer. Design of the office has thus proved to be an increasingly important complement which the banking and insurance companies can differentiate themselves and send out signals to its customers, that in a market characterized by strong competition. The design of the physical location is becoming essential for banking and insurance companies future survival.  The purpose of this paper was to analyze and evaluate two banks and insurance companies that differentiate through the design of the physical meeting place. The study showed that there is a design-strategic thinking behind the implementation of the physical meeting place in the banking and insurance offices. But is not the staff satisfied with the design, there is a risk that this may affect the service company delivers. It was found that customers had high expectations of the service provided by the banking and insurance offices and the surroundings is not the primary for the customer in the service meeting but are secondary after the service that is provided, but nevertheless the atmosphere still has a significant. The study also showed a connection between the design of bank offices and the delivered service quality. Design can enhance the impression and perception of the service provided. The right working environment enables companies to deliver a better quality to the customer. A good quality of service leads to a happy customer which in turn leads into loyal customers. It is therefore important that companies ensure both service and environment when designing the physical meeting location and do not exclude environment, although this is not the principal for the customer.

Vi ses fram på torget är en uppsats som berör attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet. Den postmoderna människan söker återigen kontakt med andra i det offentliga rummet men saknar möjligheten att interagera. Till stor del fokuserar därför uppsatsen på social interaktion mellan invånarna och hur den kan underlättas på offentliga mötesplatser. I teorin finns användbara begrepp, vägledning och idéer för hur attraktiviteten ökar. Här behandlas även hur offentliga mötesplatser påverkar den enskilda invånaren och kommunen. Mötesplatser i det offentliga rummet kan ge invånarna välmående, hälsa och tillfredsställelse. Genom exempelvis engagemang och kvalitet knyts ett band mellan människan och kommunen. Om invånaren känner tillhörighet och lojalitet på platsen förstärks dess identitet. Kommunen kan därmed öka i konkurrensfördelar och värde för turister och invånare.Syftet med uppsatsen är att ta fram en ny modell som kan ligga till grund för utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Modellen utgår från teorier och existerande modeller inom event, marknadsföring och stadsutveckling. Modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet tas fram, prövas och utvecklas i uppsatsen. Det här är en fallstudie applicerad på torget i Lidköping. I empirin får fokusgrupper, bestående av kommunens invånare, diskutera kring attraktiva mötesplatser, interaktion och Lidköpings torg. De uppskattar trygga och levande platser med möjlighet för aktivitet, interaktion och avkoppling. Attribut som sittplatser, naturliga element och event efterfrågas av fokusgrupperna.I uppsatsen framgår att modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet är användbar vid utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Utifrån genomförd studie kan hela modellen fyllas i med invånarnas åsikter och förslag. Därigenom är modellen ett användbart verktyg som kan utvecklas och användas i nutida och framtida forskning. En större empirisk undersökning bland invånarna i Lidköping är att rekommendera för att kunna generalisera det resultat studien presenterar på populationen. Uppsatsen presenterar hypotetiska förslag på hur en attraktiv mötesplats kan utformas på torget i Lidköping. Modellen är även tillämpningsbar på andra platser. Forskningsområdet är nu påbörjat och öppnar upp för vidare arbete med Lidköpings kommun. / Vi ses fram på torget (Local expression of Lidköping for ‘meet you at the square’) is a thesis about attractive meeting places in public spaces. The post-modern person is once again searching to connect with others in public spaces but is lacking interaction opportunities. Therefore this thesis is largely focusing on social interaction between town inhabitants and how to favour it in public meeting places. In theory there are concepts, guidance and ideas on how to increase the attractiveness and effectiveness. It also covers how public meeting places effect the individual inhabitant and the municipality at large. Meeting places within public spaces have the possibility to give its inhabitants increased well-being, health and satisfaction. Through, for example; involvement, quality and safety strings are attached between a human and the municipality. If the inhabitant is experiencing affiliation and loyalty to the place itself it enhances its identity and strengthens mutually beneficial interaction. The municipality could consequently increase its competitive advantage and value for tourists and it’s own inhabitants.The purpose of the thesis is to create a new model that can form the basis for developing meeting places in existing public spaces. The model is based on previously un-tested theories and existing models of events, marketing and urban development. The model Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet (To create attractive meeting places in public spaces) is designed, tested, developed and expanded in the thesis. This is a case study applied to the Lidköping square. In the observed focus groups, consisting of inhabitants of Lidköping municipality, discussion focused on attractive meeting places, social interaction, and the Lidköping square itself. A set of empirical findings to use as a study base was the object of the exercise. It was generally found that people appreciate places that are safe and alive with possibilities for activities, interaction and relaxation. Attributes such as seating areas, nature elements and events are requested by the focus groups.This thesis argues that To create attractive meeting places within existing public spaces is a useful development tool and enables productive meeting places within public spaces. Based on the performed study the model is successfully filled in with the inhabitants opinions and suggestions. With some modification and further empirical study the model will be a useful tool that can be developed and used in current and future research. The thesis presents hypothetical suggestions on how to actually create an attractive meeting point at the Lidköping square. The model is also applicable to other places. This field of research is now started and opens up for further work involving the Lidköping municipality.

The importance of customer experience in the banking sector is steadily increasing due to product similarity, competition and the global expansion. Additionally, in the twenty-first century, the focus has shifted from a service-based to an experience-based economy where senses, feelings, impressions, perceptions and emotional connections have become central. The global expansion in the banking sector has created a need for cross-cultural studies of customer experience, because of the increase of success when the service delivery is in tune with the cultural differences of customers. Despite the scarcity of cross-cultural studies, the few existing studies have shown significant results. The purpose of this study is hence to compare the perceived customer experience in the banking sector in Sweden and the United States. These two countries are culturally different on the masculinity versus femininity dimension explained by Hofstede in the universally acknowledged study on cross-cultural dimensions. The study has a positivistic, deductive, cross-sectional approach. A questionnaire survey is used based on the three most critical factors affecting customer experience: convenience, employees and servicescape. The findings are significant, showing how culture is affecting customer experience. Swedish respondents have a more positive perception of the total customer experience despite scoring lower on the critical factors than their American counterparts. This can be linked to the high degree of femininity in Sweden, meaning that Swedish customers are putting emphasis on balance, care for others and the quality of life, rather than being materialistic, goal-oriented and competitive. The original value of this dissertation is a better understanding of the impact of cultural differences in customer experience in banks in two culturally different countries: Sweden and the United States.

Forskningsfrågor På vilka sätt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist på tillit till sina kunder i servicelandskap? På vilka sätt upplever kunder att företags visade tillit eller brist på tillit i servicelandskap påverkar deras relationer med företagen? Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln påverkas av om företag visar tillit eller brist på tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnås genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap. Metod Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och präglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Företag inom detaljhandeln visar brist på tillit till sina kunder i servicelandskapen främst genom inlåsta varor, övervakningskameror samt att låta personalen övervaka kunderna. Personalens brist på tillit är det som påverkar kunderna mest och huruvida kunderna påverkas av inlåsta varor beror på syftet med deras köp. Att ge kunder frihet och kontroll i servicelandskap är ett sätt för företag att visa tillit till sina kunder. Kunders relationer till företag påverkas i sin tur av i vilken grad kunderna påverkas av den tillit som företag visar eller inte visar i servicelandskapen. / Research questions In what ways do companies within retailing show trust or lack of trust to their customers in servicescapes? In what ways do customers perceive that companies trust or lack of trust in servicescapes affects their relationships with the companies? Aim The aim of this study is to give an increased understanding of how customers' relationships with companies in the retail sector are affected by whether companies show trust or lack of trust in the servicescape. This will be achieved by analyzing servicescapes design as well as customers experiences of how companies show or do not show trust to their customers in the servicescape. Method This study is based on a qualitative research method and is characterized by an abductive process. Since the aim involves the three main concepts servicescape, trust and relationships, each concept has been covered in individual chapters. In each chapter dealing with each concept theory and the analysis of the empirical data that has been collected through focus groups and semi-structured interviews is presented. Conclusion Companies within retailing show a lack of trust to their customers in the servicescapes mainly through locked goods, surveillance cameras as well as having the staff monitor the customers. The staff's lack of trust is what affects customers the most and whether the customers are affected by locked goods depends on the purpose of their purchase. To give customers freedom and control in servicescapes is a way for companies to show trust to their customers. Customers' relationships with companies are in turn influenced by the degree to which the customers are affected by the trust companies show or do not show in the servicescape.

I Inledningen och problemdiskussionen förklaras bakgrunden till uppsatsen, som är att försöka finna om servicelandskap påverkar studenters konsumentbeteende. Branschen som valdes att undersöka var den svenska mobil abonnemangsbranschen, branschen valdes eftersom den har tillsynes två olika positioneringsstrategier. Ena positioneringsstrategin försöker uppnå högre servicekvalité, främst igenom servicelandskap i form av butiker, dock med ett högre pris. Andra positioneringsstrategin består av att erbjuda ett lägre pris, men har dock inget existerande servicelandskap, utan all kommunikation förutom marknadsföring sker via internet eller telefon. Inriktningen på uppsatsen sågs som intressant eftersom det inte hittades tidigare forskning som försökt finna samband om servicelandskapets påverkan på konsumentsegmentet studenter. Syftet med uppsatsen är att finna om servicelandskapet inom mobilabonnemangsbranschen har en betydande roll i studenters konsumentbeteende. För att finna slutsatser kring konsumentbeteende behövdes en generalisering av studenters värdeuppfattning definieras, eftersom värdeuppfattningen ses som det avgörande vid val av tjänst. För att kunna få svar på studenters värdeuppfattning skapades två frågeställningar, (1) Ger servicelandskap ökat upplevd servicekvalité för studenter inom mobilabonnemangsbranschen? (2) Är abonnemangbranschen en priskänslig marknad för studenter? Frågeställningarna handlar om de två underliggande faktorerna till upplevt värde, dessa är upplevd kvalité och upplevt pris som konsumenten använder sig av för att skapa en värdeuppfattning. I teorikapitlet skapades den teoretiska referensramen. Första delen i teoretiska referensramen ger fördjupning om begreppen serviceupplevelser och servicelandskap där båda begreppen anses vara starkt sammankopplade. Andra delen fördjupar sig i konsumentbeteende och studenters konsumentbeteende. I metoden preciserades hur undersökningarna gick tillväga för att besvara frågeställningarna. Undersökningarna var kvantitativt inspirerade som respondenterna svarade på igenom webbaserade enkäter. I resultatkapitlet visas resultaten ifrån frågorna som ställdes i undersökningarna. I analysen klargjordes och diskuterades resultaten från undersökningarna. Där det framkom att det inte var möjligt att enkelt skapa en generalisering, på grund av varje respondents individualitet. I slutsatsen redogjordes uppsatsens viktigaste konklusioner. Vilket är att även om det finns tydliga indikationer på att studenters konsumentbeteende påverkas av servicelandskap, går det inte att fastställa ett svar på syftet, eftersom respondenternas individualitet gör att en generalisering av hela konsumentsegmentet studenter utifrån resultaten från undersökningarna inte är tillräckligt tillförlitliga. / In the introduction and problem discussion the thesis background was explained, which was, try to discover if servicescape influence students’ consumer behaviour. The line of business that were chosen was the Swedish cellphone subscription business, the specific line of business was chosen because it seemingly had two different positioning strategies. One strategy that tries to achieve higher service quality, mainly through servicescape in the shape of physical stores, though with a higher price. The other strategy focuses on lower prices, though without any existing servicescape, all communication expect marketing happens through the internet or phone. The orientation of the thesis seemed interesting because no earlier research was found that have tried to find connections between servicescapes influence and the consumer segment students. The purpose of the thesis was to find if the servicescape in cellphone subscription businesses have a significant role in students´ consumer behaviour. To find conclusions about their consumer behaviour, a generalization of students’ value perception was needed, because the value perception is considered crucial in the consumers’ choice of service. To be able to get answers regarding students’ value perception two questions were formulated. (1) Do servicescape give students increased perceived service quality in the cellphone subscription business? (2) Is the cellphone subscription business a price sensitive market for students? The questions are about the two underlying factors to perceived value, these are perceived quality and perceived price that the consumers use to create their value perception In the theory chapter, the theoretical framework was created. First part of the theoretical framework immerses in the concepts service experience and servicescape, both concepts are seemingly strongly connected to each other. Second part immerses in consumer behaviour and consumer behaviour of students. In the method, the research structure is pinned down and how the surveys achieved results to answer the questions formulations. The research were quantitative inspired studies that the respondents answered through web-based surveys. In the result chapter, the results from the questions of the surveys are revealed. In the analysis, the results from the surveys is disambiguated and discussed. In the analysis, it becomes clear that it´s not possible to easily make a generalization, because each of the respondents’ individuality. In the conclusion, the most important findings of the thesis are presented. Which are, even though there are clear indications that students’ consumer behaviour is affected by the servicescape, it´s still not enough to confirm an answer to the purpose. Because, the respondents’ individuality makes a generalization of the entire consumer segment students not reliable enough.