In the early 20thcentury, homosexual acts were illegal in Sweden. During this time, “homosexuality” did not exist as a concept. Instead, the Swedish law referred to homosexual acts as “unnatural fornication”. In 1907 a man named Nils Santesson was arrested and sentenced for committing unnatural fornication with another man. The case was brought to the attention of the press, which for the first time began to use the term “homosexual” in headings and articles.    The purpose of this study has been to analyse how homosexuality was considered and defined in Sweden during the early 20thcentury, by studying the reporting of Nils Santesson’s court case and his self-image. The analysis is based on the categories: crime, illness and morality, and to achieve the purpose of the study, a qualitative text analysis has been implemented as a method. Also, the study was based on the theory of a masculinity hierarchy that subordinated homosexuals, and one version of queer theory.   The result shows that homosexuality was considered as an act rather than an integral part of someone’s character or identity. The society regarded homosexuality as obnoxious, indecent and unnatural, which was a direct consequence of the Swedish criminal law 18 § 10. Homosexuals were portrayed as sickening from three aspects: as a morbidly deviant phenomenon from heterosexuality, as contribution to mental illness and as carriers of sexually transmitted diseases. Morally, homosexuals were considered sexually licentious and constantly in search of seduction. Heterosexuality was upheld as a dominant system which placed homosexual men in a masculine subordination as homosexuality was regarded as a criminal act, immoral and were associated with disease.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till jämställdhet och köns- och sexualitetsnormer. En kvalitativ metod har tillämpats i studien och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av den insamlade empirin har diskuterats utifrån teoretiska perspektivet socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studien visar på att undervisande lärare i sex- och samlevnad arbetar med jämställdhet och köns- och sexulitetsnormer i undervisningen på olika sätt. Studien visar även på att lärare upplever att det finns brister och utmaningar i undervisningen vilka medför att det är upp till varje lärare att själv skapa sig en bild och tolka hur denne ska utforma undervisningen. Således rekommenderas att lärare ges en mer omfattande utbildning om sex- och samlevnad och att utformningen av lärandemålen preciseras ytterligare för att minska tolkningsutrymmet av vad utbildningen innebär och ska innehålla. / <p>2019-06-04</p>

No description available.

This study’s intention is to inspect if and how LGBTQIA+ persons are represented in English textbooks for the upper secondary school course, English six. To narrow the field of examination, the focus of this study is on “love and relationship” chapters in each book. The chapters are analysed in three textbooks published between 2000—2015 to see if the representation has changed overtime. In order to inspect each textbook objectively, the basic values from The Swedish National Agency for Education from 1994 and 2011 (Lpf94 &amp; Gy11) are observed to see what the textbook writers had to proceed from. The text in the chapters is analysed using discourse analysis (a method suited for examining what a text depicts as “normal”, and by extension, abnormal). The result is distinct. Heterosexual and cis-gendered stories dominate the chapters, and where non-heterosexual characters are represented the portrayal of the representation is often somewhat problematic. By shedding light on the many inadequacies in the representation of LGBTQIA+-persons in textbooks, this study suggests possible solutions.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Diagnos och behandling av bröstcancer förändrar stora delar av kvinnans liv, vilket kan vara ett hot mot sexualitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, av tretton kvalitativa artiklar vilka söktes i CINAHL och Medline. Artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Första huvudtemat var en fysiskt förändrad kropp med subtemana kroppen och sexualitet samt sexuell aktivitet. Det andra huvudtemat var känslomässiga hot mot sexualitet med subtemana att vara främmande för sin kropp, att förlora en del av kroppen samt rädsla och oro. Det tredje huvudtemat var att avvika från kvinnonormen med subtemana att vara kvinnan i förhållandet samt kultur och tabu. Slutsatser: Kvinnorna upplevde både positiva och negativa förändringar fysiskt, psykiskt och socialt i samband med bröstcancerdiagnos och behandling, vilket påverkade sexualiteten. Utmärkande fynd var bröstkirurgins påverkan på kroppsbild och självkänsla, vilket påverkade sexualiteten. Biverkningarna ledde till minskad frekvens av sexuell aktivitet. Forskning kring kvinnors informationsbehov samt vårdpersonalens tillvägagångssätt för dialog av tabubelagda ämnen krävs för att stötta kvinnors upplevda problem med sexualitet efter bröstcancerdiagnos. Framtida forskning bör även tänka utanför den heterosexuella normen. / Title: Women’s experience of their sexuality living with breast cancer – a literature review. Introduction: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. Diagnosis and breast cancer treatment alters women’s lives, which could be a threat to her sexuality. Aim: To describe women’s experience of their sexuality after being affected by breast cancer. Methods: Literature review with an inductive approach. Thirteen qualitative articles were found in databases CINAHL and Medline. Friberg’s five step model was used to analyse. Results: The first main theme was a physically altered body with the subthemes body and sexuality and body and sexual activity. The other main theme was emotional threats to sexuality with the subthemes a foreign body, losing a part of the body and fear and anxiety. The third main theme was to deviate from the female norm with the subthemes being women in a relationship and culture and taboo. Conclusions: Women experienced positive and negative changes physically, mentally and socially as a result of breast cancer diagnosis and treatment, which effected their sexuality. Distinctive findings were breast surgery’s influence on women’s body image and self-esteem, which effected sexuality. The side effects from treatment affected the body and led to a decrease in frequency of sexual activities. Research of women's information needs and nurse’s approach to dialogue of taboo subjects is required to support women's perceived problems with sexuality within breast cancer diagnosis. Future research should also think outside the heterosexual norm.

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar räknas till de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. De kardiovaskulära sjukdomar som arbetet behandlar är, mykoardiell, ischemi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmier. Insjuknandet förändrar livssituationen i många avseenden för den drabbade. Det är känt sedan tidigare att insjuknandet i kardiovaskulära sjukdomar påverkar den sexuella hälsan vilket har inverkan på personers livskvalitet. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs genom fyra huvudteman. Första temat som framkom var sexuella attityder och vanor. Vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom upplevde en förändrad prioritet av sexuallivet och en förändring i sexuella mönster.  Andra temat som framkom var sexuell hälsa innefattar intima relationer. Det framkom att upplevelsen av sexuella hälsa påverkades av hur partnern hanterade situationen. Tredje temat var kroppsliga och själsliga upplevelser. Vårdsökande personer upplevde rädsla och ångest inför att utöva samlag. Kroppsliga förändringar bidrog till nedsatt sexuell hälsa. I fjärde temat, kommunikation, framkom det att sexuell hälsa var ett tabubelagt samtalsämne. Sjukvården upplevdes brista i ansvaret att informera om hur sexuallivet kunde fungera efter insjuknandet i en kardiovaskulär sjukdom. Slutsats: Förändringar i sexuellt mönster, rädsla, kroppsliga symtom, partner och information är faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa vid kardiovaskulär sjukdom.  Vårdpersonal behöver ta ansvar och initiativ till att efterfråga om önskan att samtala kring ämnet finns för att främja sexuell hälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika perspektiv vad gäller Svenska kyrkans engagemang i hbtq-frågor samt hur sexualitet konstrueras inom institutionen och upplevs av informanterna. Som metod genomför jag tre semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med hbtq-frågor inom Svenska kyrkan i tre olika församlingar. Dessa är Sofia församling, Högalids församling och Engelbrekts församling. Jag transkriberar materialet utifrån ljudinspelningar och använder mig sedan av en stegvis-deduktiv induktiv metod för att kunna identifiera återkommande teman eller begrepp genom kodning. I analysen tar jag upp teman utifrån intervjuerna som jag sedan analyserar utifrån mina teoretiska utgångspunkter som berör stigmatiseringen av religiositet i ett sekulariserat samhälle, föreställningen om hbtq och religion som varandras motsatser och skillnadsskapande i relation till konstruktionen av”den andra”. Jag utgår även ifrån teoretisering av olika ”komma ut”-processer och plats i relation till identitetsskapande. I den avslutande diskussionen visar jag på den upplevda motsättningen i att vara hbtq-person och kristen samt hur den påverkar den enskilda individen. Jag sammanfattar de strategier som informanterna använder sig av i sitt förändringsarbete samt hur stigmatisering förändras genom normaliserande processer över tid. Jag diskuterar även platsens och språkets betydelse för utvecklingen av strategierna. Utöver detta talar jag om hur det går att bryta ner dikotomin och över gränserna samarbeta mellan religion och sekularism samt diskuterar hur teologin omtolkas i informanternas förändringsarbete.

Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kringjämställd maskulinitet.

Följande uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare inom Försäkringskassan och på kommunal nivå med syfte att undersöka sexualitetens utrymme och uttryck inom myndighetsutövningen kring LSS och personlig assistans. Genom ett crip- och queerteoretiskt ramverk undersöker jag på vilka premisser assistansanvändares sexuella liv och subjektsskapande tas i beaktning och kan främjas inom LSS- utredningarna. Empirin visar att sexualitetens utrymme inom dessa utredningar är mycket begränsat, sett till både lagstiftningens utformning, innehållet i myndigheternas vägledande dokument och efterfrågan från individer att ta dessa frågor i beaktning. Handläggarna betraktar således sexualitetens utrymme inom LSS som en icke-fråga, trots att tidigare forskning visar på att det råder ett strukturellt förtryck där sexualiteten hos personer med normbrytande funktionalitet osynliggörs. Utrymmet begränsas vidare genom att om sexualiteten hos personer med normbrytande funktionsvariationer väl ska göras någorlunda begriplig så begränsas den till en heteronormativ och kognitivt normfungerande kontext. Handläggarna målar upp en bild av en sexuell hierarki där den sexualiteten hos personer med funktionsvariationer som är privat, heteronormativ och kognitivt medveten placeras högst upp, medan den som är offentlig, icke-heteronormativ och kognitivt funktionsvarierad placeras nederst. Den funktionsvarierade sexualitetens existens och möjligheter till att främjas sker således på helt andra premisser än den funktionsfullkomliges.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson &amp; Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday &amp; Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress &amp; van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete