The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Titel: Efterfrågan på frivillig revision i mikroföretag - vilka faktorer påverkar företag att anlita en revisor, ett årtionde efter den frivilliga revisionens införande? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anna Proos och Frida Söderlund Handledare: Jan Svanberg  Datum: januari 2023  Syfte: Syftet är att undersöka vad som gör att mikroföretag efterfrågar extern revision, trots att den är frivillig.  Metod: Undersökningen utgår från en positivistisk forskningsfilosofi. Undersökningen baseras på sekundärdata inhämtad från Retriever Business, gällande mikroföretag aktiva på den svenska marknaden under verksamhetsåret 2021.  Resultat och slutsats: Undersökningen visar att mikroföretagens efterfråga på frivillig revision kan, tillviss del, förklaras av deras behov av att säkra leveranser av varor och tjänster, samt deras finansiella status. Det verkar inte finnas något samband mellan efterfrågan och företagens behov att minska risken för en kommande skatterevision. Undersökningen finner heller inget samband mellan kön på ledande befattningshavare och efterfrågan på frivillig revision. Undersökningens slutsats är att modellen som används är bättre än ingen modell alls, dock verkar det finnas fler variabler, än de ingående som förklarar mikroföretagens val av frivillig revision. Potentiellt finns dessa variabler utanför de finansiella rapporterna.  Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till kunskap om mikroföretagens efterfråga av frivillig revision, vilket kan ses som en fördjupning av SME:s efterfråga. Tidigare under-sökningar är motstridiga gällande vilka faktorer som påverkar efterfrågan och vilken påverkningsgrad de har.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka fler egenskaper hos den ledande befattningshavaren, för att se om det finns personlighets egenskaper, så som ekonomisk kunskap och ålder, vilka påverkar frivillig revision. / Title: Demand for voluntary audit in micro companies – what factors affect businesses to hire an auditor, a decade after audit was made voluntary? Level: Bachelor thesis in business administration Author: Anna Proos and Frida Söderlund Supervisor: Jan Svanberg  Date: January 2023 Aim: The purpose of this thesis is to examine micro companies demand, even though it is voluntary, for external audit.  Method: This thesis takes on a positivistic philosophy. The study is based on quantitative secondary data from the database Retriever Business. The study examines micro companies active in Sweden during 2021.  Results and conclusions: The study shows that voluntary audit partly is explained by companies need to supply security for delivery of gods and partly by their financial status. It does not appear tax reassurance and avoiding a tax audit affect the demand, nor does the gender of the senior executives. The conclusion is, the model explains the demand better than no model at all. However there seems to exist alternative variables explaining the demand for voluntary audit. Potentially these variables are found elsewhere and not in the financial reports.  Contribution of the thesis: This study contributes by adding to the knowledge of the demand of micro companies regarding voluntary audit. Prior studies mostly examine SME and rarely micro companies exclusively. Since prior studies are in conflict and not in consensus with which variables effect the demand, this study helps to fill the existing gap.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to examine the senior executives’ different personal qualities such as their economical knowledge or age.

Sammanfattning 4FE17E Examensarbete Redovisning 30hp, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2016 Författare: Julia Kindvall & Frida Nilsson Handledare: Biträdande professor Timurs Umans Examinator: Docent Anna Stafsudd Titel: Employer branding – en uppsats om revisionsbyråers attraktionskraft mot generation Y. Bakgrund: Revisionspliktens avskaffande har medfört en högre konkurrens på marknaden för revisionsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför hitta ett sätt att särskilja sig för att kunna attrahera de mest kompetenta medarbetarna. Generation Y är en ny generation på väg in på arbetsmarknaden, därför behöver revisionsbyråer vara medvetna om hur de ska använda sitt employer brand. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur revisionsbyråernas externa och interna employer branding påverkar redovisningsstudenters samt revisorsassistenters, från generation Y, sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. Metod: Underlaget till enkäterna samlades in genom en förstudie om hur revisionsbyråernas employer branding ser ut, genom intervjuer och mejlkonversationer med Big Four. För att mäta sannolikhet att ansöka samt stanna kvar utformades enkäter till redovisningsstudenter och revisorsassistenter. Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att det inte råder något samband mellan sannolikheten att ansöka samt stanna kvar, gentemot påverkan av revisionsbyråers employer branding, när det gäller aspekterna professionalitet, framgång eller etiska värderingar. Däremot påverkar inställning deras sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. / Abstract School of Business and Economics at Linnaeus University Växjö, 4FE17E Master Thesis in Accounting 30 ECTS, Spring term 2016 Authors: Julia Kindvall & Frida Nilsson Supervisor: Postdoctoral Researcher Timurs Umans Examiner: Associate Professor Anna Stafsudd Title: Employer branding – A thesis about audit firms attractiveness against generation Y. Background: The Audit requirement abolished has resulted in higher competition in the market for audit firms. This means that they must find a way to differentiate themselves to attract the most competent employees. Since it is a new generation entering the labor market, accounting firms needs to be aware of how they use their employer brand. Purpose: The purpose in this paper is to explain how the audit firms external and internal employer branding affects the accounting students and auditor assistants, from generation Y, likelihood to apply and stay. Method: To gather data for the surveys a feasibility study was conducted on how the audit firms employer branding works through interviews and email conversations with the Big Four. To measure likelihood to apply and stay we designed questionnaires to accounting students and auditor assistants. The thesis applies a quantitative method and a deductive approach. Conclusion: The results of the thesis demonstrate that there is no correlation between the likelihood to apply and stay, and the influence of audit firms employer branding, when it comes to aspects of professionalism, success or ethical values. However, attitude affects their likelihood to apply and stay

Sammanfattning Bakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål. Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner. Idag är hållbarhetsredovisning frivillig för den offentliga sektorn och det finns ännu inga riktlinjer som är anpassade just för denna sektor, vilket gör det svårt för de organisationer som vill börja med denna form av redovisning. Jämförelse och kontroll av information blir ett problem eftersom redovisningarna inte är enhetliga. Det är av intresse att förstå de drivkrafter som får kommuner att hållbarhetsredovisa i syfte att kunna gynna målet- ett hållbart samhälle. Syfte: Vi har några förklaringsvariabler som vi tror kan utgöra tänkbara drivkrafter till att organisationer hållbarhetsredovisar. Dessa är sökande efter godkännande, institutionellt tryck/anpassning och informationsspridning. Vi ska i denna uppsats pröva dessa variablers giltighet i några av Dalarnas kommuner. Metod: Undersökningen bygger på sexton kvalitativa telefonintervjuer med anställda inom nio av Dalarnas kommuner som alla har någon form av ansvar för redovisning inom kommunen. Slutsats: Den viktigaste drivkraften bakom hållbarhetsredovisning inom Dalarnas kommuner är enligt vår undersökning att sprida information och att söka legitimitet. / Abstract Background: When Gro Harlem Brundtland wrote her report "Our common future" in the mid eighties sustainability really got a boost and although it has now been more than 25 years, the subject is still highly topical. There is a great need to make society sustainable and it is the public interest that we bring about change. Here, companies and the public sector play an important role and sustainability reporting is a tool to achieve this goal. Problem: There are very big differences in if and how the municipalities of Sweden make sustainability accounting reports. Accourding to FAR, the trade association of accountants and advisors, the quality of the reports is far from satisfactory. To set up sustainability accounting reports isn´t easy because of the complexity of the task since it spans over three very different dimensions. Sustainability accounting is voluntary in the public sector today and there are yet no guidelines to follow, which makes it hard for the organisation that wants to begin making these kind of reports. Comparision and verification of the information in the reports also become a problem because of the lack of homogenity of the reports. It´s important to understand the driving forces that make municipalities create sustainability accounting reports in order to serve the purpose - to create a sustainable society. Purpose: We have a few explanatory variables which we think are possible driving forces why organisations create sustainbility accounting reports. These are search för approval, institutional pressure/ adaptation and to spread information. We are going to try the validity of these variables among some of the municipalities of Dalarna. Method: The study is based on sixteen qualitative telephone interviews with staff in nine of the municipalities of Dalarna who are all involved in the process of making accounting reports. Conclusion: The most important driving forces behind sustainability accounting in the municipalities of Dalarna, according to our survey, are to spread information and to seek legitimacy.

Var fjärde elev som påbörjar studier i den svenska gymnasieskolan avslutar inte studierna med fullständiga betyg inom fyra år. Forskning visar att elever som hoppar av sina studier lider större risk att hamna utanför arbetsmarknaden, vilket bortsett från det personliga lidandet leder till samhällsekonomiska kostnader. Många ekonomer har beskrivit värdet på det humankapital som ackumuleras under studietiden samt den signaleringseffekt det innebär på arbetsmarknaden att klarat av en gymnasieutbildning. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse kring de potentiella effekterna av det ESF-finansierade projektet Plug In som pågick i 47 kommuner mellan 2012–2015 och är det i särklass största nationella projektet för att motverka studieavhoppen i de svenska gymnasieskolorna. Den sammanlaga kostnaden för projektet var närmare 200 miljoner kronor och idag finns det en uppföljare till projektet, kallat Plug In 2.0. En kvantitativ effektutvärdering av Plug In utfördes av Ramböll 2015, en utvärdering som inte kunde påvisa några signifikanta effekter som kunde bindas till insatsen i antalet avbrott för de kommuner med åtminstone en skola som deltog i projektet. Nysläppt data från Skolverket över andel elever som på skolenhetsnivå avslutat sina studier med fullständiga gymnasiebetyg har gett möjligheterna till denna mer pregnanta utvärdering där effekterna på längre sikt för första gången undersöks. Skolor i Göteborgsregionens Kommunförbund som deltog i projektet har matchats med skolor av liknande karaktär i jämförbara kommuner och med hjälp av en Difference-in-Difference modell mäts projektets sannolika påverkan av deltagare i projektet.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult. / Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.

Titel: Den ekonomiska skillnaden mellan frivillig kontra obligatorisk CSR Assurance Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Björn Eklund & Sarah Andersen Handledare: Anders Hedman Datum: 2022 - Januari Syfte: 2024 blir det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en extern granskning av sina CSR rapporter. Studiens syfte har därför varit att genom en jämförande studie, undersöka de ekonomiska konsekvenserna av obligatorisk kontra frivillig CSR Assurance bland företag. Metod: Studien förhåller sig till en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk deduktiv forskningsansats. En kvantitativ metod används för att samla in kvantifierbara och generaliserbara resultat. En longitudinell design har använts där data från Thomson Reuters Eikon hämtats hem för företag under 2015–2019. Resultat & slutsats: Studien har kommit fram till att kortsiktigt påverkas företags lönsamhet negativt med CSR Assurance. Dessutom har obligatorisk CSR Assurance en större negativ påverkan där man kan anta att det beror på användning av frivillig CSR Assurance är mera uppskattat av läsarna vilket medför en mindre negativ påverkan på företagets lönsamhet. Vidare enligt signaleringsteorin där signalen måste kosta, påverkar företagets kortsiktiga lönsamhet negativt men positivt på långsiktigt.  Examensarbetets bidrag: Studien visar att kortsiktigt påverkas företagets lönsamhet negativt av CSR Assurance men mer negativt när företagen använder obligatorisk CSR Assurance. Studiens resultat ger även beslutsfattarna i företag en konkret drivkraft till att tänka långsiktigt i sina investeringar.  Förslag till fortsatt forskning:  Förslag för framtida forskning är att inkludera en annan databas, som tar mer hänsyn till begreppet CSR Assurance och ger en mer uppdaterad urvalslista. Vidare är ett annat förslag att undersöka om användning av GRIs riktlinjer och CSR Assurance nivå även har en påverkan på företagens ekonomiska prestanda. / Title: The financial difference between voluntary versus mandatory CSR Assurance Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in Business Administration Author: Björn Eklund & Sarah Andersen Supervisor: Anders Hedman Date: 2022 - January Aim: In 2024, it will be mandatory for Swedish companies to carry out an external review of their CSR reports. The purpose of the study has therefore been to, through a comparative study, examine the financial consequences of compulsory versus voluntary CSR Assurance among companies. Method: The study relates to a positivist research philosophy with a hypothetical deductive research approach. A quantitative method is used to collect quantifiable and generalizable results. A longitudinal design has been used where data from Thomson Reuters Eikon was retrieved for companies during 2015–2019. Result & Conclusions: The study has concluded that in the short term, companies' profitability is negatively affected by CSR Assurance. In addition, compulsory CSR Assurance has a greater negative impact where it can be assumed that it is due to the use of voluntary CSR Assurance is more appreciated by readers, which entails a less negative impact on the company's profitability. Furthermore, according to the signaling theory where the signal must cost, the company's short-term profitability has a negative but positive effect in the long term. Contribution of the thesis: The study shows that in the short term, the company's profitability is negatively affected by CSR Assurance, but more negatively when companies use mandatory CSR Assurance. The results of the study also give decision-makers in companies a concrete drive to think long-term in their investments. Suggestions for future research: Suggestions for future research are to include another database, which takes more account of the concept of CSR Assurance and provides a more updated selection list. Furthermore, another proposal is to investigate whether the use of GRI's guidelines and CSR Assurance level also has an impact on companies' financial performance.

Föränderlig, ofullständig eller osäkerhet kring informationen från företagslåntagare kan skapa betydande utmaningar med kreditrisker för bankerna. På grund av detta ser banker de små och medelstora företagen (SMF) som högre risk. Tidigare forskning tyder på att följder av informationsasymmetri är att banker försvårar företagens tillgång till finansiering. Utifrån detta är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur de svenska storbankerna hanterar kreditriskerna vid utlåning till SMF, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan bankerna. Med användningen av en kvalitativ datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer med relevanta bankanställda på SEB, Handelsbanken och Swedbank från vilket en tydlig empiri kunde sammanställas. Detta analyserades sedan utifrån teorin om negativt urval och minskad kapitalkostnad samt signaleringsteorin.  Studien fann att de svenska storbankernas strategier för kreditriskhanteringen vid utlåning till SMF utgår från liknande delar. Detta för att både kunna identifiera, förebygga och åtgärda eller minska påverkan från kreditrisker. Skillnaderna mellan bankernas strategier i kreditriskhantering ses i hur de genomför vissa processer och vad de främst fokuserar på vid utlåningen till SMF. Dessa skillnader ses inom vilka externa källor storbankerna använder för informationsinsamling, vilka som har ansvaret för beslutet om kreditvärdighet och om banken använder standardiserade lånevillkor eller inte. / Changing, incomplete or uncertain information from corporate borrowers can create significant credit risk challenges for banks. Because of this, banks see the small and medium-sized enterprises (SMEs) as higher risk. Previous research suggests that consequences of information asymmetry are that banks make it more difficult for companies to access financing. Based on this, the purpose of this study is to describe and analyze how the major Swedish banks manage credit risks when lending to SMEs, as well as what similarities and differences exist between the banks. Using a qualitative data collection method, semi-structured interviews were conducted with relevant bank employees at SEB, Handelsbanken and Swedbank from which a clear empirical record could be compiled. This was analyzed based on the theory of adverse selection and reduced cost of capital, as well as the signalling theory.  The study found that the major Swedish banks strategies for credit risk management when lending to SMEs are based on similar elements. This is to be able to both identify, prevent and remedy or reduce the impact from credit risks. The differences between the banks strategies in credit risk management are seen in how they carry out certain processes and what they mainly focus on when lending to SMEs. These differences are seen in which external sources the big banks are using for information gathering, who is responsible for the decision on creditworthiness and whether the bank uses standardized loan terms or not.

På livsmedelsmarknaden finns det olika produkter som konsumenten kan välja mellan. Valensom görs inom dagligvaruhandeln kan påverka individen och samhället på olika sätt, dåprodukter har olika näringsinnehåll och de har producerats under olika förutsättningar. För attkonsumenten ska veta hur olika produkter påverkar individen och samhället finns det olikamärkningar såsom Fairtrade och KRAV. Ekologiska produkter marknadsförs som hälsosammasamtidigt som de ska vara bättre för miljön än icke ekologiska produkter. Den ekologiskamarknaden har ökat de senaste 5 åren. Av den anledningen finner vi det intressant att analyseravem som väljer att konsumera ekologiska produkter och varför.Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som påverkar konsumenternas val attkonsumera ekologiska produkter. För att kunna analysera de olika faktorerna användskvantitativa ansatser. Data samlas in genom en enkätundersökning och analyseras medekonometriska tekniker. Resultatet analyseras även med hjälp av ekonomiska teorier.Enkätundersökningen genomförs på den svenska marknaden, i de två kommunerna Norrköpingoch Ockelbo.Studiens resultat indikerar att utbildning, kön, upplevd kunskap om ekologiska märkningar,upplevd mediepåverkan, härkomst och kommun är signifikanta variabler för att förklaraekologisk konsumtion. Resultatet indikerar även att de två viktigaste argumenten för attkonsumera ekologiska produkter är ur hälso- och miljösynpunkt. / The consumer can choose between different products at the market of groceries. These choicescan affect the human being and society in different ways, because products do not have thesame nutritional value and they may not have been produced in the same way. Therefore, it isimportant for the consumer to have knowledge about brands like Fairtrade and KRAV. InSweden, the products that are marketed as healthy and environmentally friendly alternatives arecalled ecological products. In the last 5 years, the market of ecological products has increased,because the market shows that the demand of ecological alternatives has increased. For thisreason, we think it is interesting to analyze who the typical consumer of ecological products isand why.The purpose of this study is to analyze which factors that affects the consumer’s choice ofecological products. To analyze the different factors the study is using quantitative methods.The data will be collected from surveys and then analyzed by using econometrical techniques,and the results will be analyzed and examined using economic theories. The survey is beingperformed on the Swedish market, where the municipalities Norrköping and Ockelbo has beenchosen. Norrköping has a substantially larger population than Ockelbo, which we consider is abenefit for the study.The results of the study shows us that education, gender, perceived knowledge about ecologicalbrands, experienced influence from media, a Nordic heritage and municipality are significantvariables to explain ecological consumption. The results also indicate the two most importantarguments for consuming ecological products are those of health and environmentalperspectives.

Purpose: The purpose of the study is to investigate whether executives can earn abnormal return by purchasing their own stocks and establish an understanding of possible aspects. Method: In order to observe if abnormal return exists on insider buy-transactions, a method triangulation with deductive approach has been made. An event study has been adopted to measure the transaction events. In addition, CAAR has been calculated with aid of a model. These values go through a significance test in order to support the hypothesis.  Theory: The study is grounded on the efficient market hypothesis, information asymmetry, behavioural finance and signalling. Furthermore, previous research has been adopted to support the study.  Conclusion: The results of the study show that executives for growth companies can profit from abnormal returns. / Syfte: Syftet med studien är att studera om personer i ledande ställning profiterar vid insynsförvärv av aktier samt skapa en djupare förståelse kring möjliga underliggande faktorer. Metod: För att studera om det uppstår abnorm avkastning vid insynsförvärv har en metodtriangulering med deduktiv ansats behandlats. Eventstudie har använts för att mäta transaktions händelserna. Vidare beräknas CAAR med hjälp av en modell. Dessa kommer sedan att signifikanstestas för att stödja hypoteserna.  Teori: Teorier som behandlas i denna studie är den effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetrin, beteendebaserad finansiering och signaleringshypotesen. Vidare behandlas tidigare forskningar som ger stöd till studien. Slutsats: Resultaten för studien påvisar att personer i ledande ställning för tillväxtföretag kan profitera på abnorm avkastning.