Doktriner, studier och den militära professionen ställer krav på militär kreativitet. Specialförband utges visa en högre grad av kreativitet men i tidigare forskning är begreppet relativt outforskat i den militära sfären. Kreativitet nämns i flera artiklar och annan litteratur men det framgår inte helt vad militär kreativitet egentligen är. Flera författare har definierat begreppet men inte vidare förklarat vad det innebär att vara kreativ, det har en implicit roll i militära sammanhang trots att det anses viktigt och i vissa fall avgörande för att segra. Genom att applicera civil litteratur om kreativitet skapas en operativ definition av vad kreativitet kan innebära i krigsvetenskapliga sammanhang och vad det innebär att vara kreativ. Studien inriktar sig på fyra fall där utgången varit lyckad respektive mindre lyckad samt motståndet olika avseende reguljär samt irreguljär motståndare. Studien intar en deduktiv ansats och genom ställda antaganden skapas ett analysverktyg för att prövas på fyra olika fall av specialoperationer. Resultaten visar att graden av kreativitet relaterar med utgången av operationerna. Där tillämpning av fantasi, förmåga till öppet sinne, tillåta sig inspireras och organisatorisk anpassningsförmåga har stor roll i hur operationerna lyckas med överraskning samt hur utgången blir.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

<p>A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools.</p><p>The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu.</p><p>The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed.</p><p>Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.</p>

<p>Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus</p><p>This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus</p>

A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools. The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu. The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed. Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten. Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas. Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten. Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga. Den traditionella tolkningen av artikeln är att Turing menade att det en dag kommer att vara möjligt att bygga en maskin som kan imitera allt mänskligt beteende perfekt (Turingmaskinen), vilket har gett upphov till forskningsområdet artificiell intelligens. I praktiken har dock maskiner inte kunnat ersätta människor på det sätt som man trott och som många fortfarande tror. Närmandet mellan människor och maskiner tar sig andra uttryck. Utvecklingen går snarare i en riktning som gjort att människor genom att använda maskiner anpassar sig till och allt mer börjar likna dem. Vi förvandlas till Turingmänniskor med succesivt minskande utrymme att utöva vårt omdöme och ta ansvar, när maskinerna ställer sig i vägen för det mänskliga sinnet och känslan.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2004

This research paper is designed as a position paper with empirical elements to analyze the role of AI in the field of art. This work is separated in different parts of analysis, starting by the philosophy of art and its possible meaning in our society, human mind and its correlation with art and Artificial Intelligence. Then, the question of usage of AI in art will be risen. The discussion about AI in art can be separated into 2 parts: AI as a tool for art and AI as an artist. In order to see how those positions in the artistic field are possible, a theoretical research will be made. Moreover, an interview and the ”Turing” test will be launched with people who are related to the field of art, AI or none of them. This will be made in order to reflect on the matter from a practical point of view. The practical research and the theoretical one will be analyzed together. / Denna forskningsartikel är utformad som en positionsuppsats med empiriska inslag för att analysera AI:s roll inom konstområdet. Detta arbete är separerat i olika delar av analysen, med början i konstens filosofi och dess möjliga betydelse i vårt samhälle, mänskliga sinne och dess samband med konst och artificiell intelligens. Då kommer frågan om användningen av AI i konsten att väckas. Diskussionen om AI i konst kan delas upp i 2 delar: Ai som verktyg för konst och AI som konstnär. För att se hur dessa positioner inom det konstnärliga området är möjliga kommer den teoretiska forskningen att göras, liksom intervjun och ”turing”-testet kommer att lanseras med personer som är relaterade till konstområdet, AI eller ingen av dem kommer att göra det. göras för att reflektera över saken från den praktiska synpunkten. Den praktiska forskningen och den teoretiska kommer att analyseras tillsammans.