Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det? Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand. Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet. I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke. Genom att stimulera konsumentens alla fem sinnen, smak, känsel, syn, hörsel och doftsinnet bidrar det till att kunden skapar det emotionella band till varumärket som eftersträvas. Studiens resultat bygger på en kvalitativ ansats där vi använt oss av två olika metoder, intervjuer med butikschefer och observationer i de butiker vi valt att studera. Butikerna vi har valt att arbeta med är Lindex, KappAhl och Byoung vilka alla ligger i centrumkärnan av Katrineholm. Vi har under vår studie kommit fram till att människans fem sinnen tycks mer betydande än vad man många gånger tidigare trott. Även att inte enbart förlita sig på synen som många butiker gör idag tycks vara en viktig del att komma ihåg i sitt varumärkesbyggande. Genom att använda så många sinnen som möjligt kan man få kunden att förknippa vissa känslor och tidigare upplevelser med varumärket. På så vis stärker man också därmed det emotionella bandet mellan kund och varumärke. / Is it possible to feel, taste, smell and hear a strong brand? Or are you only able to spot it with your eyes? In this report our main purpose was to answer these questions. The result and conclusion from this study are what you now hold in your hands. We have through interviews with three major retail chains and its store managers tried to get a clearer picture of how they work with the relatively new way to advertise on, through sensory marketing. We have made several observations and formed us a good indication of how each store uses sensory marketing- either conscious or unconscious. As consumer demand for experience grows and as more retailers enter the market, it becomes increasingly important to create a brand that customers always have in their consciousness. The only way to do this is to be the natural first choice. To reach today's discerning consumers in stores, it is important to market its brand. Because this has not seemed to be enough, new ways of marketing has been discovered, what we call sensory marketing. The concept is relatively new in Sweden and aims to create an emotional bond between consumer and brand. By stimulating consumer's five senses, taste, touch, sight, hearing and smell, it contributes to create the type of emotional bond that marketers endeavor to obtain. The findings of this study are based on qualitative approach and to do this we have used two different methods, both interviews with store managers and through observation of the stores itself. This study includes studies of three stores which are all located in the city heart of Katrineholm. These stores, Lindex, KappAhl and Byoung, have all helped to make this study possible. We have in our study concluded that man's five senses seem more significant than was often thought before. To not only rely on the sense of vision that many people seem to do, has also shown to be important when building a brand. By covering as many senses as possible, you can get the customer to associate certain feelings and past experiences with the brand. Hopefully, this also enhances the relationship between customer and brand.

Titel - En gallerias kommersiella miljö: Besökarens individuella upplevelse Ämne - Företagsekonomi, kandidatuppsats på C-nivå Författare - Hilda Gustafsson, My Kristiansson & Camilla Romberg Handledare - Dan Halvarsson Frågeställningar - Hur är den individuella besöksupplevelsen i en gallerias kommersiella miljöer, utifrån människans fem sinnen och dess multisensoriska sinnesupplevelse? Vad påverkar den individuella besöksupplevelsen i en gallerias kommersiella miljöer, utifrån människans fem sinnen och dess multisensoriska sinnesupplevelse? Syfte - Syftet med denna studie är att studera och skapa förståelse för hur besökaren uppmärksammar en gallerias kommersiella miljö, samt hur denna miljö påverkar besökarens individuella upplevelse utifrån sinnesmarkandsföring. Detta då få studier inom ämnet i sinnesmarkandsföring har genomförts. Metod - Studien innefattar ett induktivt synsätt och en kvalitativ metod. Studien har fokuserat på två torg som finns i gallerian Emporia i Malmö. Där har det utförts semistrukturerade intervjuer vid insamling av empirisk data. Analys - Utgångspunkten i studien är sinnesmarknadsföring, som handlar om hur olika sinnen enskilt samt i kombination har stimulerat besökare och påverkat deras upplevelse i en galleria. Empirin har sedan sammankopplats med teorier inom sinnesmarknadsföring. Slutsats - Båda torgen väckte stor uppmärksamhet hos intervjupersonerna. Generellt upplevdes det Gröna torget som positivt för intervjupersonerna medan det Blå torget upplevdes som både positivt och negativt. / Title - The servicescape in a shopping mall: The visitors’ individual experience Subject - Business Economics, bachelor thesis Authors - Hilda Gustafsson, My Kristiansson & Camilla Romberg Tutor - Dan Halvarsson Presentation of the questions - How is the visitors’ individual experience in a shopping mall, on the basis of the human five senses and multisensory? What affects the visitors’ individual experience in a shopping malls servicescape, on the basis of the human five senses and multisensory? Purpose - The purpose of this paper is to study and create an understanding of how the visitor recognizes the shopping mall produced servicescapes, and how this servicescapes affects the visitor's individual experience based on sensory marketing. This is because few studies are conducted on the subject sensory marketing. Method - The study includes an inductive approach and a qualitative method. The study have been focused on two servicescapes that are in the shopping mall Emporia in Malmö, where there were used semi-structured interviews to gather empirical data. Analyse - The starting point was based on sensory marketing. It was about how different senses individually and combined had stimulated visitors and affected their experience in a shopping mall. The empirical data has then been linked with theories of sensory marketing. Conclusions - Both of the servicescapes attracted attention from the interviewed people. The interviewed people at the Green servicescape had a positive experience and at the Blue servicescape, did they have both positive and negative experience.

Frågeställning: Vilken utveckling av Akademibokhandelns fysiska butiker kan förstärka konkurrenskraften? Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka olika konkurrensmedel som kan ha relevans för Akademibokhandelns framtid, liksom möjlig utveckling av stödtjänster och potentiell breddning av verksamheten. Vidare är avsikten att klargöra hur tillämpning av sensoriska stimuli i Akademibokhandelns servicelandskap kan få betydelse för kunderna samt hur design och uppbyggnad av servicelandskapen kan stärka verksamheten. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts med inslag av både induktion och deduktion. Datainsamlingen har skett via djupintervjuer och en fokusgrupp. Vidare har även resultatet genomgått en kvalitativ dataanalys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att implementeringen av sensoriska stimulin i Akademibokhandelns servicelandskap på många sätt är till fördel för företaget, eftersom de generellt har en positiv påverkan på kundernas tjänsteupplevelse. Vidare konstaterades även att en utveckling av företagets stödtjänster ytterligare skulle stärka deras konkurrenskraft. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidrag som arbetet genererat är hur ett servicelandskap med fokus på implementering av sinnesmarknadsföring kan gestaltas samt hur en integration mellan olika försäljningskanaler kan ta vid. Vi har även presenterat ett antal praktiska bidrag som är relevanta för Akademibokhandelns framtida utveckling. Nyckelord: Servicelandskap, Detaljhandel, Stödtjänster, Bokhandel, Utveckling, Multisensorik, Sinnesmarknadsföring, Breddning av verksamhet / Research question: Which development of Akademibokhandeln physical stores can enhance competitiveness? Purpose: This thesis aims to investigate and analyse the various means of competition that may have relevance to Akademibokhandelns future, as well as the possible development of support services and the potential expansion of the business. The purpose is to clarify if the application of sensory stimuli in Akademibokhandelns servicescape may have implications for customers as well as how the design and construction of the servicescapes can strengthen the business. Method: The thesis has elements of both induction and deduction, and a qualitative research method has been used. Data has been collected through in-depth interviews and a focus group. The data has gone through a qualitative data analysis. Results and conclusions: The result shows an implementation of sensory stimuli in Akademibokhandeln servicescape in many ways will benefit the company as they generally have a positive impact on the customer service experience. Additionally it was found that a development of the company´s support services would further enhance their competitiveness Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution this report has generated is based on how a servicescape with a focus on an implementation of sensory marketing can be portrayed and how integration between different sales channels can be beneficial to the company. We have further on presented a number of practical contributions which we view as relevant to Akademibokhandelns Future Development. Key words: Servicescape, Retail, Support Services, Bookstore, Development, Multi-sensory, Sensory Marketing, Expansion of activities

Titel: Att inte följa strömmen – en studie om differentiering bland musikstreamingtjänsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera de sätt digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn kan differentiera sig på marknaden. Vi vill även undersöka vad det är konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjänst.Vi har också arbetat kring en forskningsfråga: Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn positionera sig på den svenska marknaden? Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bäst då vårt mål var att gå in på djupet i vårt ämne och inte gå på kvantitet i våra empiriska undersökningar. Den empiriska studien består av tre personliga intervjuer med personer som är aktivt involverade och kunniga inom den digitala musikbranschen. Dessutom består empirin även av två fokusgrupper med personer som använder sig av musikstreamingtjänster samt två konsumentintervjuer då uppslutningen till sista fokusgruppen blev mycket dålig. Slutsatser Vi har genom den analys vi gjort hittat band mellan verklighet och teori som sedan kopplats till den digitala musikmarknaden. Främst blev det tydligt att kundens behov är av största vikt för att tjänsten skall kunna uppfylla sitt syfte.För att detta skall kunna göras i så stor utsträckning som möjligt bör företaget rikta sig mot segment för att få så homogena behov som möjligt. Dessa segment bör urskiljas genom analys av kunder och sedan separerade av aspekter baserat på exempelvis livsstil, ålder eller konsumtionsbeteende. Vi har genom analys av kunders önskemål och tankar kring digitala musiktjänster kunna skapa en bild av hur en differentiering på den digitala musikmarknaden bör se ut. / The purpose of this study is to analyze in which ways digital music subscription services may differentiate themselves from one another on the Swedish digital music market. We also want to examine how the companies providing these services can position themselves on the Swedish market by looking at what consumers of these kinds of services look for in a digital music service. To find answers we have decided to try to answer one question: How can companies behind digital music subscription services position themselves on the Swedish music market? For this study we have used a qualitative approach where we have conducted three personal interviews with people who are involved daily, in one way or another, with digital music streaming services. We also had focus groups with music service users and a few interviews with consumers. We chose this approach to get a deeper look into what customers want out of a service that offers music.By analyzing the empirical and theoretical data we could find a bond between reality and theory, which could be connected to the digital music market. It became particularly clear that customer need is the biggest importance for the service to fulfill its purpose. For this to be in the most way possible, the company must aim towards similar customer needs by creating segments in the market. These segments should be constructed trough an analysis of the customersand then separated by aspects based on lifestyle, age or consumer behavior. We have been analyzing customer needs and assumptions of music services. The results helped us create a picture of an ideal differentiation strategy of the Swedish digital music market.

<p>Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten. Den tidigare forskningen inom detta ämne är relativt liten, därför fann författarna det intressant att undersöka detta fenomen mer.</p><p>Syftet med denna uppsats ämnar att utifrån ett sändarperspektiv deskriptivt och explorativt undersöka och beskriva hur ett antal valda aktörer arbetar strategiskt och taktiskt med stimulans genom de fem mänskliga sinnena i miljöer och produkter.</p><p>Uppsatsen består av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ ansats. Främst har en kvalitativ metod använts genom sex intervjuer med informanter från två museum, två butiker och två produkter. Författarna fann det intressant att koppla ihop en upplevelse av att gå på museum med butiker och produkter där det inte lika uppenbart faller sig naturligt att stimulera sinnena. Den tidigare forskning och litteratur som har varit tillgänglig inom området har samlats in och varit ett underlag för att kunna tolka och analysera resultaten utav den insamlade empirin.</p><p>Slutsatsen av studien visar på att genom involvering av sinnena skapas en upplevelse för kunden som även leder till ett mervärde. De undersökta aktörerna har lyckats stimulera flera sinnen och genom det har deras budskap blivit starkare.</p> / <p>Marketing gives no distinctive effect today and consumers become visually over-stimulated by all the different advertising messages. Due to this, companies must create a deeper and more personal connection to reach their customers. By making use of the emotional elements of a product it makes the customer perceive the product more as an experience instead of just its functioning. Putting the five human senses in focus makes the creation of an experience. By using more than one sense an added value can be created, which means that companies cannot only focus on the core product. The previous research on this subject is rather thin; therefore the authors found it interesting to investigate this phenomenon.</p><p>The purpose of this study, which is based on a sender perspective, is to in a descriptive and exploratory study investigate how a number of selected participants are working strategically and tactically with stimulation through the five human senses in environments and products.</p><p>The study consists of a combination of a qualitative and a quantitative approach. Foremost a qualitative method has been used, six personal interviews with informants from two museums, two stores and two products has been conducted. The authors found it interesting to combine the experience of visiting a museum with stores and products, where it is less obvious to naturally stimulate the senses. Previous research has been collected as a basis for interpreting and analyzing the results out of the collected empirical data.</p><p>The conclusion of this study is that by involving the senses an experience is created for the customer, which leads to an added value. The participants in this study have managed to stimulate several senses and through that their message has become stronger.</p>

Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten. Den tidigare forskningen inom detta ämne är relativt liten, därför fann författarna det intressant att undersöka detta fenomen mer. Syftet med denna uppsats ämnar att utifrån ett sändarperspektiv deskriptivt och explorativt undersöka och beskriva hur ett antal valda aktörer arbetar strategiskt och taktiskt med stimulans genom de fem mänskliga sinnena i miljöer och produkter. Uppsatsen består av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ ansats. Främst har en kvalitativ metod använts genom sex intervjuer med informanter från två museum, två butiker och två produkter. Författarna fann det intressant att koppla ihop en upplevelse av att gå på museum med butiker och produkter där det inte lika uppenbart faller sig naturligt att stimulera sinnena. Den tidigare forskning och litteratur som har varit tillgänglig inom området har samlats in och varit ett underlag för att kunna tolka och analysera resultaten utav den insamlade empirin. Slutsatsen av studien visar på att genom involvering av sinnena skapas en upplevelse för kunden som även leder till ett mervärde. De undersökta aktörerna har lyckats stimulera flera sinnen och genom det har deras budskap blivit starkare. / Marketing gives no distinctive effect today and consumers become visually over-stimulated by all the different advertising messages. Due to this, companies must create a deeper and more personal connection to reach their customers. By making use of the emotional elements of a product it makes the customer perceive the product more as an experience instead of just its functioning. Putting the five human senses in focus makes the creation of an experience. By using more than one sense an added value can be created, which means that companies cannot only focus on the core product. The previous research on this subject is rather thin; therefore the authors found it interesting to investigate this phenomenon. The purpose of this study, which is based on a sender perspective, is to in a descriptive and exploratory study investigate how a number of selected participants are working strategically and tactically with stimulation through the five human senses in environments and products. The study consists of a combination of a qualitative and a quantitative approach. Foremost a qualitative method has been used, six personal interviews with informants from two museums, two stores and two products has been conducted. The authors found it interesting to combine the experience of visiting a museum with stores and products, where it is less obvious to naturally stimulate the senses. Previous research has been collected as a basis for interpreting and analyzing the results out of the collected empirical data. The conclusion of this study is that by involving the senses an experience is created for the customer, which leads to an added value. The participants in this study have managed to stimulate several senses and through that their message has become stronger.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang. Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring. Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt. Detta har dock ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultaten visar vidare att ett handslag är en generellt accepterad form av interpersonell beröring inom social serviceinteraktion. Detta öppnar upp för möjligheten att implementera gesten i detaljhandelssammanhang, särskilt i interaktion mellan individer av manligt kön. / Purpose: The purpose of this study is to examine how interpersonal touch, in the form of a handshake from an employee, changes the customers evaluation of the shopping experience. Furthermore, this study intends to raise an interest for the subject as well as give recommendations for further research on the importance of both the tactile sense and interpersonal touch within the marketing context. Methodology: This study has been conducted through a quantitative research method, with a deductive approach. A theoretical framework is presented, from which hypotheses has been formulated. In order to test the formulated hypotheses, a field experiment has been conducted at Teknikmagasinets store in Kalmar. Based on the analysis of the results, general conclusions were drawn which is the basis of our recommendations for further research within the subject of sensory marketing, focusing on the tactile sense and interpersonal touch. Findings: The results of the study show that interpersonal touch, in the form of a handshake, affects the shopping experience in a positive way, although this is not statistically significant. The results further show that a handshake is a generally accepted form of interpersonal touch in social service interactions. This opens up for the possibility of implementation of the gesture within retail contexts, particularly within interactions between individuals of the male sex.

Som en följd utav den växande efterfrågan för importerade livsmedel i Kina, finns det idag ett par svenska livsmedelsföretag som exporterar svenska livsmedel till Kina. Den ständigt växande ekonomin i Kina har skapat nya konsumentbehov och öppnat nya möjligheter för utländska företag att sälja sina inhemska produkter till landet med en enormt växande marknad. Enligt en färsk amerikansk rapport har den ekonomiska tillväxten i Kina bidragit till en växande medelsklass som efterfrågar säkrare och naturligare kvalitets produkter. I rapporten framgår att med en växande medelklass i landet har människor blivit mer måna om att köpa utländska livsmedel. Detta pga. ett antal tidigare livsmedelsskandaler, som orsakat förödande konsekvenser för befolkningen. Det finns således en omättad marknad i Kina, vilket utländska och i det här fallet svenska livsmedelsföretag kan tillgodose. Enligt färska siffror från Svenska Ambassaden i Peking går Sverige enskilt miste om minst 1,3 miljarder SEK i livsmedelsexport till Kina varje år. Sveriges exportförlust har dessutom konstant ökat de senaste åren, och vi ämnar ta reda på hur detta går att ändra på och vilka möjligheter som finns för att åtgärda detta problem. I samband med ett projekt där fyra svenska livsmedelsföretag fått möjligheten att marknadsföra sina produkter mot en gigantisk kinesisk detaljhandelskedja och möta dess 500 inköpare, har vi valt att belysa deras ingång på marknaden. Kina är i nuläget en svår marknad att komma in på, vilket också bidragit till blandade erfarenheter för de fyra svenska företagen. Som syfte med vår uppsats ämnar vi identifiera marknadsföringsstrategier som kan hjälpa till att överbrygga eventuella kommunikationsbarriärer för svenska livsmedelsföretag i Kina. Vi har kommit fram till att det finns olika värdehöjare som svenska företag kan utnyttja, samt även saker att undvika för att underlätta ingång på kinesiska marknaden. Slutligen har vi även kommit fram till faktorer som krävs för att gå från kontakt till relation. / As a result of the growing demand for imported foods in China, today there are some Swedish food companies who are exporting food to China. The growing economy in China has created new consumer needs and thus the opportunity for foreign companies to sell their domestic product to the country. According an American report, the current economic growth in China has contributed to a growing middle class, which demands for safer and more natural quality products. Chinese people have, in connection to this, become more eager to buy foreign food. This is due to a number of previous food scares, which have caused huge consequences among the population. Thus, there is an unsaturated market for foreign food companies to cover in China, which could also be a motive for Swedish food companies to enter this market. According to recent figures from the Swedish Embassy in Beijing, Sweden loses more than 1.3 billion in food exports to China every year. In connection to a project where four Swedish food companies were given the opportunity to launch their products at a large Chinese retailer, we have chosen to highlight their market entry in China. China is currently a difficult market to penetrate, which has also contributed to mixed experiences of the four Swedish companies. In this paper, we intend to identify marketing strategies that can overcome any communication barriers that Swedish food companies might face in China. In this paper we have identified different values, which we believe that Swedish companies can exploit. Other things we have found during our research are communication barriers to avoid when entering the market. At last, we have also found some factors which are required when going from contact to relation in a business process.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen av sinnesmarknadsföring genom att ta reda på hur det används av företag inom dagligvarubranschen.   Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi. Fem intervjuer och tio observationer utfördes som metod i undersökningen. Intervjuerna utfördes på fem anställda på olika dagligvarubutiker i Solna, och samma butiker observerades under två tillfällen. Urvalet valdes utifrån ett bekvämlighetsurval.   Slutsatser: Sinnesmarknadsföring är ett relativt okänt begrepp. Synen är människans största sinne och därför riktas marknadsföringen främst mot visuella uttryck. I den här undersökningen har det visat sig att lukten är ett lika viktigt sinne, eftersom att dofter har förmågan att väcka minnen och även stimulera de övriga sinnena. ICA Maxi var den enda butik av samtliga undersökta, som skapade en multisensorisk varumärkesupplevelse där alla sinnen samarbetade. / Purpose: The purpose of this study is to examine Sensory marketing by finding out how it is used by companies in the retail industry. Method: The study has a qualitative research strategy. Five interviews and ten observations were carried out as method for the research. The interviews were conducted with five employee at various grocery stores in Solna, the stores were also observed during two occasions. They were selected based on a convenience sample. Conclusion: Sensory marketing is a relatively unknown term. The sight is our biggest sense, therefore are marketers primarily targeting visual expressions. This study has shown that the smell is an important sense, because its ability to evoke memories and stimulate the other senses as well. ICA Maxi was the only store of all investigated who had created a multisensory brand experience where all senses cooperated.