Att studera på distans En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av distansstudier. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar:   -          Vilka möjligheter upplever studerande att distansstudier medför? -          Vilka utmaningar upplever studerande att distansstudier medför?   I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Tio individer som hade erfarenhet av distansstudier valdes ut att delta i studien.   Studiens resultat visar att de mest förekommande fördelar med att studera på distans är att ha möjlighet till ett livslångt lärande och flexibilitet i tid och rum samt att kunna kombinera studier med arbetet och familjeliv. Det framkommer också att faktorer som frånvaro av social interaktion, tekniska svårigheter och individrelaterade förutsättningar, såsom motivation och självreglerings förmåga, är bland de utmaningar som nämns mest.

I MD 1976:8 fastslog domstolen att könsdiskriminerande reklam inte ska anses omfattas av MFL då lagen syftar till att skydda näringsidkare och människan som konsument, inte människan som kön. Sedan dess har diskussioner förekommit huruvida en reglering behövs mot könsdiskriminerande reklam och vilket tillvägagångssätt som är effektivast för att minska sådan reklam. Vissa anser att om det skulle stiftas en lag behöver det ske en grundlagsändring på grund av att det kan anses inskränka på yttrandefriheten medan vissa inte alls anser att så behöver vara fallet. Idag och sedan en tid tillbaka är könsdiskriminerande reklam reglerat i form av en självreglering med ett egenåtgärdssystem. Det är stiftelsen Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd som reglerar den typen av reklam. Dessa två instanser fungerar som en vägledning och kan antingen fälla eller fria ett beslut. Ett fällande innebär att beslutet offentligt publiceras. Det finns således inget sanktionssystem och inga straff kan utdömas.   Det har med tiden skett undersökningar för att se hur mycket reklam påverkar människan och samhället och vad som påverkas. Det har konstaterats att det inte endast är varumärket som reklamen rör och dess association till företaget bakom som påverkas utan även värderingar. Reklam har på så sätt bidragit till att skapa och förstärka stereotyper. Undersökningar har påvisat att reklam kan ha negativa konsekvenser på självkänsla och kan vara en grund till psykisk ohälsa. Dessutom har det poängterats att könsdiskriminerande reklam förhindrar samhället att uppnå jämställdhet.   Det har på grund av detta diskuterats fram och tillbaka vilka åtgärder som behöver beaktas och tillämpas för att motverka problematiken. Vissa menar att det behövs och krävs en lagstiftning för att motverka och få bort sådan typ av reklam som bidrar till negativ självbild och påhittade ideal om hur en man och kvinna bör se ut, bete sig och vara. Medan andra fortfarande håller fast vid att det inte finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam på grund av att det går emot grundlagarna.    Denna uppsats har därmed behandlat om dagens självreglering är tillräcklig för att uppnå ett jämställt samhälle. Oavsett om det anses vara tillräckligt eller ej kvarstår ändock frågan om det finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam utan att det krävs en grundlagsändring. Detta är något som har att diskuteras närmare. Slutligen har en analys förts gällande vilka moralbildande effekter en eventuell lagstiftning på området skulle få och om det skulle kunna bidra till att samhället och människan får en annan självbild och syn på andra. En diskussion har således skett om det är hypotetiskt möjligt att bryta eller i alla fall minska den stereotypa bilden av mannen och kvinnan med hjälp av en lagstiftning.

De exekutiva förmågorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination är vår benägenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvärrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hänga samman med bristande självreglering som är sammanlänkat med de exekutiva förmågorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar. Impulsivitet tycks ligga bakom denna skillnad. Prokrastinerande individer väljer det njutningsfulla i stunden framför långsiktiga fördelar. Indikationer tyder på att de hämmande mekanismerna inom de exekutiva förmågorna inverkar i reglerandet av impulsiviteten. Individer med högre förmåga att hämma impulser är bättre på att följa sina intentioner. Direkta studier mellan de exekutiva förmågorna och prokrastination behövs för att stärka kausala samband.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som i internationell forskning identifieras som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och hur dessa förhåller sig till en inkluderande vuxenutbildning. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Bakgrunden till studien redogör för de utmaningar vuxenutbildningen står inför genom att samhället ställer ökade krav på utbildning, styrdokumenten ställer ökade krav på att elevers behov möts och på att de lyckas i sina studier. Detta medan komvux målgrupp genomgått en radikal förändring sedan starten 1968. Resultatet visar att det finns faktorer på individ, verksamhets- och organisationsnivå som spelar roll för hur vuxenutbildningen lyckas med sitt uppdrag. Personliga faktorer hos elever, målsättning och motivation samverkar för att skapa förutsättningar för elever att hantera studiernas utmaningar. Verksamhetens utformning, undervisning och lärare är betydelsefulla för hur elever uppfattar arbetet i skolan och i klassrummet och påverkar hur de tar sig an studierna. En helhetssyn på eleverna, där utbildning, stöd och hälsoaspekter samspelar när utbildning planeras har visat sig verkningsfull. Organisation och ledning är betydelsefulla för hur väl verksamheten klarar att hantera krav från en föränderlig omvärld och samtidigt upplevas som stabil gentemot elever, och att undvika att personal kommer i kläm mellan omsorg om elever och arbetsgivarens krav. Det finns klara paralleller mellan de faktorer som internationell forskning identifierar som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och den definition av inkludering som använts i studien. Studien avslutas med ett resonemang om resultatets implikationer för verksamheten på komvux idag.

Studiens syfte är att bidra till kunskap om hur elever ges förutsättningar att äga sin egen kunskapsutveckling i matematik. Genom att ge elever förutsättningar att självreglera kan de dels bedöma sin egen prestation och dels utan yttre stöd reflektera över vad nästa steg i deras lärande är och därmed förbättra sina prestationer. Det finns forskning som visar att elever som kan bedöma sin egen prestation och reglera den, lyckas i skolan. Studien har en aktionsforskande ansats där vi infört tre aktioner i matematikundervisningen i årskurs nio. Aktionerna gick ut på att synliggöra och bearbeta kunskapskraven tillsammans med eleverna med syfte att de i slutet av arbetsområdet skulle kunna göra en korrekt självbedömning samt motivera bedömningen. Vi har genom fokusgruppsintervjuer tagit reda på vad eleverna beskriver hjälper dem att kunna bedöma den egna prestationen. Analysen av data har lett till två huvudteman “lära tillsammans” och “förutsättningar för bedömning”. Eleverna uttrycker ett behov av att kunskapskraven görs tillgängliga och konkreta samt har en tydlig koppling till ämnesinnehållet. De belyser också vikten av kamratsamverkan i undervisningen. Vi drar slutsatsen att varje del i undervisningsprocessen måste bearbetas tillsammans med eleverna i varje nytt arbetsområde och kopplas till det specifika ämnesinnehåll som ska behandlas.

Reglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad använder hembesök som utredningsmedel. Hembesök, som är ett av flera medel för att utreda rätten till ekonomiskt bistånd, är ett till synes outforskat område. För att få en inblick i arbetssättet bygger därför studien på sju kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som i sitt arbete kommer i kontakt med hembesök. Studien visar att socialsekreterarna inte känner till några riktlinjer för när och hur hembesök ska genomföras, men att hembesök ändå främst används vid två ärendetyper – när en klient ansökt om hemutrustning samt vid utredning av klienters boendesituation. Vidare framgår att hembesöken kan generera såväl underlag för beslutsfattande som förbättrad klientrelation, men att det även kan medföra risk för subjektiva bedömningar och negativa konsekvenser för klienten. Centrala aspekter för vad som tycks avgörande för när ett hembesök beslutas att äga rum är åsikter från kolleger och socialsekreterarens relation till klienten. För att förstå varför hembesöken används har vi analyserat empirin med hjälp av de teoretiska begreppen självreglering och diskretion. Studien når slutsatsen att då användandet av hembesök inte är detaljstyrt, både ges och upplever socialsekreterarna stor frihet att själva bedöma när, hur och varför ett hembesök behöver användas. Inom denna frihet styrs socialsekreterarna av oskrivna regler för när och hur hembesök ska genomföras, vilka tycks präglade av professionella normer och samhälleliga logiker. / The aim of this study is to examine why social assistance caseworkers in Malmö use home visits as an instrument for investigation. Home visits, being one of many methods used to investigate the right to social assistance, is a seemingly unexplored field of research. Therefore, in order to get an understanding of this work method, the present study is based on seven qualitative interviews with caseworkers who in their work carry out home visits. The study shows that the caseworkers do not know of any guidelines for when and how home visits should be carried out. Even so, home visits are still primarily used for two types of cases – when a client has applied for home equipment or for investigations regarding clients’ living situations. Moreover, it is shown that home visits form a basis for decision-making as well as generating better relationships with clients, however, it is also shown that home visits could risk leading to subjective decision-making and negative consequences for the client. Furthermore, the opinions of colleagues and the caseworker’s relationship to the client seem to be two central aspects in deciding when home visits should be carried out. To gain an understanding of why home visits are being used, the empirical material has been analyzed with the help of the theoretical concepts self-regulation and discretion. The study draws the conclusion that, since the use of home visits is not managed in detail, the caseworkers both experience and are given a great deal of autonomy in deciding when, how and why a home visit becomes necessary. As a result of this independence, the caseworkers are governed by unwritten rules for when and how home visits should be carried out, which seem to originate from professional norms and societal logics.

Studiens syfte är att undersöka hur makt kan komma till uttryck i förskolan, vilkastyrningstekniker som tillämpas samt hur självreglerande barn skapas. Studien är inteavgränsad till en viss situation eller tid i förskolan utan omfattar olika tidpunkter och tillfällen i den studerade avdelningens vardag.Vi har gjort en kvalitativ studie. Materialet till den har vi samlat in framförallt med hjälp avöppna observationer. Under observationerna har vi även samtalat med barn och pedagoger. Materialet har samlats in på en medelstor förskola i ett mindre samhälle.Till grund för analysen ligger Michel Foucaults (2003) teori om makt och styrning. Somkomplement till denna har vi även haft stor hjälp av Permer och Permer, Tullgren,Markström, Nordin-Hultman och Palla som även de har utgått från Foucaults teorier i sinforskning. Vi har också valt att inkludera begreppen delaktighet och inflytande, som ettkomplement till Foucaults teori. Delaktighet och inflytande är för förskolan ett relevantbegrepp som används flitigt i Läroplanen (Lpfö 98). Detta har vi valt att göra eftersom att vi, när vi analyserade vårt material, började fundera kring en koppling mellan självreglerande barn och barns delaktighet och inflytande i förskolan.Resultatet av vår studie visar hur de många olika makttekniker som vi fått syn på iverksamheten tillsammans med rutiner, tid och rum alla bidrar till att skapa självreglerande barn. Studien visar också hur pedagoger använder olika makttekniker parallellt med varandra. Vi tycker det är viktigt att tydliggöra att även pedagogernas sätt att låta barnen vara delaktiga är en del i skapandet av det självreglerande barnet.

Kognitiv kontroll är förmågan att flexibelt anpassa sitt beteende till en eller flera specifika inre motiverande handlingar. Kognitiv kontroll möjliggör denna fokusering för de krav som informationsprocessen kräver. Kognitiv kontroll samt självreglering handlar bland annat om en så kallad top-down informationsprocess i ett globalt neuralt nätverk som pågår i den mänskliga hjärnan. Vi människor utövar denna kognitiva kontroll varje dag i vårat vardagliga liv utan vidare reflektioner. Detta sker genom flera informationsprocesser samtidigt och det är därför svårt att finna en enhetlig integrerad förklaring till de underliggande neurala mekanismerna. Syftet med arbetet är att förklara vad kognitiv kontroll, självreglering och impulsivitet innebär. Kopplingen mellan dessa två kognitiva kapaciteter föreskrivs i denna uppsats gällande de neurala mekanismerna och även kopplingen mellan kognitiv kontroll och självreglering i form av prestationer av både kontrollerade experiment och det vardagliga livet. Medan impulsivitet kopplat till kognitiv kontroll och självreglering är konsekvensen av när de neurala och kognitiva processerna brister i någon mening. Studier relaterat till kognitiv kontroll, inhibering och impulsbeteende använder sig bland annat av functional magnetic resonance imaging (fMRI) för att studera och undersöka detta kognitiva fenomen. Idag beskrivs impulsivitet samt bristande kontroll möjligen som ett maladaptivt beteende med hjälp av bland annat fMRI. Ytterligare fMRI studier har även visat på att kognitiv kontroll samt bristande kognitiv kontroll möjligen kan handla om en minskad eller ökad aktivering i nucleus accumbens, insulan och anterior cingulate cortex (ACC). Forskare inom ämnet har försökt att grundligt undersöka detta neurala nätverk genom flera olika perspektiv och därav presenterar uppsatsen några olika exempel av dessa ingångar för att möjliggöra ett brett perspektiv av denna komplexa mentala kapacitet. Resultaten inom ämnet visar än idag på en komplex multifaciterad natur av de underliggande neurala korrelaten.

Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen. Till grönboken inkom 409 stycken remissvar, varav 30 stycken från Sverige.Syftet med studien är att granska hur Kodens "följ eller förklara"-princip tillämpats från införandet fram till år 2010, vilket är det senast rapporterade året. Studien syftar även till att undersöka utvecklingstendenser inom berört område, för att således se hur framtiden kan komma att se ut. Studien utgör en kvalitativ litteraturstudie, vilken antagit en abduktiv forskningsansats.För att undersöka om en lagstiftning är av behov har utgångspunkt tagits i de årsrapporter som publicerats av Kollegiet, vilka ansvarar för Koden. De frågor i grönboken som berör "följ eller förklara"-principen, liksom de svar som representerar Sverige, har likväl de varit utgångspunkt för studien. Av avvikelserna att döma kan det konstateras att antal redovisade förklaringar, liksom dess informationsvärde sjunkit sedan införandet av Koden. Majoriteten av respondenterna till grönboken har en negativ inställning till förslaget, då de anser att en reglering kan leda till ökade kostnader samt minskad transparens och konkurrenskraft.Efter genomförd studie är den huvudsakliga slutsatsen att Koden inte bör lagstiftas eftersom självregleringsfenomenet erbjuder stor flexibilitet. Vi anser däremot att "följ eller förklara"-principen behöver lyftas ytterligare, bland annat genom att principen förflyttas till Kodens inledande kapitel. Det grundar sig i att bolag måste förstå principens anpassningsbarheten, men även för att de skall bli införstådda i att redovisa tydliga avvikelser och alternativa lösningar. / Program: Civilekonomprogrammet