Bakgrund: Minoritetsgrupper, inklusive invandrargrupper, tenderar att skatta sin hälsa sämre i jämförelse med majoriteten. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling var att beskriva, analysera, jämföra och fördjupa förståelsen för äldre finlandssvenskars hälsa i form av upplevd och självskattad hälsa återspeglad ur ett livsloppsperspektiv. Upplevd hälsa studerades kvalitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland och bland äldre finlandssvenskar i Sverige och som återflyttare till Finland (delstudierna I, IV). Självskattad hälsa studerades kvantitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland (delstudie II), samt bland äldre finlandssvenskar i Sverige jämfört med äldre finskspråkiga i Sverige (delstudie III). Migration (III, IV) och åldrandet (I, II, IV) återspeglade sig i äldres hälsa. Metod: Urvalen erhölls från Befolkningsregistet i Finland samt Statistiska Centralbyrån i Sverige. Studiegrupperna bestod av totalt n=982 personer. Data insamlades genom strukturerad muntlig och inbandad intervju, halvstrukturerad inbandad intervju, strukturerat intervjuformulär samt postad enkät. Data analyserades genom hermeneutisk ansats med kärnberättelser, tematisk kvalitativ innehållsanalys, kumulativ multipel regressionsanalys samt Chi2-test. Resultat: Äldres upplevda hälsa tog sig uttryck genom personligheten, fysisk hälsa, sociala relationer och samhället. Över hälften skattade sin hälsa som god. Hälsa skattades som bättre ju mindre mediciner man behövde, ingen värk/smärta, bättre funktionsförmåga, bättre livslust och bättre ekonomi. Äldre finlandssvenskar i Sverige skattade sin hälsa som bättre jämfört med finskspråkiga i Sverige. Migration hade medfört svårigheter i samband med flyttningen till Sverige och arbetslivet i Sverige. Återflyttningen kunde försvåras av ohälsa och åldrandet. Åldrandet medförde en anpassning till att sätta egen hälsa och nuläge i perspektiv. Resultaten visade att äldre kan bidra med kunskaper om friskfaktorer. Konklusion: Ur ett folkhälsovetenskapligt hälsofrämjande perspektiv är det av relevans att lyfta fram minoritetsgrupper ur ett resursperspektiv. Det är centralt att beakta att det kan förekomma skillnader i hälsa mellan minoriteter, inom minoriteter och inom etniska minoriteter. Sociala och kulturella skillnader kan inverka på hur äldre skattar sin hälsa. Äldre i minoritet kan vara mera sårbara på grund av ohälsa, migration och kön / Background: Minority groups, including immigrants, generally tend to report lower self-rated health than the majority. Aims: The overall object of the dissertation was to describe, analyze and compare the self-rated health of older Finland-Swedes, and deepen the understanding of their experience of health in a life-course perspective. The experience of health was qualitatively studied among older Finland-Swedes in Finland, Finland-Swedes in Sweden and after re-migration in Finland (parts I, IV). Self-rated health was quantitatively studied among older Finland-Swedes in Finland (part II), and among older Finland-Swedes in Sweden compared to older Finnish-speakers in Sweden (part III). Migration (parts III, IV) and ageing (parts I, II, IV) were reflected in the health of older persons. Methods: The sample was obtained from the Population Register Centre of Finland and Statistics Sweden. The target groups consisted of 982 persons. The data was collected in structured oral and taped interviews, semi-structured taped interviews, structured interview forms, and postal enquiries. The data were analyzed through a hermeneutic approach with core narratives, thematic qualitative content analysis, cumulative multiple regression analysis, and chi-square test. Results: The experiential health of older persons manifested itself in personality, physical health, social relations, and society. More than a half of the respondents rated their health as good. Better health was reported with less medicine, no pain/suffering, better functional capacity, more zest for life, and better financial position. Older Finland-Swedes in Sweden reported better health than the Finnish-speaking respondents in Sweden. Migration had caused difficulties in connection with the move to Sweden and with working life in Sweden. Ill-health and ageing could cause problems with remigration. Ageing involved an adjustment in setting own health and the present in perspective. The results showed that older persons could contribute knowledge about health factors. Conclusions: From the perspective of public health science and health promotion, it is relevant to present minority groups from the vantage point of resources. It is essential to realize that there can be health differences between minorities, within minorities, and among ethnic minorities. Social and cultural variations can affect the way older persons evaluate their health. Older persons in minorities can be more vulnerable owing to ill-health, migration and gender.

No description available.

Spelproblem klassas idag som ett folkhälsoproblem. Den största delen av Sveriges befolkning har någon gång spelat om pengar och spelfrekvens utgör en riskfaktor för att utveckla ett spelproblem. Betoning bör läggas på det förebyggande arbetet då spelproblem kan leda till allvarliga ekonomiska-, hälsomässiga- och sociala konsekvenser för en individ. Syftet med studien är att undersöka spelvanor, självskattad hälsa och tillgängligheten till spel bland gymnasieelever samt undersöka om det finns samband mellan deras spelvanor, självskattade hälsa och tillgänglighet till spel. Studien baserades på en kvantitativ data med en enkätundersökning som insamlingsmetod där totalt 164 gymnasieelever deltog. För att redovisa resultatet användes deskriptiva analyser och för att undersöka eventuella samband mellan variablerna användes statistiska analyser i form av chitvå-test. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna skattar sin hälsa som bra och har någon gång spelat om pengar. Det finns könsskillnader när det kommer till gymnasieelever spelvanor, där killar spelar om pengar i större utsträckning än tjejer. Det finns ett samband mellan upplevd tillgängligheten till spel om pengar och gymnasieelevers spelvanor. Som teoretisk anknytning diskuterades resultatet med koppling till delar av den utarbetade biopsykosociala modellen som är anpassade för att förstå utvecklingen av ett problem- och missbruksbeteende.

Sammanfattning Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet innebär en förhöjd risk att drabbas av sjukdom och identifieras som en riskfaktor bakom dödlighet i världen. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig reducera stressnivå och ge högre resultat på självskattad hälsa hos individer. Sjuksköterskor som själva utövar fysisk aktivitet beskriver fördelar som minskad stress och trötthet samt ökad energi till arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av och samband mellan fysisk aktivitet på fritiden, arbetsrelaterad stress (utmattning) och upplevd hälsa hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: En kvantitativ ansats med en icke-experimentell tvärsnittsstudie har genomförts. Webbaserad enkätundersökning utfördes i tre kommuner i södra Sverige med 57 svarande distriktssköterskor och sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Svarsfrekvensen var 41 procent. Resultat: Sjuksköterskorna i studien skattar generellt sin allmänna hälsa högt och är till stor del fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer. Vid förekomst av hård fysisk ansträngningsnivå uppgav 46,4 procent att de var fysiskt aktiva 2–3 ggr i veckan eller mer. Det framkommer att de deltagare som skattar sin hälsa högt också är fysiskt aktiva i större utsträckning. Sjuksköterskor som i studien skattade sin hälsa ”utmärkt”, ”mycket god” och ”god” utgör tillsammans 93 procent. Andel svarande i riskzon för utmattning/arbetsrelaterad stress är 17,5 procent. Inget statistiskt signifikant samband påvisas mellan grad av fysisk aktivitet och utmattning/arbetsrelaterad stress. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskorna i studien upplever att de klarar påfrestningar i arbetet bra och hinner med sina arbetsuppgifter. Många är också fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer samt upplever sin hälsa god. / Abstract Background: Insufficient physical activity means an increased risk of disease and is identified as a risk factor for mortality in the world. Physical activity has shown in previous research to reduce stress levels and provide higher outcomes for self-assessed health in individuals. Nurses who exercise physical activity themselves describe benefits such as reduced stress and fatigue as well as increased energy at work. Aim: The aim of this study was to investigate the occurrence and relationship between physical activity at leisure, work-related stress (fatigue) and perceived health of nurses in municipal home care. Method: A quantitative approach with a non-experimental cross-sectional study were used. Web-based surveys was conducted in three municipalities in southern Sweden with 57 respondent district nurses and nurses in municipal home care. Response rate was 41 percent. Results: Nurses in the study generally rate their overall health high and are physically active to a large extent within different levels of exercise. In the presence of hard physical exercise, 46.4 percent indicated that they were physically active 2-3 times a week or more. It appears that those who are self-assessing their health high are also physically active to a greater extent. Nurses who estimated their health "excellent", "very good" and "good" together constitute 93 percent. The respondents in the risk zone for fatigue / work-related stress is 17.5 percent. No statistical significant relationship is detected between the level of physical activity and fatigue / work-related stress. Conclusion: The majority of nurses in the study experience that they are in a position to cope with stress at work and are able to fulfill their task assignment. Many are also physically active within different levels of effort and experience their health well.

Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

Abstract  Sellfrid, M. (2019) The occurrence of endocrine disruptors in objects on Swedish preschools: A quantitative study on the relationship between occurrence and self-rated knowledge and/or construction year. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.  Objective: The aim of this study is to investigate the occurrence of items containing Bisphenol A, forbidden phthalates and brominated flame retardants in all preschools in a Swedish municipality. Furthermore, to study whether the occurrence may have a connection with the factors self-related knowledge of the staff and/or construction year.  Method: The study is an explorative quantitative study using questionnaires answered anonymously by 270 preschool teachers out of 354. An inventory of all 24 preschools in the municipality was performed to investigate the occurrence. The numeric data was analyzed using an analysis of variances (Anova) or a Chi Square test.  The Results showed that the presence of objects containing endocrine disruptors clearly differed between preschools. Furthermore, the study finds that there is a significant correlation between the occurrence and the preschool's construction year (p= <0,001). On the other hand, there are no significant connections between the occurrence and the self-rated knowledge of the teachers (p=0,985).  Conclusion: the older a preschool is, the more likely it is to have a higher occurrence of items containing these chemicals. The most logical reasons for this are that older preschools have the same items now as decades ago and donated items occur in a greater extent. / Syftet med studien var att undersöka förekomsten av lösa föremål som innehåller de hormonstörande ämnena Bisfenol A, Ftalater och Bromerade flamskyddsmedel på samtliga förskolor i en svensk kommun. Vidare att studera om förekomsten kan ha ett samband med faktorerna byggnadsår och/eller förskolepersonalens självskattade kunskap.   Examensarbetet är en empirisk studie med en explorativ studiedesign. Metoden som använts är kvantitativ och all insamlade data är numerisk. En inventering av 24 förskolor genomfördes för att få reda på hur många föremål med potentiella hormonstörande effekter som fanns i respektive förskola. Utöver det fick all förskolepersonal (354st) möjlighet att besvara ett frågeformulär utformat så att respondenterna själva får uppskatta sina kunskaper inom ämnet miljögifter och hormonstörande ämnen, 270st valde att delta. Både fast anställda och vikarier inkluderades, medan köks- och städpersonal exkluderades. All data hanterades i IBM:s programvara SPSS Statistics, version 24. Beroende på vilken variabel som undersöktes genomfördes antingen Chi2-analyser eller envägs variansanalyser (Anova) för att besvara studiens frågeställningar.  Resultatet visade att förekomsten av föremål innehållande hormonstörande ämnen skiljde sig tydligt mellan förskolorna. Vidare kan studien konstatera att det finns ett signifikant samband mellan förekomsten och förskolans byggnadsår (p= <.001). Äldre förskolor hade äldre leksaker och kemikalierna som undersöks återfinns i dessa föremål. I studien finns inga signifikanta samband mellan förekomsten och personalens självskattade kunskap (p=.985).   Slutsatsen blir att ju äldre förskolan är desto större sannolikhet är det att föremål med Bisfenol A, förbjudna ftalater och bromerade flamskyddsmedel förekommer. Anledningen till det är för att förskolorna har kvar samma föremål som för decennier sedan och har samlat på sig donerade föremål över tid.

Inledning/bakgrund: Ensamstående föräldrar tenderar att uppleva mer stress och begräsningar i vardagen, jämfört med föräldrar i partnerskap. Att få tiden att räcka till för olika aktiviteter ses som en utmaning. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva ensamstående förvärvsarbetande föräldrars självskattade aktivitetsbalans. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med frågor som berörde kön, arbetsomfattning, boendesituation, antal hemmaboende barn, samt antal dagar de bor hemma. Tilläggsfråga gällande upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen, samt självskattningsinstrumentet Självskattad aktivitetsbalans (OBQ11) ingick i enkäten. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades 133 respondenter, varav 129 kvinnor. Icke-parametriska tester användes för att analysera skillnader och studera samband. Den öppna frågan analyserades kvalitativt. Resultat: Respondenternas totala OBQ11-poäng visade på låg aktivitetsbalans jämfört med tidigare studier där aktivitetsbalans skattats hos andra målgrupper. De med två barn hade lägre skattad aktivitetsbalans än de med ett barn. Det fanns ett samband mellan OBQ11-poäng och upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen. Tilläggsfrågan visade på gemensamma upplevelser såsom känsla av ensamhet, avsaknad av stöttning, bristande förtroende till samhället. Slutsats: Ensamstående förvärvsarbetande föräldrar visade sig ha låg aktivitetsbalans och upplevde brister i stöd från omgivningen. Hälsofrämjande insatser på individ- och gruppnivå behövs för att stärka målgruppens aktivitetsbalans. / Introduction: Single parents experience more stress and limitations in everyday life in comparison to parents in partnership. Finding enough time to various activities is seen as a challenge. Aim: The aim was to describe self-rated occupational balance of employed single parents. Method: A quantitative cross-sectional study using a web survey with questions regarding gender, scope of work, living situation, number of children living at home and number of days they live at home. A supplementary question regarding the experience of sufficient support from the surrounding and the self-rating instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) was included in the survey. Through convenience sampling 133 respondents were recruited, of which 129 were women. Non-parametric tests was used to analyze differences and study correlation. Results: The respondents' total OBQ11 score showed low activity balance compared with results from previous studies of occupational balance estimated in other target groups. Parents with two children had lower self-rated occupational balance than parents with one child. There was a correlation between OBQ11 scores and experience of sufficient support from the surrounding. Conclusion: Working single parents turned out having low occupational balance and experienced lack of support from the surrounding. Health-promoting efforts at individual and group level are needed to strengthen the target group's occupational balance.

To get closer to an answer to the questions of how the pandemic affected one's mental health after the pandemic, but also how it affected one's church involvement and one's own faith in God, interviews were conducted with five young women, aged 19–25 years. I used a mixed method, namely three short questionnaires where the informants had to assess their mental, existential, physical, and social health, as well as describe their church involvement, before, during and after the pandemic. These questionnaires were then the basis for the interviews, where they had to nuance their answers even more. In this way, the study's material and empirical data were collected. This was then analyzed based on selected theories dealing with coping, religious coping, meaning-based coping, and spirituality processes. The results of the study show that the pandemic affected the informants in different ways and to different extents. What one brought into the pandemic when it comes to one's mental, existential, physical, and social health tends to influence how one coped with it and what consequences the pandemic created for one's well-being. On the other hand, most of the informants expressed that they take with them new perspectives and lessons learned from the pandemic that they did not have in the same way before. Much of what they mention is that you learned how the body works and that your well-being is better from physical activity, or that now, after the pandemic, you can choose in a different way what you want to be involved in when it comes to the social aspect, but also concrete social interactions and relationships. They prioritize their well-being and well-being in a different way.

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån. / Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.

Den fysiska aktiviteten i västvärlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller något annat medialt redskap. En av de främsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva på senare tid tros vara att forskningen hela tiden går framåt, där vi uppfinner hjälpmedel som gör att vi rör på oss så lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis på att fysisk aktivitet är en positiv hälsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivåer av personligt välbefinnande, så som bättre humör, mer tillfredställelse med livet och högre livskvalitet. Vi har inte bara blivit mindre fysiskt aktiva på senare tid, den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen, där forskning visar att det finns samband mellan att leva ett stillasittande liv under en längre tid och klinisk definierad depression. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader i självskattad hälsa mellan ungdomar som var fysiskt aktiva och ungdomar som inte var fysiskt aktiva. Samt att se om det fanns skillnader i självskattad hälsa mellan flickor och pojkar. Syftet innehöll en pedagogisk del där vi undersökte om omgivning och samspel mellan ungdomar påverkar den självskattade hälsan. Studien är gjord med kvantitativ metod där 187 elever från högstadiet deltog. Totalt delades 200 enkäter ut vilket gav oss en hög svarsfrekvens och ett litet bortfall. Utifrån resultatet kom vi fram till att ungdomar som är fysiskt aktiva i större utsträckning har en högre självskattad hälsa än ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Resultatet visar att pojkar upplever i större utsträckning sin självskattade hälsa som högre än vad flickor gör. I resultatet kom vi även fram till att både samspel mellan ungdomar och stöd från omgivningen har ett har ett positivt samband med hög självskattad hälsa. / The physical activity in the western world has decreased in recent decades. We spend more time indoors watching television, computer or other media tools. One of the main reasons that we become more physically inactive in recent years that research is believed to be constantly moving forward, we invent tools that will make us move as little as possible. Research shows that there is indirect evidence that physical activity is a positive health factor that reduces the risk of disease and physical activity has been shown to be associated with higher levels of personal well-being, such as better mood, greater satisfaction with life and to have higher quality of life. We have not only become less physically active in recent years. Mental illness has increased in the population. Research shows that there is a link between living a sedentary life for a long time and clinically defined depression. The purpose of this study was to see if there were differences in self-rated health among adolescents who were physically active and young people who were not physically active. We also wanted to see if there were differences in self-rated health between girls and boys. The purpose contained an educational element in which we examined if environmental and interaction between young people affects the self-assessed health. Study was done with the quantitative method in which 187 students from junior high school participated. A total of 200 questionnaires were distributed which gave us a good response rate and a small loss. Based on these results, we concluded that young people who are physically active, have more of a higher self-rated health than young people who are not physically active. The results show that boys experience their self-rated health higher than girls do. In the results, we found that both the interaction between young people and support from the environment has a positive association with high self-rated health.