No description available.

Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.

No description available.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat. Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa. På så sätt har det varit möjligt att dra slutsatser om Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att skaffa sig ett ökat självstyre, och framöver även bilda en självständig stat oberoende av Spanien. Undersökningens slutsatser handlar främst om att Katalonien har förutsättningar att i framtiden bilda en egen stat, men att vägen dit är lång och komplicerad. Parlamentsvalet som hölls i Katalonien har i skrivande stund inte påverkat Katalonien eller övriga spanska regioner i någon större utsträckning, men uppsatsen visar att valet längre fram i tiden kan komma att få betydande konsekvenser, både för Katalonien och för övriga Spanien, men också för andra europeiska stater som har präglats av separatistiska strömningar.

Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet. I resultatet framkom att otrygghet och osäkerhet var karakteristiska för sjukdomstillståndet. De fysiska begränsningarna skapade ett beroende av andra och därmed en minskad självständighet. Oförutsägbarheten i sjukdomstillståndet sågs leda till hopplöshet och en känsla av att livet var meningslöst. Hjärtsvikt kunde även leda till livsstilförändringar och omprioriteringar i livet. Det är av betydelse att sjuksköterskan i större utsträckning använder kvalitativ forskning som grund i den evidensbaserade omvårdnaden. I sjuksköterskans utbildning bör patienters upplevelser i större grad belysas för att generera en djupare förståelse för hur sjukdom påverkar en människas liv.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer.

Fattigdom är ett komplext och dynamiskt fenomen. Denna uppsats behandlar unga Västafrikaners självständighet och livsmöjligheter under fattiga förhållanden.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre vilket medför komplicerade åkommor, återinläggningar och ökat tryck på hälso- och sjukvården. Bristande uppfattningar om utförandekapacitet hos patienten bidrar till återinläggning. Genom att bedöma aktiviteter i dagliga livet (ADL) kan arbetsterapeuten kartlägga bristande aktivitetsområden hos individen. Syfte: Att undersöka patienters uppfattningar om sin utförandekapacitet och huruvida dessa påverkas av en ADL-bedömning eller ej. Metod: Prospektiv tvärsnittsstudie genom enkätundersökning. Ett instrument för att samla in uppskattad utförandekapacitet skapades, för att svara på syftet. 32 personer deltog i studien.  Data från instrumentet sammanställdes samt analyserades i SPSS genom paried samples T-test. Resultat: Patienternas uppfattningar om sin utförandekapacitet samstämde vid första skattning till 21% med ADL-bedömningen. Patienternas skattning efter ADL-bedömning samstämde till 71%, en ökning på 238% med en trestjärnig signifikansnivå, p=0,0000 genom paried samples T-test. Slutsats: ADL-bedömning är grundläggande för att säkerställa att patienternas uppfattningar om sin utförandekapacitet samstämmer med hur aktuellt vårdtillfälle påverkat det tidigare aktivitetsutförandet. ADL-bedömning är en viktig del av vårdkedjan och arbetsterapeuten har ett unikt sätt att utreda patientens behov. / Abstract Background: The population in Sweden is getting older, which results in complicated conditions, re-admissions and increased pressure on healthcare services. Patients’ deficient perceptions of their performance capacity contributes to re-admission. By estimating activities in daily life (ADL), the occupational therapist map areas of activity in which the patient performs insufficient. Purpose: To investigate patients’ perceptions of their performance capacity and whether these are affected by an ADL assessment or not. Method: Prospective cross-sectional study through a questionnaire. An instrument for gathering estimated performance capacity was created. 32 people participated in the study. Data from the instrument was compiled and analyzed in SPSS by paried samples T-test. Results: Patients' perceptions of their performance capacity matched at first estimation to 21% with the ADL-assessment. Patients' estimation after ADL assessment conformed to 71%, an increase of 238% on a three-star significance level, p = 0.0000 by paried samples T-test. Conclusion: ADL assessment is essential to ensure that the patients’ perceptions of their performance capacity are consistent with how the current hospitalization affect their performance. ADL assessment is an important part of the care chain, and the occupational therapist has a unique way to investigate patient needs.

Min skriftliga reflektion i examensprojektet behandlar ämnena uppmärksamhet och lyssnande. Studien visar på att vi som människor oundvikligen gör vissa saker per automatik och utan större uppmärksamhet, också när vi spelar ett instrument. Genom att utföra en studie där övning filmades samt en intervju med en sakkunnig har frågan vad man kan göra för att öka sin uppmärksamhet utretts. Detta resulterade i insikten att lyssnandet är nyckeln tillsammans med tron på sin egen förmåga. Genom att öva på sitt aktiva lyssnande kan man lägga märke till problem man tidigare missat och därefter använda sig av de tekniska verktyg man besitter för att förfina sitt spel. Slutsatser drogs kring att det är en process att gå från att lyssna enbart på sin lärare till att lyssna och tänka självständigt. Denna studie kan vara till nytta för alla som upplever problematik kring självständighet i främst övningssituationer. / <p>R. Schumann: Cellokonsert i a-moll op. 129</p><p>I. Nicht zu schnell</p><p>II. Langsam</p><p>III. Sehr lebhaft</p><p></p><p>Medverkande: </p><p>Dirigent: Maria Itkonen</p><p>Flöjt: Rebecka Kaufman, Sophie Berggren</p><p>Oboe: Gabriela Dogaru, Victor Sjögren</p><p>Klarinett: Hugo Olsson, Astrid le Clercq</p><p>Fagott: Ciarán Haynes, Kirstine Marie Lassen</p><p>Horn: Alma Heinemann, Joel Jaakkola</p><p>Trumpet: Love Nordkvist, Lisa Holmgren</p><p>Timpani: Simon Landqvist  </p><p>Violin: Sara- Felicia Nyman-Stjärnskog, Erik Wallin, Felicia Billerhag, Emma Alrikson, Louise Rosenholm, Lovisa Hagman, Adam M. Høier, Siri Sperling, Anna-Lena Ohlwein</p><p>Viola: Ragnhild Kvist, Ellen Alveteg, Isela Halonen</p><p>Cello: Katariina Kolehmainen, Åse-Maria Bygland-Larsen</p><p>Bas: Loke Underdal</p><p></p>