<p>Abstract</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp</p><p>University of Skövde.</p><p>Title: “The aim is for them to manage as much as possible on their own” – a qualitative study of preschools´ indoor environment as a pedagogical tool for the independence of children.</p><p>Number of pages: 31</p><p>Author: Jenny Karlsson, Marie Persson</p><p>Tuto: Gunvi Brobeg</p><p>Date: 2009-01-28</p><p> </p><p>Keywords: Independence, indoor environment, preschool, pedagouge</p><p> </p><p>This study aims at examining the indoor environment of three different preschools as a pedagogical tool for the independence of children. Is the design of the premises adapted to the height of the children? Can they themselves reach the material they need and is it possible for them to reach their outdoor clothes or do they constantly have to ask for help? In order to acquire a deeper understanding of the different views of the three preschools, the question is asked: what are the pedagogues thoughts of the indoor environment of their own preschool in the perspective of childrens independence and what affects their choice of furnishing, planning etc? The preschool curriculum clearly states that the children must be given the opportunity to develop their independence. We have experianced that the pedagogues feel that they are unable to plan the environment as they wish and thus, interest is also pointed towards the question: are there any limiting factors that affect the design of the indoor environment, and, that being the case, which are they?</p><p> </p><p>The study is based on qualitative observations and interviews because it is in its interest to discern patterns and categories rather than quantity. First, the premises of the preschools were observed, and then two pedagogues at each preschool were interviewed separately about their views on the indoor environment of their preschool. The study showed that the three preschools are focusing on designing the indoor environment according to the current group of children, yet are limited by such things as: <em>Premises, Economy, Time </em>and <em>The age of the children</em>. In spite of these limitations, the observations showed that most of the material and furnishing was adapted to the height of the children, which leads to icreased independence.</p><p> </p><p> </p>

Lärmiljön är en ofrånkomlig del i varje elevs skolgång men med olika utformningar och skilda syften. Under lång tid har elever placerats vid bänkar på långa rader men i linje med samhällets nya krav på elevers bemästrande av helt andra kompetenser än tidigare har också lärmiljön kommit att ändras. Trots det visar undersökningar från Skolverket att lärmiljön tas för självklar vid granskningar av skolor och därmed ofta åsidosätts. Denna studie syftar därför till att undersöka elevernas upplevelse av lärmiljön i ett klassrum där de själva väljer sin plats i rummet, bland olika alternativ med skilda egenskaper. För att kunna uppmärksamma vad miljön gör med eleven har en interpretativ fenomenologisk analysmetod använts med verksamhetsteorin som utgångspunkt. Denna granskar elevernas handlande som en del i ett verksamhetssystem utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den empiri studien grundas på är sex kvalitativa intervjuer, utförda på sex elever från en klass i årskurs tre. Studien visar på att eleverna har en positiv upplevelse av lärmiljön och gör medvetna val utefter platsens funktion och syftet med aktiviteten. Det går att se på vissa samband i platsvalet utifrån avsedd aktivitet men också utifrån elevernas personliga val samt val baserade på ställen där de känner att de kan utföra sina arbetsuppgifter.

Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilket inflytande det pedagogiska ledarskapet har på en barngrupp vid av- och påklädning i hallen. Vi vill få en fördjupad syn på hur stort inflytande en förskollärares förhållningssätt och ledarskap har på en hel barngrupp vid ett moment som sker dagligen. Vi vill ta reda på om ledarskapet som utövas har så stor effekt att en hel barngrupp beter sig olikt dag för dag samt hur förskollärarna anser att det kan påverka deras lärande och utveckling. Som metod har vi använt oss av sex observationer och semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare har deltagit. Vi har i vår studie utgått från det sociokulturella perspektivet. Vår slutsats är att ett pedagogiskt ledarskap påverkar både barn och vuxna på förskolan. Det är av stor vikt att man som förskollärare är medveten om vilken roll man vill ha och vilken roll man intar i ett arbetslag.

Personer med psykisk funktionsnedsättning är en utsatt grupp i samhället. Forskning visar att målgruppen behöver meningsfullhet, delaktighet och självständighet för att bli en del av samhället. Idag återfinns sällan arbetsterapeuten inom öppenvården för att stödja målgruppen trots yrkets kompetens om helheten runt individen. Syftet med detta arbete var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med psykiska funktionsnedsättningar i öppenvården. Studien genomfördes som en scoping review enligt där 21 artiklar som svarade mot syftet har granskats. Inklusionskriterierna var artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2006 och 2017, samt studier från länder med liknande kultur som Sverige. Exklusionskriterier har varit barn, personer över 65 år och patienter inom slutenvården. Resultatet visade att det fanns en stor bredd av interventioner som delades in i nyckelområdena: kreativa aktiviteter, interventioner i dagliga livet, interventioner för arbete och sysselsättning, interventioner med djur och natur och hjälpmedel som intervention. Slutsatsen var att det finns många olika interventioner som arbetsterapeuten kan arbeta med för målgruppen men att det idag saknas på många håll inom öppenvården.

Ungdomar som gått ut särgymnasiet vill idag mer med sina liv än att leva på existensminimum – och den inskränkning av delaktigheten som följer på det. Studiens syfte var att visa på hur läraren i särskolan arbetar för att hjälpa eleven till ett så självständigt liv som möjligt – både i skolan och i livet som följer efter. Via kvalitativa intervjuer har vi undersökt speciallärares strategier. Hur de med utgångspunkt i begreppen kunskap, delaktighet, bedömning hjälper eleverna till ett självständigt liv. Vi såg att lärarna vi mötte till stor del utgick från aktuell forskning om lärandestrategier i sitt arbete med eleverna. Men också att lärarna ibland befann sig i ett individperspektiv med inslag av det relationella perspektivet. Vi har även stött på undervisningssituationer som präglades av dilemmaperspektivet där elevernas olika förutsättningar krockade med läro- och kursplaner. Vårt resultat speglar att tidsaspekten för att genomföra en uppgift var ett område inom särskolan som var särskilt laddat då det speglar ett samhällsperspektiv på hur långsam man egentligen får vara. Resultatet visar även att lärarna som deltog i studien genomgående verkligen ville arbeta med vad som kallas för subjektifikation. Att möjliggöra för eleverna att utvecklas till oberoende individer som även ges möjlighet att ta egna initiativ.

Sammanfattning   Syftet med studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundsärskolan ser på elevernas självständighet och delaktighet i sitt eget lärande. I läroplanen (Skolverket 2018a) står det att elever i grundsärskolan ska kunna analysera, samspela, ha ett kritiskt tänkande, vara medvetna om konsekvenser samt att kunna ha inlevelseförmåga. Har man en intellektuell funktionsnedsättning, IF, innebär det att ha svårt för problemlösning, abstrakt tänkande, teoretisk inlärning och brister i adaptiv förmåga. Detta kan ses som ett dilemma. För att besvara syftet med studien har vi valt en kvalitativ strategi i form av semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppintervju. Vår teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori och ett relationellt perspektiv där relationer ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Resultatet visar att de allra flesta lärare anser att läroplanen (Skolverket 2018a) är för abstrakt för elevernas förmågor. Däremot ansåg lärarna att det går att förankra läroplanen i undervisningen och i kunskapskraven om man “tog på sig dom snälla glasögonen”. De allra flesta menar att det inte finns en motsättning mellan den så kallade livskunskapen och läroplanen. Lärarna ansåg att det går att väva in kunskapsutveckling i de olika  omsorgsbehoven som finns inom grundsärskolan. Att vara delaktig och självständig kan vara en svårighet beroende på graden av IF. Det framgår att lärarna bygger sin undervisning på de metoder som aktuell forskning påvisar kan ge resultat i undervisningen. De ansåg att elevernas delaktighet och självständighet i sitt eget lärande har ökat i grundsärskolan. De allra flesta lärare ansåg att avsaknaden av motivation och förmågan att reflektera innebär stora problem för elever i grundsärskolan.

<p>D-uppsats vt 2004 vid Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Baserad på fältarbetet "Folklivsforskning i Roslagen" som bedrevs 2002-2003 och samfinansierades av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI, senare ISOF) och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som i sin tur var en fristående fortsättning på "Väddöprojektet" från 1972.</p> / Folklivsforskning i Roslagen

Personer med ryggmärgsskada löper en större risk för ett stillasittande liv vilket ökar risken för följdsjukdomar. Med tanke på att arbetsterapi idag främst är inriktat mot att förbättra ADL-förmåga, snarare än fritidsaktiviteter, finns det ett behov av att studera fysiska fritidsaktiviteter inom arbetsterapi. Syftet med denna studie var således att beskriva de upplevelser personer med ryggmärgsskada får av att vara delaktiga i fysiska fritidsaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes och efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO återstod nio artiklar som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; att interagera med miljön, att sträva efter god hälsa och välbefinnande och att sträva efter personlig utveckling i olika aspekter. De fysiska fritidsaktiviteterna sker i interaktion mellan personen och social-, fysisk- och aktivitetsmiljö. Dessutom upplever individerna en strävan efter god hälsa och välbefinnande där fysiska fritidsaktiviteter bidrar till såväl fysisk som psykisk hälsa, samt aktivitetsbalans. Fysiska fritidsaktiviteter underlättar även deras strävan mot personlig utveckling, i form av till exempel ökad självständighet, ökat självförtroende och en aktivitetsidentitet. Gällande delaktighet i fysiska fritidsaktiviteter motiverade positiva upplevelser, medan negativa upplevelser hindrade. Mångfalden av upplevelser är också viktiga att ta hänsyn till för utveckling av arbetsterapeuters arbete mot att öka delaktighet i fysiska fritidsaktiviteter för personer med ryggmärgsskada.

Studien är genomförd med syftet att belysa problemområdet eftervård för institutionsplacerade ungdomar, utifrån professionellas erfarenheter och upplevelser. Studien har en hermeneutisk metodologisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Fyra intervjuer har genomförts med socialsekreterare och behandlare som är verksamma inom socialförvaltningen i barn- och ungdomssektionen. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori om hur människans utveckling sker i olika system. Resultaten av studien visar att eftervårdsarbete är en betydande del av ungdomars tvångsvårdsprocess. Det krävs att ungdomarna får stöd i att skapa och bibehålla viktiga relationer. Det blir viktigt att det finns en noggrant planerad plan för vad som ska hända när ungdomen återvänder hem eller flyttar till eget boende för att hjälpa ungdomen i övergången från vård till självständighet. Studien visar också att samverkan och god kommunikation mellan socialtjänsten och institutionen är betydande för att ungdomens förändringsprocess ska bli positiv.