Samhället och den enskilde studenten går miste om värdefull kunskap och kompetens när studenter inte fullföljer sina studier. En av orsakerna till att studenter hoppar av sina studier på distans är bristande motivation. Studiens syfte var att ta reda på distansstudenters relation till inre och yttre motivation i förhållandet till struktur, dialog, självständighet och övriga faktorer i jämförelse med ålder. Ansatsen var en kvantitativ icke-experimentell studie av tvärsnittsdesign. Datainsamling utfördes med en enkätundersökning som skickades ut till 276 studenter som studerade en kurs i juridik på heldistans. Resultatet visade att det fanns samvariation mellan variablerna struktur/dialog, självständighet/övrigt, inre motivation/dialog och inre motivation/övrigt, och skillnader mellan inre motivation och yttre motivation. Struktur var den faktor som hade störst betydelse, medan dialog hade störst variation mellan svaren. Det fanns inga större skillnader mellan olika åldersgrupper. Slutsatsen av denna studie var att struktur, självständighet och övriga faktorer har betydelse för motivationen vid studier på distans. Dialog har betydelse för kunskapsöverföringen genom den verbala kommunikationen som i sin tur påverkar den inre motivationen. Hur olika faktorer påverkade studenternas motivation berodde inte på ålder utan det kan bero på något annat som vidare studier får ta reda på. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Bakgrund: Det råder en begränsad konsensus gällande en universell definition av begreppet självständig bland arbetsterapeuter, trots ett dagligt användande av begreppet. Forskningen visar på två beskrivningar av funktionsnedsättningar (medicinsk modellbeskrivning som utgår från fysisk kapacitet och social modellbeskrivning som betonar möjlighet till val, kontroll och självbestämmande) som i sin tur påverkar synen på självständighetsbegreppet. Ingen tidigare forskning är funnen som beskriver hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet och deras upplevelser av att vara självständig respektive inte självständig/beroende. En betydelsefull kunskap för att kunna arbeta klientcentrerat. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet självständig och vilka upplevelser de har av att vara självständiga respektive inte vara självständiga/beroende. Material och metod: Deltagarna i studien blev strategiskt valda utifrån ändamålsenligt urval. Individuella semi-strukturerade intervjuer gjordes med tio personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (fem kvinnor, fem män i åldrarna 22-65 år) via Skype. Intervjuerna analyserandes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning anser att självständig betyder; att klara saker själv, att man kan vara självständig trots hjälp, att bestämma över sitt eget liv samt att hjälpa andra – vara kompetent. Upplevelser av att vara självständig är en förutsättning för att känna frihet. De beror på faktorer som personens inre resurser och en möjliggörande omgivning. Att inte vara självständig, känna sig beroende upplevs då man inte klarar, behärskar saker/situationer och inte blir lyssnad på. Nedsatt hälsa leder också till upplevelse av beroende. Slutsats: Självständig i betydelsen att bestämma över sitt eget liv är avgörande för upplevelsen av att vara självständig. Ju större begränsningar i självbestämmandet desto lägre upplevelse av att vara självständig och vice versa. Självständig trots hjälp, förutsätter ett partnerskap (ömsesidigt beroende) mellan personen och hjälparen. När man hjälper andra är man kompetent och självständig. Betydelse: Arbetsterapeuter bör uppmärksammas på att identifiera och stödja aktiviteter där personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att hjälpa andra och betyda något för någon annan. / Background: There is a limited consensus regarding a universal definition of the concept independent among occupational therapists, despite the daily use of the concept. The research shows two descriptions of disabilities (medical model description based on physical capacity and social model description that emphasizes the possibility of choice, control and self-determination) which in turn affects the view of the concept of independence. No previous research has been found that describes how persons with mild intellectual disability perceive the concept and their experiences of being independent and not independent / dependent. An important knowledge to be able to work client-centered.   Aim: The aim is to describe how persons with mild intellectual disability perceive the meaning of independent and what experiences they have of being independent versus not independent/dependent. Material and methods: The participants in the study were strategically selected based on an appropriate selection. Individual semi-structured interviews were performed with ten persons with intellectual disabilities (five women, five men, aged 22-65), by Skype. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Persons with mild intellectual disability believe that independent means; to handle things by yourself, that one can be independent despite recieving help, to make one’s own life decisions and to help others - be competent. Experiences of being independent is a qualification for feeling freedom. It depends on factors like the person's internal resources and an enabling environment. Not being independent, feeling dependent is perceived when you cannot cope, master things/situations and are not being listened to. Reduced health also entiles  experiencing dependence. Conclusions: To be independent, in the sense of making one’s own life decisions, is central for the experience of feeling independent. The more one’s self-determination is limited, the less one experiences being independent and vice versa. Independent despite help, presupposes a partnership (interdependence) between the person and the helper. When you help others - you are competent and independent. Significance: Occupational therapists should be alerted to identifying and supporting activities where persons with mild intellectual disabilities are given the opportunity to help others and mean something to someone else.

<p>Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.</p>

<p>Idag satsas allt mer på stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i närmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett år efter avslutad placering på Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet är vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstämmer med personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med ungdomar samt ordinarie anställda på Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning. Av resultatet framkommer att de komponenter ungdomarna menar har haft en positiv inverkan är personalens generella stöd och tillgänglighet och särskilt kontaktpersonen har haft stor betydelse. De är positiva till de regler som fanns och menade att personalgruppen var sammansvetsad och konsekvent. Flera respondenter upplever att Kollbos personal genom sitt stöd har haft del i att deras relationer med familjen förbättrats. Den komponent som framför allt uppfattades ha en negativ påverkan var tillämpningen av avvisning som konsekvens för regelbrott. Detta var även den komponent om vilken uppfattningarna i ungdoms- respektive personalgrupp skilde sig åt i störst utsträckning. Resultatet visar att ungdomarna, med ett undantag, idag är nöjda med sin livssituation. Majoriteten menar att placeringen har gjort en avgörande skillnad för deras nuvarande situation.</p> / <p>Today there is an increased use of supportive residential homes of different types and placements close to home are preferred. The purpose of this study is to examine the present situation of youths at least one year after completing their placement at Kollbo, a supportive residential home within the social welfare service of Örebro municipality. The purpose is also to examine which components have been regarded as positive respectively negative by the youths and how their views agree with the staff’s. The study has a qualitative approach and is based on interviews with youths and the regular staff at Kollbo. The interview guides have been formulated on the basis of the study’s aim, the statement of activity and previous research. The results of the study show that the components that have been positively regarded by the youths are the general support and availability provided by the staff and especially their contact person have had a special meaning to them. They are also in favour of the rules and have experienced the staff as united and consistent. Several respondents’ experience is that the staff at Kollbo has had an active part in helping to improve the youths’ family relations by their support. The component regarded as having the most negative influence was the use of refuse of entry as a consequence of breaking the rules. This was also the component were the staff’s and youths’ opinions differed the most. The result further shows that the youths, with the exception of one person, are pleased with their present life situation. The majority believes that the placement has made a significant difference for their present situation.</p>

<p> Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja <em>vad</em> de skulle göra men i viss mån <em>hur</em>. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.</p><p> </p><p>Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla.</p> / <p>The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.</p><p> </p><p>My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.</p>

<p>Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.</p>

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.

Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet. Under analysen framkom tre kategorier; •Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar •Yttre påverkande faktorer – rehaborganisation, miljö och bemötande •Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktär Resultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex. efter stroke, ett missnöje över den sjukgymnastiska behandling de fått. Dessa vårdtagare har fått sjukgymnastik i hemsjuk-vården eller på särskilda boende och de uttrycker ett missnöje framförallt över att tillgången är begränsad men även gällande kvalitén. Sjukgymnastik är ett viktigt inslag i många äldres liv, både i direkt anslutning till sjukdom eller skada men även för de med störst funktionsnedsättning. De ser sjukgymnastik som ett sätt att förbättra och/eller behålla sin fysiska funktionsförmåga i ett led att behålla sin själv-ständighet, integritet och livsstil. Alla informanter uttrycker en vilja och drivkraft till att vara självständiga, en önskan om att klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt.

Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.