I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. I studien identifieras nio tillvägagångssätt som i en analys ställs i relation till tidigare forskning inom SDT. Dessa tillvägagångssätt visar sig ofta ligga i linje med tidigare forskning och anses intressanta för vidare studier och i viss mån också praktisk tillämpning.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för normalt 46 vilket beror på att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem är bland annat hjärtfel, synfel och hörselnedsättning. Beräknad medellivslängd hos personer med Downs syndrom är omkring 60 år. Det finns många studier om Downs syndrom, men endast ett fåtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande nio vetenskapliga artiklar varav sju är kvantitativa och två är kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed. Samtliga nio artiklar kvalitetsgranskades och innehållsanalyserades. Resultat: Analysen gav följande teman/underrubriker; hälsa, hälsorisker, aktiviteter och social träning och självständighet. Aktivitet och social träning var viktigt för att minska de medicinska problemen och för att skapa nya kontakter. Det framkom även att dessa personer har mest vänner som liknar och är som dem själva. Slutsats: För personer med Downs syndrom är aktiviteter den viktigaste faktorn för att finna god livskvalitet. Att fokusera på dessa personers positiva inställning till livet och se dem för det dem är och försöka styrka deras självkänsla är väldigt viktigt för deras välmående.

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen. Oavsett funktionshinder, livssituation eller vilket stöd, service och hjälp man söker är upplevelserna densamma.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur chefer inom kommunal verksamhet, vars personal arbetar med psykiskt och fysiskt funktionshindrade människor, arbetar med bemötandefrågor. Det handlar om bemötandefrågor som rör personalens vardagliga arbete och interaktion med brukare.I den här undersökningen beskrivs hur sex kommunala chefer arbetar med sin personals bemötande av människor med funktionshinder (brukare). För insamling av empirisk kunskap har kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer använts. De frågor som undersökningen vill besvara är bland annat hur cheferna arbetar med bemötandefrågor samt om cheferna känner till det Nationella programmet om bemötande. För att ge ett djupare perspektiv på vad chefers arbete bemötandefrågor innebär har jag använt Herbert Meads teori om hur jaget formas vid interaktion med andra och Martin Bubers teori om Jag-Du, som handlar om hur vi ser på andra människor, ser vi dem som ett subjekt, en person, eller som ett objekt, ett föremål.Resultatet i undersökningen visar att arbetet med bemötandefrågor bland annat handlar om förändring av personalens värdegrund. När det handlar om att förmedla kunskap om bemötande till personalen finns olika sätt enligt cheferna, till exempel har en chef köpt lättlästa böcker till personalen som sen diskuteras, en chef använder rollspel där personalen själv får delta och känna på hur det känns att bli bemött på ett visst sätt och en chef menar att det är viktigt att ha ett hjälpmedelstänk. För att personalen ska främja delaktighet, integritet, jämlikhet i levnadsvillkor, självständighet, själbestämmande och inlevelse t.ex. se den man möter, vid bemötandet av brukare, visar resultaten att bemötandet är väldigt individuellt eftersom personalen måste ta hänsyn till brukarnas individuella förutsättningar där typ och grad av funktionshinder många gånger styr bemötandet. Enligt cheferna måste arbetet med bemötandefrågor ske kontinuerligt.

<p>Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.</p>

<p><strong>Abstract</strong><strong></strong></p><p>This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:</p><ul><li>Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable? </li><li>How does economic vulnerability effect families with children?</li><li>What strategies do families adopt under hard economic conditions? </li><li>What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable?  </li></ul><p>Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.</p><p>We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms.</p><p>In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network.</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet?  <strong></strong></li></ul><ul><li>Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer?</li><li>Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.</li><li> Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv.  </li></ul><p>För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet.</p><p>Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.  </p><p>I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete.</p><p>Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer. <strong></strong></p>

<p>This essay is focusing on separatism and nationalism in the Canadian province Quebec. The study has been conducted by using theories concerning nationalism and separatism and later on applying them to this specific case. The aim was to investigate the reasons why separatism has emerged in Quebec and to find out the relationship between Quebec and the rest of Canada.  This is to be done both through a historic as well as current perspective in which both literary resources as well as the internet has been used to find reliable information. The essay is also investigating whether Quebec has any real basis for their will to succeed by taking a closer look at international law and relations.</p><p>The conclusion of the essay showed that language and resentment are two of the most important reasons to why separatism has arisen in Quebec. Nationalism has been strong since Canada was a colony and this shows a deep historical abutment. The study conducted also shows that international laws available are extremely hard to interpret making it hard to ponder upon the question whether Quebec has the right to succeed or not.</p>

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation. Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid. Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus. Majoriteten var nöjd med sitt boende. De vanligaste stöd insatserna i hemmet var boendestöd och hemtjänst. De aktiviteter som utfördes var ensamaktiviteter, passiva aktiviteter inom hemmets fyra väggar. Det fanns flera aktiviteter personerna önskade utföra, aktiviteter som var tillsammans med andra samt fysiska. Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ensamhet och dålig ekonomisk situation är ett hinder för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Detta är inget liv personerna önskar att leva. De vill utför aktiviteter utanför sitt hem. De önskar vara delaktiga i samhället inte segregerade.

Denna studie syftar till att undersöka äldre människors upplevelser av åldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av åldrandet och vilken funktion samtal kan ha när det gäller äldre människors livskvalitet. Då gruppen äldre i Sverige fortsätter att öka behövs mer kunskap om hur samhället skall bemöta de utmaningar som följer och kunna främja äldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom äldreomsorgen både som praktik och forskningsfält. Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, där likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman. De teoretiska utgångspunkterna i studien är teorin om gerotranscendens och det interaktionistiska perspektivet. Den forskning som studien tar avstamp ifrån handlar om äldre människors upplevelser av åldrande, betydelsen av samtal, reflektion, självständighet och förändringar. I studiens resultatredovisning och analys återfinns de intervjuade personernas berättelser indelade i tre teman; Åldrande &amp; identitet, Förändringar och Samtal &amp; reflektion. Åldrande &amp; identitet inbegriper synen på den egna åldern, identitet, meningsfullhet samt farhågorna inför att åldras. Under Förändringar behandlas de förändringar som åldrandet kan medföra vad gäller den äldre själv, personer i den äldres omgivning samt inställningen till att ta emot hjälp. Det sista temat Samtal &amp; reflektion innefattar vilka de äldre pratar med, vad de reflekterar över och vilken funktion samtal fyller. I resultatet framkommer det bland annat att samtal spelar en viktig roll både när det gäller att hantera förändringar och för den äldres upplevelse av livskvalitet. Även inställningen till åldrandet tycks ha en avgörande betydelse.

The purpose of this media scientific study is to contribute to a better understanding about how blind people’s empowerment and participation may affect their role in the digital society. Earlier international studies in this area have shown that blind people not only need more knowledge then the seeing population about the computer, but also about the technology behind their tools for using Internet. The results from these studies have also shown that Internet increases the blind people’s independents and that those who use Internet feel more involved in the society. A qualitative method was chosen to study the three most common categories from the earlier studies: knowledge of technology, empowerment and participation. Are there differences in the results compared to our study in Sweden 2014? Interviews with eight blind, experienced computer users have shown that knowledge of technology is essential for their use of Internet and that the Internet increases their empowerment and their participation. But good knowledge of technology is not a guarantee for a flawless use of Internet. The most common problem is not lack of knowledge, but the web sites are not customised for the blind person’s needs and tools. The theoretical framework of the study is based on the theories of the digital divided and Jürgen Habermas theory about the public sphere.

No description available.