Den här uppsatsen handlar om hur digitala instruktioner i slöjd kan bidra till att hjälpa elever och lära sig att ta in kunskaper på ett bredare sätt än att bara få muntliga instruktioner och genomgångar från läraren. Studien är främst från ett elevperspektiv. Syftet var att bidra med att öka kunskapen om hur digitala instruktioner kan vara till hjälp för elevrnas lärande i slöjd. Studien utgick från två frågeställningar där svaren skulle synliggöra elevernas upplevelse om hur digitala instruktioner kunde användas som stöd i slöjdundervisningen. Det finns väldigt få didaktiska läromedel i slöjd och för att bidra till en bredare kunskap om slöjdens arbetsprocess så har jag tillverkat eget läromedel i form av digitala instruktioner, dvs filmer och bilder som jag haft som hjälp i min undervisning i ett arbetsområde. Jag upplevde svårigheter att nåfram till alla elever med mina muntliga instruktioner och ville därför undersöka om mina digitala instruktioner kan vara till hjälp för eleverna i sitt lärande och om eleverna kan bli mer självständiga i slöjden. Genom att använda datorer och surfplattor även i slöjden så får eleverna mer kanaler att hämta in information i slöjden. Istället för att vara en instruktör som visar allt så ändrar jag arbetssätt till handledare som istället stöttar eleven. Man har ofta ett fåtal minuter per elev och lektion, alltså är tiden begränsad för att kunna hinna med att se och stötta alla elever. Metoden att samla in empirin var genom aktionsforskning där jag prövade ett nytt sätt att undervisa genom att ge digitala instruktioner, etnografiska observation, enkätundersökning och intervjuer. Jag har observerat, instruerat och handlett eleverna i deras arbete mot ett färdigt slöjdföremål och då tillverkat en digital instruktion för denna studie. Resultatet av studien visar att arbetet med digitala instruktioner i slöjden skapar en trivsam arbetsmiljö för både elever och lärare. Eleverna är bekväma med att ha datorn till hjälp i sitt lärande och det blir inte lika mycket "vad ska jag göra nu" frågor för att komma vidare i sitt slöjdarbete. Vidare i slutsatsen så ser jag att det ändå är många elever som behöver få sina instruktioner visade "live" för att ändå vara säkra att de inte gör fel och det visar att fast man har digitala instruktioner som kan visas oändligt många gånger så kan man inte vara passiv som lärare utan måste vara med i bakgrunden för att stötta och visa olika tekniker och verktyg.

Antalet personer med Schizofreni i Sverige uppskattas idag vara ca 30 000–40 000. Insjuknandet sker vanligtvis mellan 18-30års ålder och tillhör en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden. Syftet med studien är att undersöka effekten på självständighet efter träning i sociala och vardagliga aktiviteter för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metoden som användes var litteraturstudie med systematik. Litteratursökningen genomfördes i Psychinfo, MEDLINE, Cochrane clinical answer och Cinahl. Efter huvudsökningen genomfördes en sekundärsökning. Tre artiklar inkluderades, analyserades och kvalitetsgranskades innan de sammanställdes i resultatet. Resultatet visar att träning inom sociala och vardagliga aktiviteter ökar självständigheten inom både ADL och IADL. Vidare tyder resultaten på ökad kunskap inom socialt deltagande och minskning av negativa symptom. Ökad självständighet inom både ADL, IADL och socialt deltagande kan i sin tur leda till ett större deltagande i samhället och ökar möjligheten till ett arbete på den öppna marknaden.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans profession omfattar kompetens och kunskap som förvärvats genom studier i ämnet på avancerad nivå. För att synliggöra det förvärv ingår det att sjuksköterskan ser på sig själv och sin profession som självständig. Tidigare studier tyder på att trots att specialistsjuksköterskan har sin utgångspunkt i det egna kunskapsområdet är det inte alltid tydligt i möten med andra professioner. Det finns även ett synsätt som lever kvar beträffande sjuksköterskans profession som ett bihang till läkaren vilket gör utgör ett hinder till att arbeta självständigt. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt utöva sin professionella kompetens inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnliga specialistsjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård på en och samma klinik. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Specialistsjuksköterskorna upplevde att de hade möjligheter att påverka sin situation och således kunna utföra ett självständigt arbete. De beskrev att samarbetet med de övriga professionerna upplevdes oftast som stärkande och att det främjade patientarbetet. Respondenterna beskrev också specialistutbildningen som en bidragande faktor till ökad självständighet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet vårdande som teoretisk referensram samt utifrån relevant vetenskaplig forskning. / Background: Specialist nurse profession includes skills and knowledge acquired through the study of the subject at the advanced level. In order to highlight the acquisition include the nurse looks at herself and her profession as an independent. Previous studies suggest that although the specialist nurse has its starting point in their own field of knowledge, it is not always clear in meetings with other professions. There is also an approach that persists regarding nursing profession as an appendage to the doctor which is an obstacle to work independently. Aim: To describe the specialist nurse experience to independently exercise their professional skills in psychiatric inpatient care. Method: Semi-structured interviews were conducted with six females specialist nurses in inpatient psychiatric care at the same clinic. Qualitative content analysis was chosen as the method in the analysis of the material. Results: Specialist nurses felt that they had the opportunity to influence their situation and thus be able to carry out and independent work. They described the cooperation with the other professions often perceived as strengthening and it promoted the work with patients. Respondents also described the specialized training as a contributing factor to increased independence. Discussions: The results are discussed from the health scientific consensus term care as a theoretical framework and on the basis of relevant scientific research.

Titel: Den operativa självständigheten: En studie som berör revisorns förutsättningar att arbeta effektivt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Eriksson och Rania Fannoun Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Klientens möjlighet att påverka revisorns effektivitet är sparsamt utforskad. Studiens syfte är att belysa vilka hinder som ligger i vägen för den operativa självständigheten samt vilka strategier revisorer använder sig av för att minimera påverkan.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med fokus på subjektiva berättelser. Urvalet består av tiorespondenter, fem revisorer och fem redovisningsansvariga. Empirisk data spelas in, transkriberas, kodas utifrån teman och bearbetas.    Resultat och slutsats: Den operativa självständigheten äventyras när klienten motsätter sig revisorns krav på information och material. Resultatet tyder på att vissa klienter lämnar material sent, eller i dåligt skick, samt placerar revisorn långt ifrån redovisningsmaterialet. Den operativa självständigheten påverkas även av kulturella skillnader samt när revisorn blir otrevligt bemött. För att minimera faktorernas påverkan används olika strategier. Studien visar vikten av att revisorn skapar en god relation, har hög social kompetens, kan förhandla samt är påläst inför revisionen.   Förslag till fortsatt studie: Vi har sett ett behov av vidare studier kring risker som uppstår till följd av strategierna. Djupare studier skulle även kunna göras om konsekvenserna av att revisorn måste ta hänsyn till klientens vilja.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till revisionsbranschens tillsynsmyndighet och branschorganisation genom att belysa problematiken med klienters möjligheter att påverka revisorns effektivitet. Vilket kan öka deras intresse för omprövning av rekommendationer och institutionella åtgärder. / Title: The operational independence: A study dealing with auditors’ ability to work effectively Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Eriksson and Rania Fannoun Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: Client's ability to influence auditors efficiency is not enough explored. The study seeks to highlight impacts on operational independence and different strategies to minimize those impacts.   Method: Qualitative research. Data is collected through semi-structured interviews with focus on subjective stories. The sample consists of ten respondents, five auditors and five clients. Empirical data are recorded, transcribed, coded based on themes and processed.   Result & Conclusions: The operational independence is compromised when clients oppose auditors’ demands on required information. The result shows that some clients are late in delivering, or deliver data in bad condition. The operational independence is also influenced by cultural differences, and when the auditor is responded unpleasantly. To minimize the impact of these factors, auditors use different strategies. The study shows that it is important that auditors create a good relationship with clients, have a high social competence, negotiation skills and are prepared before the audit process.   Suggestions for future research:  We’ve seen a need for further studies on the risks that arise as a result of the strategies. Deeper studies could also be made about the consequences due to the consideration that the auditor must take into the client’s will.   Contribution of the essay: The study contributes to audit regulation and audit association by highlighting problems with clients’ ability to influence auditors’ efficiency. This may increase their interest in revised recommendations and institutional action.   Keywords: Auditor, operational independence, competence, independence, working atmosphere, auditor-client.

Bakgrund: Parenteral nutrition (PN) kan vara väsentligt för överlevnaden för patienter som inte kan tillfredsställa närings- och vätskebehovet. Att inte kunna äta och dricka kan leda till känslor av utanförskap och försämrad livskvalitet. Närstående och vårdpersonal kan se positiva aspekter av PN, såsom ökad energi. De kan även se negativa aspekter, såsom minskat välmående. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio artiklar, varav fyra med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats, analyserades. Syftet: Syftet är att skapa en översikt av patienters upplevelse av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och sex subteman; Upplevelsen av att vara begränsad (Att känna sig begränsad och Att anpassa sig till nya matvanor), Att uppleva parenteral nutrition som trygghet (Att känna trygghet och Att ha behov av stöd) och Strävan efter att ha ett normalt liv (Att anpassa sig till en ny vardag och Att vara självständig). Slutsats: Patienter kan uppleva PN som en stor trygghet, då det kan uppfylla deras närings- och vätskebehov trots att de inte kan inta föda oralt och upplevs vara avgörande för deras överlevnad. Patienter strävar efter normalitet i livet trots PN, men kan känna sig begränsade av det. Stödet från närstående och sjukvården har visat ha stor betydelse för patienter med PN.

Bakgrund: Måltiden är en central del i förskolans verksamhet och är en aktivitet som alla barn på förskolan deltar i. Tidigare forskning har visat att barn bör få vara delaktiga och självständiga i sin vardag och måltiden är en stor del av förskolans vardag som barnen bör inkluderas i. Syfte: Syftet är att bidra med kunskap om hur barn agerar självständigt under måltiden och hur pedagogerna påverkar barns möjlighet att vara självständiga och delaktiga under måltiden. Metod: Den metod som har använts i denna studie är icke-deltagande observation för att på ett så opåverkat sätt som möjligt kunna urskilja hur pedagoger arbetar för att främja självständighet och delaktighet för barnen under måltiden. Resultat: Studiens resultat framhäver hur ansvarstagande barnen är under måltiden och hur de inte alltid är beroende av pedagogerna för att äta sina måltider. Resultatet framhäver också hur pedagogerna i vissa fall kan ge en hjälpande eller en stjälpande hand till barnen under måltiden.

<p>Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.</p>

<p>I Sverige lever drygt 300 000 människor med diabetes typ 1, varav 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen är kronisk, och att leva med diabetes kräver mycket av personen och att denne är noggrann med sin egenvård. För tonåringarna var sökande efter identitet och självständighet viktigt, vilket kan medföra att sjukdomen prioriteras bort. Syftet med litteraturstudien var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Databassökningen gjordes via sökmotorerna Pubmed och Cinahl. De 10 vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien bedömdes enligt en kvalitetsmall, och analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. I Resultatet framkom att tonåringar tycker att sjukdomen medförde livsomställningar som ledde till att de kände sig annorlunda och begränsade. Stöd från familj och vänner ansågs vara viktigt samtidigt som tonåringarna ibland kände detta negativt. Det var viktigt att omgivningen hade förtroende för tonåringarna och lät dem vara självständiga. I diskussionen diskuteras ämnet utifrån familjens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Slutsatsen av litteraturstudien var att det är väsentligt att den sjukvårdspersonal som möter tonåringar med diabetes typ 1 är medvetna om att tonårstiden är en turbulent period. Viktigt var att vården individanpassas utefter tonåringens behov, och den situation som denne befinner sig.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>att vara annorlunda, egenvård, omvårdnad, självständighet, stöd, upplevelse.</p><p> </p>

No description available.