Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

Bakgrund: Välfärdstekniska hjälpmedel kan möjliggöra sköra äldre personers kvarboende i den egna bostaden och är därför viktiga att utveckla. Applikationer (appar) för mobilt trygghetslarm är ett exempel, för att skapa trygghet i aktiviteter i och framförallt utanför den egna bostaden, vilket bidrar med delaktighet i samhället för användaren. Det är dock oklart hur äldre personer ser på dessa hjälpmedel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sköra äldre personers aktiviteter utanför den egna bostaden samt deras attityder relaterat till framtida användning av mobilt trygghetslarm vid dessa aktiviteter. Metod: En enkätundersökning genomfördes på en geriatrisk slutenvårdsavdelning (n=47). Analyser, bland annat gruppjämförelser genomfördes via Chi2-test (χ2) och Mann Whitney U-test. Resultat: Antalet aktiviteter utanför bostaden en vanlig vecka ­var lågt (                         =3) och respondenterna avstod dessa aktiviteter då de ofta var otrygga (n=21), ensamma då de gick ut (n=30) eller kände oro (n=27). Ensamboende och kvinnor avstod i högre utsträckning aktiviteter utanför bostaden jämfört med sammanboende och män. Slutsats: Flera deltagare ansåg att appen skulle öka deras aktiviteter utanför den egna bostaden och respondenterna hade generellt en positiv attityd relaterat till framtida användning av app för mobilt trygghetslarm. / Background: Welfare technology aids can enable frail elderly people to age in place and are therefore important to develop. Applications for mobile security alarms are an example to create security in activities, especially outside the home, which contributes to engagement in the society. However, it is unclear how frail elderly people look at these aids. Objective: The purpose of the study was to describe activities of frail elderly people outside their own homes and their attitudes related to the potential future use of mobile security alarms in these activities. Method: A survey was conducted in a geriatric department (n=47). Analyses, including group comparisons, were conducted by Chi-Test (χ2) and Mann Whitney U-Test. Result: The number of activities outside the home a regular week was low (                          = 3) and the participants abstained from these activities because they were insecure (n=21), alone when they went out (n=30) or felt unease (n=27). Lonely living and women engaged significant lower in activities outside their home compared with cohabitants’ and men. Conclusion: Several participants considered that the application would increase their activities outside their own home and the participants generally had a positive attitude related to the future use of mobile security alarm applications.

This study aims to examine the service “egna medel” provided by Swedish social services. A client using this service provides a mandate to the social services to manage their income and pay necessary outgoings in their place. This study aims to explore the underlying needs which makes the client require the service, what the service signifies in the client’s life and whether the clients using this service feel that “egna medel” provides them a possibility to live an independent life. The empirical data was collected by means of seven qualitative interviews with clients in Stockholm county. The results were analysed with a theoretical framework circuiting around the notions of independence and normalization. The results show that the service provides the clients with a sense of security and keeps them from falling back into mental illness or drug abuse. In addition the results show that the clients perceive themselves as independent despite having conceded the control over their economy to the social services. The results also show that the clients are constrained from living like others due to their low income, not due to the service “egna medel”.

Syftet med vår studie är att skapa förståelse för hur medarbetare upplever att självständighet och delaktighet påverkas vid en tillämpning av Lean Production. Metoden bygger på en hermeneutisk vetenskapstradition med en verklighetsbild som är från ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Genom en abduktiv forskningsansats behandlas fallstudiens material mellan empirin och teorin. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt och bygger på elva semi-strukturerade intervjuer som ger grunden till det empiriska materialet, vilket vidare analyseras i en analys med tematiskt fokus. Studien tyder på att medarbetare upplever självständighet och delaktighet olika vid tillämpning av ett Lean Production koncept. Vi ser däremot att vissa komponenter av faktorerna självständighet och delaktighet påverkas både negativt och positivt. Anledningen till dessa effekter på komponenterna av självständighet och delaktighet härleder vi vara till stor del från hierarkiväggar och standardisering. Vi ser även att det till stor del kan vara situationsbetingat och bero på miljön och individen. Till vidare forskning ser vi ett behov av att mer grundligt undersöka hur organisationer kan förebygga negativa konsekvenser samt stimulera positiva effekter som ett Lean Production koncept medför. Vi föreslår vidare att det forskas kring hur väl standardisering passar i svenska organisationer, där medarbetare ofta sätts i fokus. Studien belyser hierarkiväggar och standardisering som påverkande faktorer för medarbetare vid implementering av Lean Production, till skillnad från tidigare forskning, samtidigt som självständighet och delaktighet beror på situation. / The aim of our study is to create an understanding of how employees experience that autonomy and participation are influenced by an application of Lean Production. The method builds on a hermeneutic science tradition and a social constructivist perspective on reality. The case study is carried out through an abductive approach between theoretical and empirical material. The study is based on a qualitative research design and is grounded on the empirical evidence that consists of eleven semi-structured interviews, which is further thematically analyzed. The study indicates that employees experience autonomy and participation differently when the concept Lean Production is applied. Although we do see some components of the factors autonomy and participation be affected both negatively and positively. The reason for these effects on the components of autonomy and participation, we derive mainly to be barriers of hierarchy and standardization. We also see that a big part is contingent on situation and can depend on environment and individual. For future research we see a need for more extensive analysis’ in how organizations can prevent the negative consequences and stimulate the positive effects that Lean Production bring. We also suggest that research is done concerning how well standardization fits in swedish organizations, where employees often are empowered. The study highlights barriers of hierarchy and standardization as influencing factors for employees when implementing Lean production, in contrast to previous research, while autonomy and participation also depends on situation.

Abstract Syftet med studien är att undersöka vilka tankar elever har om sin skönlitterära läsning samt vad som motiverar elever till att läsa på fritiden. För att uppfylla syftet besvarades en enkät om inre och yttre motivation i två klasser i årskurs sex. Därefter valdes sex elever med inre motivation till läsning ut för intervjuer. Studien utgår från Self-determination theory som grundar sig i att det finns inre motivation och yttre motivation. Denna studie fokuserar på den inre motivationen som består av tre drivkrafter (kompetens, meningsfullhet, självständighet), dessa har lagt grunden för studiens analys. Resultatet visar att elever med inre motivation tycker om att själva bestämma över sitt läsande, att själva få välja bok och att få välja när de ska läsa. Resultatet visar också att elever tycker om att tala om böcker med andra för att ge eller ta emot boktips.

Bakgrund: Då resurserna för vad hälso- och sjukvården idag kan klara av är mindre än vad den ökade befolkningens behov av vård är, väcks frågan om vilken vård patienterna själv kan utföra. I den personcentrerade vården erbjuds patienten bland annat information och utbildning som denne behöver för att fatta välgrundade beslut och ta ansvar för sin egen vård. Syfte: Att kartlägga om det fanns vetenskapligt stöd för hur patienter med sår upplever, erfar, samt uppfattar den information och undervisning gällande sårbehandling som ges av hälso-och sjukvårdspersonal eller via av dem angiven elektronisk plattform, och vilken betydelse det får för patientens förmåga till egenvård. Syftet var även att undersöka hur informationen/utbildningen påverkade känslan av självständighet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i fyra databaser, Pubmed, Cinahl, Eric och ERC. Efter genomgången relevans- och kvalitetsgranskning valdes totalt åtta studier med kvalitativ ansats att inkluderas i den slutliga syntesen. Resultat: Slutsatser kunde dras om att det finns vetenskapligt stöd för hur informationen/utbildningen som ges av hälso-och sjukvårdspersonal påverkar patienters förmåga till egenvård. I samtliga studier framkommer upplevelser om sänkt egenvårdskapacitet i förhållande till otillräcklig eller bristfällig information/utbildning. Den bristande informationen gav upphov till känslor som oro/nervositet/rädsla och hade även en påverkan på känslan av självständighet i det dagliga livet. Det saknades emellertid vetenskapligt stöd för hur patienter hanterar de känslor som är kopplade till informationen/utbildningen och inför att utföra egenvård. / Background: Since the resources of todays’ health care service are not enough to answer to the health care requests of the growing/evolving population, the question about what care the patients can perform themselves is raised. In person-centred care the patients are, among other things, offered information and education needed to be able to make well-grounded decisions and to be responsible for their own care.Aim: To identify whether there was scientific support for how patients experiences, comprehends and perceives, information or education provided by health care professionals about wound care, and the effects of the information/education on the patients ability to self-care and their sense of independence in the daily life.Method: A systematic review was conducted of four databases, PubMed, Cinahl, Eric and ERC. After relevance and quality audit, totally eight studies where chosen to be included in the final synthesis. Results: Conclusions could be drawn that there was a scientific support for that the information or education provided by health care personnel had impact on the patients’ ability to perform self-care. In all studies their where findings of that lowered ability to perform self-care was concordant to lacking and insufficient information. The deficiency in information also caused emotions like worry/anxious/fear and had impact on the feeling of independence in daily life. However, there were no findings of scientific support of how the patients coped with their feelings related to the information/education and to self-care.

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom, framförallt hos äldre personer. Sjukdomen innebär att hjärtat inte kan tillgodose kroppens behov av syre. De vanligaste besvären vid hjärtsvikt är dyspné och fatigue vilket har stor inverkan på personers vardagsaktiviteter.  Syftet med studien var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sina vardagsaktiviteter. En systematisk litteraturöversikt har utförts med kvalitativa studier. Databaserna som har använts är Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades innan de sammanställdes i tre kategorier: Roller och självbild, rädsla och ovisshet samt anpassningar i vardagen. Sammanfattningsvis visar studien att personer med hjärtsvikt har svårt att hantera omställningen med rollförlust och förändrad utförandekapacitet. Studien indikerar att anpassningar, strategier och inställningar kan främja ett självständigt aktivitetsutförande i vardagen. Vilken påverkan hjärtsvikt har på vardagsaktiviteter och på vilket sätt arbetsterapeuter kan bidra med sin kunskap är inte tillräckligt studerade.

Support for the creation of an independent Catalan state has increased significantly during the past two decades. In 2017, an estimated 40.2 percent of the total Catalan population supported the creation of an independent Catalonia. The road towards independence has shown to be filled with legal obstacles. While the separatists tend to base their demand for independence on a supposed “right to self-determination” and a “right to decide”, the meaning and effects of invoking these “rights” can be questioned. The purpose of this thesis is to investigate the legal possibilities of forming an independent Catalan state based on these commonly invoked rights. With regard to self-determination, this thesis concludes that all peoples have a right to self-determination, but this right does not necessarily entail a right to secession. Only under grave circumstances can self-determination lead to secession. The Catalans are not in such a situation and cannot therefore successfully claim that their right to self-determination entails a right to secede from Spain. As to a “right to decide”, the right as such exists neither within international law nor Spanish national law. This right can be broken down into two parts: The possibility to hold a referendum on independence and the possibility to declare independence based on the referendum. The thesis concludes that despite a referendum being complicated, but not impossible, to organise based on the Spanish Constitution, the Catalans can organise such a referendum based on international human rights law. The Catalans can also unilaterally declare independence since there is no explicit prohibition against doing so. Finally, the thesis discusses the issue of international recognition. Catalonia is unlikely to receive international recognition under the current circumstances. The thesis then concludes that even though the Catalans do not have a right to self-determination in the form of secession, they could organise a referendum and unilaterally declare independence. Such a declaration will however have no effect in practice without recognition from the international community. / El apoyo a la creación de un estado catalán independiente ha incrementado considerablemente en las últimas dos décadas. En 2017, se estimaba que un 40,2 por ciento de la población catalana apoyaba la creación de una Cataluña independiente. El camino hacia la independencia ha demostrado varios obstáculos jurídicos. Las personas que abogan por esta independencia, tienden a fundar su anhelo de establecer una Cataluña independiente apoyándose en un “derecho a la autodeterminación” y un “derecho a decidir”. El significado y los efectos de invocar estos “derechos” pueden ser cuestionados. El objetivo de esta tesis es investigar las posibilidades e incertidumbres legales que podrían conllevar el crear una Cataluña independiente protegiéndose en estos derechos. Con respecto a la autodeterminación, esta tesis concluye que todos los pueblos tienen un derecho a la autodeterminación, pero este derecho no implica un derecho a la secesión. El derecho a la autodeterminación sólo puede implicar un derecho a la secesión bajo circunstancias graves. Hoy en día los catalanes no se encuentran en una situación de tal gravedad, es por ello que el derecho a la autodeterminación no les da un derecho a la secesión de España unilateralmente. El “derecho a decidir” no existe en el orden jurídico español ni en el nivel internacional. Sin embargo, este derecho puede ser dividido en dos partes: La posibilidad de organizar un referéndum, y la posibilidad de unilateralmente declarar independencia según el resultado del referéndum. Esta tesis concluye que, a pesar de que un referéndum es complicado, no sería imposible organizar uno según la constitución española. Es por ello que la población catalana que aboga por la independencia, podrían organizar un referéndum apoyándose en derechos humanos internacionales. Los catalanes también pueden unilateralmente declarar la independencia, porque no hay ninguna prohibición explicita contra una declaración de independencia. Para finalizar, la tesis examina el tema de reconocimiento internacional. Es improbable que Cataluña obtenga reconocimiento internacional como un estado independiente. La tesis concluye que, a pesar de no disfrutar de un derecho a la autodeterminación, los catalanes podrían organizar un referéndum y unilateralmente declarar la independencia. Pero, en todo caso, sería una declaración vacía de contenido y no tendría ningún efecto sin un reconocimiento de la comunidad internacional. / El suport a la creació d’un estat català independent ha incrementat considerablement les últimes dues dècades. El 2017, s’estimava que el 40,2% de la població catalana va donar suport a la creació d’una Catalunya independent. El camí cap a la independència s’ha topat diversos obstacles jurídics. Les persones que advoquen per aquesta independència, tendeixen a fundar el seu anhel d’establir una Catalunya independent en un “dret a l’autodeterminació” i un “dret a decidir”. El significat i els efectes d’invocar aquests “drets” es poden qüestionar. L’objectiu d’aquesta tesi és investigar les possibilitats i incerteses legals que podria comportar el fet de crear una Catalunya independent protegida per aquests drets. Pel que fa a l’autodeterminació, aquesta tesi conclou que tots els pobles tenen un dret a l’autodeterminació, però aquest dret no implica un dret a la secessió. El dret a l’autodeterminació només pot implicar un dret a la secessió sota circumstàncies greus. Avui dia, la població catalana que advoca per la independència no es troba en una situació d’aquesta gravetat, és per això que el dret a l’autodeterminació no els dona un dret a la secessió d’Espanya unilateralment. Pel que fa al “dret a decidir”, aquest dret no existeix en l’ordre jurídic espanyol ni en l’àmbit internacional. No obstant, aquest dret pot dividir en dues parts: la possibilitat d’organitzar un referèndum, i la possibilitat d’unilateralment declarar la independència segons el resultat del referèndum. Aquesta tesi conclou que, tot i que un referèndum és complicat, no seria impossible organitzar-ne un segons la constitució espanyola. És per això que els catalans podrien organitzar un referèndum basant-se en drets humans internacionals. Els catalans també podrien unilateralment declarar la independència, perquè no hi ha cap prohibició explícita contra una declaració d’independència. Per finalitzar, la tesi examina el tema del reconeixement internacional. És improbable que Catalunya obtingui reconeixement com a un estat independent de la comunitat internacional. La tesi conclou que els catalans, malgrat no tenir un dret a l’autodeterminació, podrien organitzar un referèndum i podrien unilateralment declarar la independència. Però, en tot cas, seria una declaració buida de contingut i no tindria cap efecte sense un reconeixement de la comunitat internacional.

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.