Gender-based violence is a widespread health problem all over the world and in Tanzania, domestic violence and rape within marriage are widely spread. Since nursing students are likely to meet abused women within their future profession, it is important to explore their attitudes towards the subject. The aim with the study was to describe nursing students' attitudes towards domestic violence. The method used was descriptive, quantitative and the instrument used was a questionnaire containing questions from Domestic Violence Blame Scale (DVBS) and Domestic Violence Myths Acceptance Scale (DVMAS), two selfconstructed questions were also added. The respondents (n=30) were nursing students at KCM College, in Moshi Tanzania. The result shows that the general opinion among the students was that the likeliness of domestic violence to occur was affected by situational factors, such as family living conditions. Almost half of the respondents strongly agreed that the Tanzanian society was male-dominated, and that it contributes to the occurrence of domestic violence and many of the students thought that women instigate domestic violence and that they have themselves to blame. Since the result shows that many of the students seem not to fully understand the mechanisms of domestic violence and that they tend to blame the victim for the crime it is essential with more education on the subject. / Våld mot kvinnor är ett omfattande hälsoproblem över hela världen och i Tanzania är våld mot kvinnor, såsom våld i nära relationer och våldtäkt inom äktenskapet, vida spritt. Eftersom sjuksköterskestudenter troligtvis kommer att möta våldsutsatta kvinnor i sitt framtida yrke är det viktigt att undersöka deras attityder kring ämnet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till våld mot kvinnor i nära relationer. Metoden för studien var deskriptiv, kvantitativ och instrumentet som använts är ett frågeformulär med frågor från Domestic Violence Blame Scale (DVBS) och Domestic Violence Myths Acceptance Scale (DVMAS), samt två frågor tillagda av författaren till studien. Respondenterna (n=30) var sjuksköterskestudenter på KCM College, I Moshi Tanzania. Resultatet visar att den generella åsikten bland studenterna var att situationen, som till exempel familjeförhållanden påverkar sannolikheten för att våld mot kvinnor i nära relationer ska uppstå. Knappt hälften av respondenterna höll med om att samhället är mansdominerat, vilket bidrar till förekomsten av våld mot kvinnor och många av studenterna tyckte att våld i nära relationer är en konsekvens av kvinnans eget beteende och att hon får skylla sig själv. Eftersom resultatet visar att många av studenterna inte fullt förstod mekanismerna kring våld mot kvinnor i nära relationer, och att de tenderade till att skuldbelägga kvinnan för brottet, är mer utbildning i ämnet av högsta vikt.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska kunna samverka i team där flera vårdprofessioner är delaktiga, så kallade interprofessionella team. För att kunna lära sig arbeta i ett interprofessionellt team kan interprofessionellt lärande vara till hjälp. En läraktivitet som används vid interprofessionellt lärande är simuleringar, där studenter från olika vårdutbildningar kan samlas i ett team och arbeta med ett iscensatt patientfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av interprofessionella simuleringar.  Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna som låg till grund för arbetet gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt en granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre teman om sjuksköterskestudenternas upplevelser: interprofessionella team, roller, och lärsituation. Alla tre teman hade två subteman, vilket resulterade i totalt sex subteman.  Slutsats: Flertalet sjuksköterskestudenter upplevde de interprofessionella simuleringarna som en positiv erfarenhet, som gav möjligheten att lära om teamarbete, kommunikation samt den egna rollen och andras roller i teamet. / Background: Nurses are required to be able to work within a team. Within healthcare these teams are oftentimes interprofessional, where a multitude of healthcare professions are working together. Learning how to work in interprofessional teams is aided by interprofessional education. One activity often used in interprofessional education are simulations, where students from different professions gather and work together on a staged patient case.  Aim: The aim of this study was to describe nursing students’ experiences of interprofessional simulations. Method: This literature study used twelve scientific articles with a qualitative study design. The included articles were found in two databases, CINAHL and PubMed. The scientific papers were reviewed using a template for reviewing qualitative articles and then the content was analyzed.  Results: Three themes related to nursing students’ experiences were found in the result, interprofessional teams, roles and learning situation. Each theme had two subthemes, resulting in a total of six subthemes.  Conclusion: The nursing students who participated in simulations within interprofessional education had mainly positive experiences. These experiences were summarized as improved communication skills, improved understanding of teamwork as well as an improved understanding of their own and other’s roles within the team.

Bakgrund: I samtliga vårdverksamheter kommer patienter i kontakt med sjuksköterskestudenter, som under den verksamhetsförlagda utbildningen förväntas erbjuda patienter god vård under handledning av legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod:Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes, grundad i kvalitativ ansats. Resultat: Patienter upplevde att studenters bemötande kunde präglas av ett genuint förhållningssätt vilket ökade patienters välbefinnande. Studenters närvaro kunde även bidra till en vård utöver det vanliga, en förbättrad vård som var mer anpassad efter individen. En ömsesidig gemenskap kunde infinna sig i mötet mellan studenter och patienter, men att som patient vara navet i lärandeprocessen kunde även upplevas som sårbart. Slutsats: Patienters upplevelser av sjuksköterskestudenter var övervägande positiva. Studenter bidrog med genuin närvaro och var generösa med sin tid, vilket bidrog till ökat välbefinnande hos patienter. Med studenter närvarande kunde patienter hamna i ett lärande sammanhang vilket kunde påverka patienters vårdupplevelse både positivt och negativt. / Background: In all care activities, patients come into contact with nursing students. Students are expected to offer patients good care at their clinical placements under the supervision of licensed nurses. Aim: To describe patients’ experiences of being cared for by nursing students. Method: Systematic literature study with a descriptive synthesis, based in qualitative approach. Results: The patients experienced an increased well-being through students’ genuine approach. The presence of students could also result in a care beyond the ordinary, as an improved care which was more adapted to the individual. A mutual togetherness could occur in the encounter between students and patients,but as a patient being the hub of the learning process could also be perceived as vulnerable. Conclusion: Patients' experiences of nursing students were predominantly positive. Students contributed with a genuine presence and were generous with their time, which contributed to increased well-being of patients. With students present, patients could end up in a learning context, which could affect patients' care experience both positively and negatively.

<p>Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas.</p> / <p>Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care</p>

Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs modell. Katie Erikssons omvårdnadsteori relateras till resultatdiskussionen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor hade positiva och negativa attityder och att deras upplevelser bestod av empati, medkänsla, rädsla, obehag och förakt. Sjuksköterskors huvudsakliga upplevelser var rädsla och deras attityder var positiva. Sjuksköterskestudenters upplevelser bestod också mest av rädsla och deras attityder var negativa. Resultatdiskussion: Kunskap är huvudsakligen vad som fattas och behövs för att minska rädslan och de negativa attityderna. Slutsats: Uppsatsens slutsats belyser att kunskap är nyckelordet för ett gott möte och god omvårdad för patienter med HIV/Aids. Att negativa attityder och upplevelser kan förhindras/minskas med kunskap. Slutsatsen visar även på att kultur och förförståelse spelar roll vid attityderna. / Background: Nursing students and nurses meets patients newly informed about HIV/Aids. These patients often indicate crisis and anxiety. The meetings require flexibility, empathy and communication skills. Nursing care includes the patients physical, psychological, cultural, spiritual and social needs. With these needs in mind the aim is providing best possible quality of life. Purpose: The purpose was to describe the different experiences and attitudes in the meeting and care of HIV/Aids patients. Method: Literature based on 12 qualitative and quantitative articles using The Friberg model. The use of Katie Eriksson's nursing theory relates to the result discussion. Results: Nursing students and nurses have positive and negative attitudes and different experience of empathy, compassion, fear, discomfort and contempt. While main experience of the nurses was fear with a positive attitude the nursing students were fear with a negative attitude. Discussion of the result: Knowledge is what is missing and strongly needs for loose fear and negative attitudes. Conclusion: The conclusion illustrates that knowledge is the key to a good meeting and well care for patients with HIV/Aids. The negative attitudes and experiences can be prevented/ reduced by knowledge. The conclusion also shows that culture and pre-understanding plays a role in attitudes.

The purpose of this study was to describe senior nurses’ expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews. Subject matter was analyzed based on qualitative content analysis.  The analysis yielded in a first category practical examples of how using ICT as a tool could strengthen the ties between theory and practice in order to understand the usefulness of theory in practice.  The informants also gave specific examples of ICT content that could be given to students and also to supervisors both in terms of information and education. The second category described the supervisors’ views on receiving students in clinical placements. The senior care nurses felt that at present the reception of students was unsatisfactory due to a muddled organization. It was often unclear what responsibilities they had as mentors and what the responsibility of the student was for his or her practice placement. Conclusions of the study are that the supervisors could see ICT as a tool to clarify these ambiguities. In the future it is necessary to respond to the needs of supervisors with respect to their views on what an ICT system should provide them with in order to improve their care supervision. By providing an ICT learning tool the two worlds could meet and the ties between theory and practice in the nursing program could be strengthened.

Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas. / Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Avhandlingens övergripande syfte var att klarlägga sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskeprofessionen avseende omvårdnad, handledning och utveckling. Avhand‐lingen innefattar två kvalitativa (I, II) och två kvantitativa (III, IV) studier. Femton sjuksköterskor intervjuades sex år efter examen (I, II). Sjuksköterskorna var bland de första i Sverige med treårig sjuksköterskeutbildning. Handledare till sjuksköterske‐studenter i verksamhetsförlagd utbildning besvarade ett frågeformulär om handledning före/efter införd handledningsmodell (III, IV). I handledningsstudierna deltog 113 sjuksköterskor år 2000 (III) och 109 (III) respektive 142 (IV) sjuksköterskor år 2006. Svarsfrekvensen motsvarade ca 71% (III, IV). Innehållsanalys (I, II) och statistiska beräk‐ningar (III, IV) utfördes. Analysen visade att sjuksköterskor med treårig sjuksköterskeutbildning och sex års erfarenhet hade hittat sin nisch (II). Ingen ångrade sitt yrkesval. Många var under‐stimulerade samtidigt som de balanserade mellan påfrestning och stimulans (I) hinder och möjligheter (II). Flertalet var tveksamma till om de skulle orka arbeta fram till pensionsåldern (I, II). Inrättandet av en handledningsmodell som gav stöd till både sjuksköterskestudenter och handledare visade sig vara ett bra sätt i att organisera samverkan mellan handledare och lärare (III). Flertalet handledare var nöjda med det stöd de fått och upplevde säkerhet i handledarrollen (III). Emellertid, sjuksköterskor med och utan specialistutbildning värderade sjuksköterskestudenter olika (IV). Behovet av ett fokuserat lärande visades som ett mönster genom resultaten (I, II, III, IV). Avhandlingen visar genom resultaten att sjuksköterskor verkar i en komplex pro‐fession där det krävs skickliga sjuksköterskor för att klara det arbete sjuksköterskan är satt att sköta. För framgång i omvårdnad, handledning och utveckling är den lärande miljön central. En miljö där teori, praktik, forskning och reflektion vävs samman och där stöd, samverkan och professionell utveckling är ledstjärnor. Avhandlingen visar att en ökad samverkan mellan vårdverksamhet och universitet/högskola är nödvändig för att sjuksköterskeutbildningen och omvårdnadsarbetet skall kunna anpassas till hälso‐ och sjukvårdens ökade krav. Avhandlingens resultat kan användas som grund för fortsatta diskussioner med hänsyn till omvårdnadsvetenskap och beslut kring sjuksköterskans arbete såväl i utbildningssammanhang som i vårdverksamhet. / The overall aim of this thesis was to elucidate Registered Nurses’ (RNs) experiences of the nursing profession regarding nursing, preceptoring and professional development. The thesis includes two qualitative studies (I, II) and two quantitative studies (III, IV). Fifteen RNs were interviewed six years after graduation (I, II). These nurses were among the first in Sweden to graduate from the 3‐year Bachelor programme in nursing. Preceptors for nursing students in clinical education answered a questionnaire regarding experiences of the preceptor role before/after the introduction of a preceptor model (III, IV). In the studies related to preceptoring 113 RNs participated in 2000 (III), and 109 (III) respectively 142 (IV) RNs participated in 2006, with similar response rates of roughly 71% (III, IV). A content analysis (I, II), and statistic analysis (III, IV) were performed. The analysis showed that RNs graduates from the Bachelor programme in nursing, with six years nursing experience, had found their niche (II). None regretted the choice of profession. Several were under stimulated at the same time as they oscillated between strain and stimulation (I) and between obstacles and opportunities (II). The majority thought that growing old in nursing could prove to be difficult (I, II). The introduction of the preceptor model, with its support to both nursing students and preceptors, showed how to organize co‐operation between preceptors and teachers (III) successfully. The majority of the preceptors were satisfied with the support they had received and experienced a feeling of confidence in their role as preceptor (III). However, specialist nurses and non‐specialist‐nurses valued nursing students differently (IV). The necessity of adopting focused learning emerged as a pattern (I, II, III, IV). The results of the thesis show that RNs work in a complex profession that demands skilled nurses to accomplish the tasks they are required to perform. To successful nursing, preceptoring and development the teaching environment is pre‐dominant. It is an environment where theory, practice, research, feedback and reflection are interwoven and where support, co‐operation and professional development are the guiding‐stars. The thesis shows an increased co‐operation between the healthcare organization and university is necessary in order to adapt the nursing education and profession to the ever increasing demands in health care. The results of the thesis are a contribution to continued discussions regarding nursing science and RN’s work from both educational and health care context.