Bakgrund: Renägande samer tillhör en av Sveriges minoriteter, vars arbetssituation kan medföra skador/besvär i rörelseapparaten. Tidigare studier visar att renskötande samer inte uppsöker vård, trots behov, till stor del på grund av bristande kompetens inom sjukvården och förtroendebrist. Fysioterapeuter har en betydande roll inom rehabilitering och skadeprevention, det förekommer inga studier i dagsläget om renägande samer och fysioterapi. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning renägande samer i Västerbotten har skador och/eller problem i rörelseapparaten och om de söker fysioterapeutisk vård för sina skador. Metod: En webbenkätstudie innehållande frågor gällande skador/besvär, uppsökande av vård, orsak till ej uppsökt fysioterapeut och om de kunde tänka sig besöka fysioterapeut i framtiden sammanställdes. Enkäten skickades till Västerbottens sju samebyars ordföranden vilka skickade vidare den till samebymedlemmarna. Resultat: 21 renägande samer (10 män, 11 kvinnor) besvarade enkäten. 90% sa sig ha/haft skada/besvär, 68,4% skadade sig i renskötselarbetet med en påverkan på renskötselarbetet median 5, IQR 2,5. 19% hade uppsökt fysioterapeut, 66,7% hade ej uppsökt akutsjukvård/primärvård, 85% hade inte uppsökt annan behandlingstyp och 76,2% kunde tänka sig uppsöka fysioterapeut i framtiden. De vanligaste anledningarna till att ej uppsökt fysioterapeut uppgavs vara tidsbrist och förtroendebrist tillsammans med dåliga tidigare erfarenheter. Konklusion: Majoriteten hade skador/besvär men uppsökte inte fysioterapeut trots behov, största orsaken angavs vara tidsbrist. Fler studier behövs för att undersöka varför besök uteblir och hur en individanpassad vård för renägande samer bör se ut för att fler ska kunna nyttja fysioterapi.

Injuries in the female gymnast are common and it is important to understand the biomechanical factors responsible for injury. The Back Walkover maneuver requires one of the greatest amounts of lumbar hyperextension compared to other common gymnastic maneuvers. During the Back Walkover large lateral and vertical impact forces follows on the spine. The spine and muscles around the spine have to absorb generally large forces; therefore the loads on the back and certainly on the lower back are of significant interest. Additionally, it takes a lot of strength and a vast range of motion to perform gymnastic maneuvers such as The Back Walkover. It is of interest to study mechanical loads on a female gymnast since they show higher occurrences of stress-related pathologies of the lumbar spine. Therefore the purpose of this project was to examine the loads on the spine during the gymnastic maneuver Back Walkover. Tests on a single female gymnast were made at the sports engineering lab at the University of Adelaide in Australia. Using the 3D-camera system; Optitrack Motion Capture System and Kistler Force Plate, positional data for two dimensions, X-direction (anterior-posterior) and Z-direction (vertical), and ground force were received. Data received were progressed into a graph, diagrams and biomechanical calculations where forces for the vertebrae L1 were calculated in vertical and horizontal direction. The received forces were compared to vertical and horizontal forces in L1 during standing position. Together with developed videos this assisted to model the loads of the spine (L1) during the gymnastic maneuver the “Back Walkover”. The study has led to a deeper knowledge for the community about the risks for female gymnasts and has widened the experience of the project participant, as the project aimed.

Syftet med studien är att synliggöra hur normer och attityder kring kropp, hälsa och skaderisk tar sig uttryck i samtal om och undervisning i dans. Det teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktionistism och diskursanalys. En kort redogörelse för hur genusteori relaterar till dans, kropp och skaderisker ges.  I examensarbetet synliggörs diskurser om kropp, hälsa och skador. Materialet samlades in genom intervjuer och observationer från fem danslärare. Resultatet av examensarbetet visar på sex olika diskurser, (1) diskursen om dans och träning, (2) diskursen om humor som skadeförebyggande pedagogik, (3) diskursen om dans och smärta, (4) diskursen om att alla kan dansa, (5) diskursen om den ideala kroppen, (6) diskursen om undvikande av samtal.

<p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva de skador som uppkommer hos vårdpersonal i samband medpatientförflyttning och vad som kan göras för att förebygga dessa skador. De ingående studierna har granskatsoch kvalitén på dessa har värderats. Resultatet visade på ett globalt problem eftersom de vetenskapliga studiernagjorda i ämnet kommer från flera delar av världen. Det var övervägande kvinnliga studiedeltagare i de studiersom granskades. Patientförflyttningar, stress, arbetsbelastning samt personalens sinnesstämning och hälsa fannsvara orsaker till vårdrelaterade skador hos personal. Brist på utbildning i förflyttningsteknik, brist på hjälpmedeloch hur hjälpmedlen ska användas fanns också vara orsaker till skador. Den form av skada som oftast förekomvar ryggskador. Med hjälp av skadeförebyggande program där det på arbetsplatser introducerats bland annatmekaniska liftar och utbildning i förflyttningsteknik har det påvisats en minskning av muskuloskeletala skadorhos vårdpersonal. Hjälpmedel vid förflyttningar kunde förebygga både fysisk och psykisk stress samt känslanav säkerhet för både patient och personal.</p> / <p>The purpose of the literature study was to describe the injuries that occur amongst nursing staffwhen handling and transferring patients, and what can be done to prevent such injuries. In-depthstudies on the subject have been reviewed and the quality of them has been valued. These studieshave been carried out in different parts of the world, and the result of the review indicates thatthis is a global problem. The participants of the reviewed studies were predominantly female.Transferring and handling patients, stress, heavy workloads and the attitude and basic health ofthe employees were found to be the main reasons for nursing related injuries. A lack ofeducation in patient transferring techniques, a lack of transferring aids and how to use them werealso proven to be reasons for injuries. The most common type of injury was back injuries. Adecrease in musculoteletal injuries have been proven in workplaces where injury-preventingprograms, including mechanical lifts and education in patient transferring techniques, have beenintroduced. Transferring aids were shown to prevent both physical and mental stress, and also thefeeling of security among both patients and nursing staff.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.</p><p> </p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst?</p><p>Vilka typer av skador är mest förekommande?</p><p>Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?Metod</p><p>Studien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat</p><p>Resultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan</p><p>32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar. Endast 21 % av olyckorna som skett var då ryttaren hanterat hästen. De flesta skador som uppkommer vid dessa tillfällen är sårskador då de blivit bitna av hästen samt frakturer och knäskador då ryttaren blivit sparkad. Påverkansfaktorer gällande förekomsten av olyckor var framförallt vilken ridvana ryttaren hade, ju längre denna ridit desto större risk. Även lektionens innehåll spelade roll, där hoppning och ridning i naturen visade sig inneha den största olycksfrekvensen.Slutsats</p><p>Förekomsten av olyckor i denna studie visade sig bero framförallt av hur länge ryttaren ridit på ridskola. Ridvana visade sig vara statistiskt signifikant även då man tagit hänsyn till andra störningsfaktorer. Ju längre ryttaren ridit desto större olycksrisk, sannolikt beror detta antagligen på svårare moment i ridningen. Även om skador sker i stallet så är det betydligt större risk att råka ut för en olycka vid ridning och då framförallt vid hoppning eller ridning i skogen.</p></p>

No description available.

<p> </p><p><strong>Aim</strong></p><p>The purpose of this project has been to research injuries among elite sailors in single handed dinghies in Sweden. The intention was to find the most common injuries in relation to age groups, compare male and females and look into how common preventative training is.</p><p> </p><p><strong>Method</strong></p><p>The chosen methods for this project were quantitative and qualitative. Questionnaires were sent out by email to 120 sailors where 42 chose to participate. Swedish elite sailors in single handed dinghies were targeted in age 13 to >28. Two interviews were performed with one experienced coach and physiotherapist. Two question templates were prepared to capture their expertise in the area following a main theme. Interviews were completed over internet (Skype).</p><p> </p><p><strong>Results</strong></p><p>The researched showed that 76% have had one or more sailing related injuries in their sailing career. The most common injury is knee injury, followed by back injury which together calculated for over 50% of all injuries. The main type of injury for sailors is overuse injury that develop over time. There was a significant difference between male and female in injury frequency where males tend to injure themselves more often. 30% of males have injured themselves eight times or more. Both male and female showed knees as the most common injury. The majority of sailors, 75% of males and 78% of females, do regularly or sometimes perform specific training. Research showed that 80% of sailors warm up before sailing, either regularly or sometimes. The most strenuous manoeuvre identified was 'knees while hiking'.</p><p> </p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>The majority of sailors, 76%, have had injuries in their sailing careers. Knees and back were the most pronounced injuries and can be categorised as overuse injuries that develop over time. There are indications of injuries starting in an early age and lack of training knowledge might be a factor. Females have greater discrepancy of injuries however males tend to injure themselves more often, although more males than females perform specific training to prevent or rehabilitate an injury. The majority of sailors, 80% of males and 60% of females believed their injuries could have been prevented by more knowledge and proper training.</p>

Aim The purpose of this project has been to research injuries among elite sailors in single handed dinghies in Sweden. The intention was to find the most common injuries in relation to age groups, compare male and females and look into how common preventative training is.   Method The chosen methods for this project were quantitative and qualitative. Questionnaires were sent out by email to 120 sailors where 42 chose to participate. Swedish elite sailors in single handed dinghies were targeted in age 13 to &gt;28. Two interviews were performed with one experienced coach and physiotherapist. Two question templates were prepared to capture their expertise in the area following a main theme. Interviews were completed over internet (Skype).   Results The researched showed that 76% have had one or more sailing related injuries in their sailing career. The most common injury is knee injury, followed by back injury which together calculated for over 50% of all injuries. The main type of injury for sailors is overuse injury that develop over time. There was a significant difference between male and female in injury frequency where males tend to injure themselves more often. 30% of males have injured themselves eight times or more. Both male and female showed knees as the most common injury. The majority of sailors, 75% of males and 78% of females, do regularly or sometimes perform specific training. Research showed that 80% of sailors warm up before sailing, either regularly or sometimes. The most strenuous manoeuvre identified was 'knees while hiking'.   Conclusions The majority of sailors, 76%, have had injuries in their sailing careers. Knees and back were the most pronounced injuries and can be categorised as overuse injuries that develop over time. There are indications of injuries starting in an early age and lack of training knowledge might be a factor. Females have greater discrepancy of injuries however males tend to injure themselves more often, although more males than females perform specific training to prevent or rehabilitate an injury. The majority of sailors, 80% of males and 60% of females believed their injuries could have been prevented by more knowledge and proper training.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst? Vilka typer av skador är mest förekommande? Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?Metod Studien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat Resultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan 32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar. Endast 21 % av olyckorna som skett var då ryttaren hanterat hästen. De flesta skador som uppkommer vid dessa tillfällen är sårskador då de blivit bitna av hästen samt frakturer och knäskador då ryttaren blivit sparkad. Påverkansfaktorer gällande förekomsten av olyckor var framförallt vilken ridvana ryttaren hade, ju längre denna ridit desto större risk. Även lektionens innehåll spelade roll, där hoppning och ridning i naturen visade sig inneha den största olycksfrekvensen.Slutsats Förekomsten av olyckor i denna studie visade sig bero framförallt av hur länge ryttaren ridit på ridskola. Ridvana visade sig vara statistiskt signifikant även då man tagit hänsyn till andra störningsfaktorer. Ju längre ryttaren ridit desto större olycksrisk, sannolikt beror detta antagligen på svårare moment i ridningen. Även om skador sker i stallet så är det betydligt större risk att råka ut för en olycka vid ridning och då framförallt vid hoppning eller ridning i skogen.