Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva de skador som uppkommer hos vårdpersonal i samband medpatientförflyttning och vad som kan göras för att förebygga dessa skador. De ingående studierna har granskatsoch kvalitén på dessa har värderats. Resultatet visade på ett globalt problem eftersom de vetenskapliga studiernagjorda i ämnet kommer från flera delar av världen. Det var övervägande kvinnliga studiedeltagare i de studiersom granskades. Patientförflyttningar, stress, arbetsbelastning samt personalens sinnesstämning och hälsa fannsvara orsaker till vårdrelaterade skador hos personal. Brist på utbildning i förflyttningsteknik, brist på hjälpmedeloch hur hjälpmedlen ska användas fanns också vara orsaker till skador. Den form av skada som oftast förekomvar ryggskador. Med hjälp av skadeförebyggande program där det på arbetsplatser introducerats bland annatmekaniska liftar och utbildning i förflyttningsteknik har det påvisats en minskning av muskuloskeletala skadorhos vårdpersonal. Hjälpmedel vid förflyttningar kunde förebygga både fysisk och psykisk stress samt känslanav säkerhet för både patient och personal. / The purpose of the literature study was to describe the injuries that occur amongst nursing staffwhen handling and transferring patients, and what can be done to prevent such injuries. In-depthstudies on the subject have been reviewed and the quality of them has been valued. These studieshave been carried out in different parts of the world, and the result of the review indicates thatthis is a global problem. The participants of the reviewed studies were predominantly female.Transferring and handling patients, stress, heavy workloads and the attitude and basic health ofthe employees were found to be the main reasons for nursing related injuries. A lack ofeducation in patient transferring techniques, a lack of transferring aids and how to use them werealso proven to be reasons for injuries. The most common type of injury was back injuries. Adecrease in musculoteletal injuries have been proven in workplaces where injury-preventingprograms, including mechanical lifts and education in patient transferring techniques, have beenintroduced. Transferring aids were shown to prevent both physical and mental stress, and also thefeeling of security among both patients and nursing staff.

No description available.

Omfattande ansträngningar har gjorts för att minska risken för fallskador bland äldre men för de som bor på särskilt boende har det visats sig vara svårt att utforma effektiva åtgärder.  En skada uppstår när kroppens vävnad utsätt för energi som överstiger dess toleranströskel. Åtgärder för att minska energin vid en olycka har tillämpats inom många områden med mycket goda resultat. Antagandet om att energireduktion minskar risken för skada bygger på fysikens grundläggande lagar och benämns inom skadepreventionsområdet för energiprincipen. Idén om ett stötdämpande golv som energireducerande åtgärd för att motverka fallskador dök upp i vetenskaplig litteratur på tidigt 1990-tal, och sedan dess har speciella golv utvecklats och testats i laboratoriemiljö.  Syftet med denna licentiatuppsats är att utvärdera effekter av ett stötdämpande golv på särskilt boende för äldre personer. De aspekter som studerats är den potentiellt fallskadepreventiva effekten för de boende samt påverkan på vårdpersonalens arbetsförhållanden. Resultatet visar att golvet minskar risken för skador samt att personalen är positiva till att arbeta i lokaler med stötdämpande golv. / Fall injuries pose a global and national public health problem. Whilst all elderly are at risk of fall injuries, the risk of injury is 10 times as high amongst elderly living in nursing homes compared to elderly living at home. An injury occurs when body tissue is subjected to external kinetic energy exceeding the tissue's tolerance. Reducing this energy in order to prevent injuries has been successfully applied in many injury prevention fields though less so within fall injury prevention. However, the idea of ​​a shock-absorbing floor as an energy reducing measure to prevent fall injuries has been suggested in scientific literature since the early 1990s and since then, different floors have been developed and tested. The aim of this licentiate thesis is to investigate the potential fall injury reducing effects of a shock-absorbing flooring in a nursing home, as well as the staff's experience of working in premises with shock-absorbing flooring. The results show that for women the risk of injury following a fall on the shock-absorbing flooring was 59% less compared to falls on ordinary floors, after adjustment for age, BMI, vision impairments, and cognitive impairment. BMI was the only covariate to influence the results, with a lower BMI increasing the risk of injury. With regards to the staff’s experience of the shock-absorbing flooring, the nurses felt that the floor defused the falls and in that way reduced the risk of injury. They were also positively surprised by the change in acoustics. There were also some challenges associated with the floor, for example, adapting to walking on the floor and manoeuvring equipment (eg hoists). The results suggest, that for an elderly and frail population, shock-absorbing flooring seems to be an effective injury prevention measure. The intervention was generally perceived as positive by the staff, even though some negative aspects were observed. These aspects need to be studied further. / <p>Paper 2 i den trycka avhandlingen ingick som manuscript, med titeln Working in a nursing home with Impact Absorbing Flooring - a qualitative study on the experiences of licensed practical nurses. </p><p>Artikeln är nu publicera nu publicerad med titeln Effects of Impact-Absorbing Flooring in Residential Care from the Perspectives of Enrolled Nurses. </p>

Urinvägsinfektion (UVI) är bland de vanligaste bakteriella infektionerna som drabbar alla delar av urinvägarna såsom njurar, urinledare, urinblåsan, och urinrör. Gravida kvinnor löper ökad risk att drabbas av urinvägsinfektion som kan leda till njurbäckeninflammation på grund av bland annat den hormonella omställningen.En annan faktor som kan öka risken för urinvägsinfektion är tillståndet glykosuri som drabbar ungefär 70 % av alla gravida kvinnor. Vid urinvägsinfektion ska behandlingen vara effektiv men det är även viktigt att iaktta försiktighet då fostret inte ska utsättas för risker. Därför bör valet av antibiotikum vara lämpligt och säkert för både mor och foster. Efter odling och resistensbestämning sätts behandling med antibiotika in enligt provsvaren. Vid behandling av akut cystit och asymtomatisk bakteriuri väljs i första hand nitrofurantoin eller pivmecillinam och en cefalosporin i andra hand. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka ett eventuellt samband mellan antibiotikaanvändning i första trimestern av graviditet och förekomst av fosterskador vid behandling av urinvägsinfektion med nitrofurantoin. Metod Detta examensarbete genomfördes som en litteraturstudie och är baserat på 5 vetenskapliga artiklar. Resultat Det observerades ingen statistiskt signifikant ökad risk för stora medfödda missbildningar vid exponering för nitrofurantoin under den första trimestern av graviditeten enligt data från kohortstudier. Dock kunde man i fall-kontrollstudier iaktta en statistiskt signifikant ökad risk för utveckling av bland annat läpp/gomspalt och hjärtmissbildningar hos foster, bland mödrar som tog nitrofurantoin. Ökad risk för läpp/gomspalt fanns även vid jämförelser med kontroller vars UVI behandlats med penicillin. Slutsats Ökad risk för fosterskador efter användning av nitrofurantoin under första trimestern av graviditet har inte med säkerhet kunnat fastläggas även om viss ökad risk har noterats i vissa studier. Detta handlar då om viss ökad risk för händelser som i sig är ganska sällsynta. Det kan dock vara rimligt att i första hand använda penicillin vid behandling av UVI hos gravida när detta är ett möjligt alternativ.

Bakgrund: Tennis är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan. De vanligaste skadorna som rapporterats innan är knäskador och axelskador. En riskfaktor för tennisskadors uppkomst är omkretesen på tennisrackets handtag, tennisrackets storlek på huvudet och träningsvolymen. Uppvärmning och vara aktiva inom fler idrotter var skadeförebyggande åtgärder. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som var certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet och finns i fyra steg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare Metod: Metoden som använts var kvalitativa semistruktuerade intervjuer. För databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10 chefstränare på olika tennisklubbar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra olika teman: hög tävlings- och träningsnivå, kunskapsbrist, individuellt ansvar och samarbete. Konklusion: Sammanfattningsvis verkade tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador var och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa hinder när det gällde skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och spelarnas ansvar brister.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar manliga elitidrottare att rehabilitera sig från en idrottsrelaterad skada som gjort att de blivit borta från sin idrott i 6 mån eller längre. För att besvara detta syfte användes tre frågeställningar: Vilka inre motivationsfaktorer påverkar manliga elitidrottare under rehabiliteringsprocessen? Vilka yttre motivationsfaktorer påverkar manliga elitidrottare under rehabiliteringsprocessen? Vilka amotivationsfaktorer påverkar manliga elitidrottare under rehabiliteringsprocessen? Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex stycken elitidrottare som var aktiva inom både lagidrott och enskilda idrotter. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av en innehållsanalys för att sedan kopplas till ett ramverk i form av Vallerands teorimodell. Modellen bestod av tre motivationskategorier som var inre motivation, yttre motivation och amotivation med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att det var fyra huvudområden som gjorde att elitidrottare kunde motivera sig till att rehabilitera sig från en skada: Ledarnas roll, det sociala stödet, målsättning samt kärleken till idrotten. Föreningar och förbund skulle kunna lägga mer tid och pengar på att förebygga idrottsskador och underlätta en rehabiliteringsprocess för de skadade elitidrottarna. Slutsatsen blev att idrottare kan motivera sig att komma tillbaka till sin idrott efter en lång skadeperiod av många olika anledningar. Det viktigaste som framgick var det sociala stödet från familj, vänner och tränare, kort-och långsiktiga målsättningar, ledarnas intresse och delaktighet för den skadade individen samt kärleken till sin idrott.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som är viktiga för icke professionella idrottsmän att ta sig tillbaka till ett idrottsutövande efter en allvarlig skada. För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vilka yttre motivationsfaktorer bidrar till motivation hos icke professionella idrottsmän att ta sig tillbaka till idrottsutövande från skada? Vilka inre motivationsfaktorer bidrar till motivation hos icke professionella idrottsmän att ta sig tillbaka till idrottsutövande från skada? Vilka negativa faktorer skapar amotivation för en icke professionell idrottsman som ska ta sig tillbaka till idrottsutövande från skada? Metod: Studien var designad som en kvalitativ intervjustudie och utformad med en semistrukturerad intervjuguide. Sex stycken manliga respondenter valdes ut genom ett handplockat urval där fyra respondenter tillhörde lagidrott och två stycken tillhörde individuella idrotter. Inklusionskriterier för studien var att intervjupersonerna skulle vara 18–26 år, män och inte skulle haft någon inkomst via idrotten och att de skulle varit skadade i tre månader eller mer. Det teoretiska ramverket utgjordes av Vallerands teorimodell, där de centrala kategorierna i modellen var inre motivation, yttre motivation och amotivation. De tre centrala kategorierna användes när studiens resultat skulle analyseras. Resultat: Studiens resultat visade att de mest återkommande motivationsfaktorerna som drev den icke professionella idrottsmannen var målsättningar, socialt stöd, gemenskap och idrottslig utveckling. Resultatet visade också att det oftast krävs fler än en motivationsfaktor för att ta sig tillbaka till sin idrott och även en blandning av inre och yttre motivationsfaktorer. Slutsats: Studien påvisade att icke professionella idrottsmän utnyttjade fler än en motivationsfaktor för att motivera sig till att ta sig tillbaka till sitt idrottande efter en allvarlig skada. För att ta sig tillbaka till idrotten rekommenderas det att icke professionella idrottsmän involverar nära och kära, lagkamrater, fysioterapeut, skapa målsättningar för sin rehabilitering och sin idrottsliga utveckling.

Bakgrund: Fotboll, basket och ishockey är tre av de största lagidrotterna i Sverige och till idrottsutövandet har skador alltid hört till. Idrottsskador kan delas upp i akuta- och belastningsskador. En fysioterapeuts arbetsroll är att förebygga och behandla skador. Sedan covid-19 bröt ut har mycket påverkats, även idrottsutövandet. Vi ville kartlägga skadebilden för idrottare under covid-19.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst, lokalisation och typ av idrottsskador under covid-19 inom fotboll, ishockey och basket på elitnivå samt undersöka könsskillnader.Metod: En kvantitativ ansats valdes till studien och för datainsamlingen konstruerades en webbenkät med sex frågor. Deltagarna som inkluderades i studien tillhörde lag från de tre högsta divisionerna inom respektive idrott. Enkäten skickades ut digitalt via kontakter till deltagande klubbar. Totalt inkluderades 139 svar som analyserades och bearbetades i Excel.Resultat: Samtliga idrotter ådrog sig minst en skada per idrottare under studiens undersökta period. De vanligaste skadelokalisationerna skiljde sig åt bland samtliga idrotter, inom fotboll var lårskador vanligast, inom basket fotskador och inom ishockey var axel/skuldra och rygg de mest skadedrabbade kroppsdelarna. Det fanns skillnader i antalet av akuta respektive belastningsskador inom idrotterna, där det visade sig att belastningsskador var mer förekommande bland deltagarna. I resultatet återfanns även könsskillnader inom förekomst, lokalisation och typ. Konklusion: Fotboll var den mest skadedrabbade idrotten.Fler belastningsskador rapporterades till studien. Män ådrog sig fler skador än kvinnor i samtliga idrotter, framförallt akuta skador. Större population bör undersökas för att fastställa detta resultat. Vidare forskning skulle kunna undersöka vilken effekt skadeförebyggande träning har.

Vid nyplantering av skog är det essentiellt för skogsägaren att få så många av plantorna som möjligt att överleva. Motståndskraften mot skador, skadegraden och därmed överlevnaden beror av förutsättningar som varje planta har fått. Med SLU Markfuktighetskarta som utgångspunkt var syftet med denna studie att analysera om det fanns ett samband mellan markfuktighet och skador, skadegrad och överlevnad hos granplantor. Studien bestod av 9 hyggen i södra Sverigeplanterade med 924 plantor på 180 koordinatsatta provytor. Angående skadorna, skadegraden och överlevnaden fanns signifikanta samband där trenden var att plantorna hade det som svårast i extremerna av markfuktighetsintervallet. Snytbaggeskadorna stack ut med trenden att vara allvarligast i blöt mark, medan övriga skador istället hade trenden att varaallvarligast där marken var som torrast.