Syftet med studien var att undersöka skadefrekvens hos elitidrottsutövare, samt att undersöka om autonomistöd, autonom motivation, och intention mot skadeförebyggande beteenden, och utförda skadeförebyggande beteenden har ett samband med skadefrekvens. I studien undersöks hur skadeförebyggande beteenden påverkar skadefrekvens med utgång i Bahr och Krosshaugs modell (2005). Bahr och Krosshaug (2005) menar att för att kunna förebygga skador är det viktigt att förstå varför skadan uppstår. Studien undersöker även i vilken utsträckning autonomistöd (Williams et al., 1996), autonom motivation (Chan & Hagger, 2012b) och intention (Chan & Hagger, 2012a) påverkar utförandet av skadeförebyggande beteenden samt skadefrekvens. Insamlingen av data gjordes genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Studien var en kvantitativ longitudinal design. I studien deltog 69 elitidrottsutövande golf- och volleybollspelare, med åldrarna 15 år till 30 år (M= 21.06 SD=3.88). Studien visade en hög skadefrekvens bland de deltagande elitidrottsutövarna. 61% av deltagarna registrerade symptom på överträning och 54% registrerade symptom som klassas som allvarlig överträningsproblematik vid minst ett svarstillfälle under de fem veckor studien genomfördes. Inget signifikant samband visades i flernivåanalysen mellan skadefrekvens och de skadeförebyggande beteenden eller mellan skadefrekvens och variablerna autonomistöd, autonom motivation och intention mot skadeförebyggande beteenden. Utifrån studiens resultat rekommenderas det en mer detaljerad undersökning av skadeförebyggande beteenden.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. <strong>Syftet </strong>var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Metod:</strong> Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. <strong>Resultat:</strong> Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. <strong>Diskussion:</strong> För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Slutsats:</strong> Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning.</p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. <strong>Aim: </strong>The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. <strong>Method: </strong>The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. <strong>Results: </strong>Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. <strong>Discussion: </strong>In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.</p><p> </p>

Bakgrund: Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. Diskussion: För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Slutsats: Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning. / Background: Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. Aim: The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. Method: The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. Results: Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. Discussion: In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent det är med såväl traumatiska som förslitningsskador bland lärare i idrott och hälsa – vilka skadorna är samt hur de uppstår. Vidare syfte var att undersöka hur läraren i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande.   Metod Arbetet baserar sig på en enkätundersökning bland lärare i idrott och hälsa som undervisar i skolans olika stadier. En elektronisk enkät skickades ut till 230 lärare i idrott och hälsa varav 106 av dessa besvarade enkäten. Svaren från denna enkät ligger som grund för resultatdelen. Genusperspektivet ligger som grund för den teoretiska utgångspunkten.   Resultat Resultaten från denna studie visar att lärarna i idrott och hälsa anser att det finns orsak till att vara fysiskt aktiv på sin fritid för att orka med sitt arbete. Det är vanligt förekommande med skadeförebyggande arbete bland lärare i idrott och hälsa. Kvinnor samt äldre lärare verkar mera måna om att sköta om sina kroppar och arbeta förebyggande men trots detta så verkar det som att dessa grupper är de som blir mest drabbade av skador, vilket kan vara en orsak till att just de arbetar mer skadeförebyggande. De vanligaste traumatiska skadorna verkar drabba fotleder, huvud/nacke, fingrar, ryggens nedre del samt knän. De vanligaste förslitningsskadorna verkar drabba knän, axlar samt ryggens nedre del. En vanlig orsak till att många lärare råkar ut för traumatiska skador verkar vara att många är ouppvärmda inför aktiviteterna, en annan orsak beror på helt oförutsägbara olycksfall. Hörselproblem är vanligast bland lärare som undervisar i högstadiet och de som undervisar endast i idrott och hälsa lider även de en större risk att drabbas av förslitningsskador, traumatiska skador samt röstproblem.   Slutsats Slutsatsen vi kan dra av vår studie är först och främst att det verkar vara få lärare i idrott och hälsa som fortsätter att vara aktiva inom ämnet ända fram till pensionen. En bidragande orsak är högst troligt det stora fysiska slitaget som de utsätts för i sitt arbete. Det är med en mycket stor sannolikhet att man drabbas av någon typ av förslitningsskada och det är nästan garanterat att man kommer att råka ut för någon traumatisk skada under sin karriär. Är man dessutom ett- ämneslärare, kvinna, lite äldre och/eller arbetar på högstadiet så visar resultaten från denna studie att riskerna är ännu högre.

Injuries are considered to be a major public health issue. More than 4600 people die each year and 10 % of all hospitalization in Sweden is related to injuries. The cost in a societal perspective is estimated to 59 billion a year. Injuries are possible to prevent. However it needs knowledge that the injury has occurred and the surrounding circumstances. This study used data from an accident and injury registration in outpatient health care, in the Swedish municipality of Gotland. The purpose of this study was to describe the injury patterns regarding place and cause of injury focused on age and gender differences. Data from the registration were categorized and statistically processed in SPSS after content analysis of narrative text.  Statistical measures used where frequencies, incidences and significances. The results show that there are more men than women who are injured in the ages 0-63 years. The largest number of injuries was found in the age group 0-19 years. Fall was the leading cause of injuries. Home was the most common place where injuries occurred. Existing statistics on a national level may have limited use in local injury prevention program. There could be specific determinants of injuries locally that have to be addressed. Local injury registration and analyzes that include demographic and socioeconomic factors could increase the potential for effective injury prevention. / Skador är ett stort folkhälsoproblem, drygt 4 600 personer dör varje år och 10 % av all sjukhusvård i Sverige är orsakade av skador. Samhällskostnaderna uppskattas till 59 miljarder kronor på år. En förutsättning för att kunna förebygga skador är att få vetskap om dem. Det krävs även kunskap kring hur olyckan har gått till. Denna studies data inhämtades från en olycks- och skaderegistrering, inom den öppna hälso- och sjukvården, på Gotland. Syftet med studien var att beskriva kontaktorsak, skadeplats och skadeorsak med fokus på ålders- och könsskillnader. Data från registreringsblanketter kategoriserades och behandlades statistiskt i SPSS efter att fritextbeskrivningar tolkats innehållsanalytiskt.  Statistiska mått som användes vid bearbetning av materialet var frekvenser, incidenser och signifikanser. Resultatet visar att det är flera män än kvinnor som skadar sig i åldrarna 0-63 år. Störst antal skadade återfanns i åldersgruppen 0-19. Fall var den främsta orsaken till skador. De flesta olyckor skedde i bostaden. Existerande statistik på riksnivå kan ha begränsad användning lokalt eftersom det kan finnas specifika bestämningsfaktorer för skador som påverkar skademönster. Lokala skaderegistreringar och analyser som innefattar demografiska och socioekonomiska faktorer kan öka möjligheterna till ett effektivt skadepreventivt arbete.

Inledning Triathlon är en uthållighetsidrott där momenten simning, cykel och löpning utförs i en följd. Svensk triathlon har vuxit beträffande antal utövare och tävlingar sedan år 2005. Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka hur de tidigare outforskade svenska triathleter är fördelade beträffande kön, ålder och huvudsaklig tävlingsdistans, samt vilka skador som förekommer Hur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor som tränar/tävlar mot viss distans? Hur ser fördelningen ut mellan olika kategorier av erfarenhet (år av idrottsutövande) mellan dem som tränar/tävlar mot viss distans? Hur är prevalensen för olika skador och hur ser skadepanoramat ut? Hur är prevalensen för skadeproblematik i förhållande till huvudsaklig tävlingsdistans? Metod En enkätundersökning baserad på tidigare internationell forskning bestående av tolv flervalsfrågor skapades beträffande den svenske triathletens bakgrund, erfarenheter, tränings- och/eller tävlingsdistans och skadeproblematik. Totalt inkom 614 varav 564 (92 %) kompletta svar. Studiens resultat visar på att triathleter som tränar och/eller tävlar i sprintdistans är de som är mest skadefria (30 %). Ökad distans ger ökad risk för skador och/eller överbelastningsproblematik, nästan 18 % av de som tränar/tävlar i längre distans än sprint har drabbats av akut muskelbristning. Flest andel (49,3 %) triathleter påträffas i olympisk och/eller halv Ironman-distans. Något fler kvinnor (24 %) än män (15 %) är aktiva inom sprint och färre kvinnor (27 %) än män (36 %) i ultradistans. Slutsats Svensk triathlon och triathleter är i denna studie snarlik fördelade likt tidigare internationell forskning. Manliga triathleter tränar och/eller tävlar i längre distans än sprint i större utsträckning (85 %) än kvinnliga (76 %). Det är marginellt fler triathleter som är 40 år eller äldre och flertalet av triathleterna (85 %) tränar och/eller tävlar i olympisk distans eller längre. Överbelastningsproblematik är det som svenska triathleter drabbas av i störst utsträckning (60 %), oavsett tävlingsdistans, och vanligen (64 %) drabbas de nedre extremiteterna. / Introduction Triathlon is the sport in which the athlete compete in the order swimming, cycling and running. Swedish triathlon has since year 2005 grown in numbers of practitioners and events. The aim of this study was to investigate how the previously non-examined Swedish triathlon have developed regarding numbers of events, practitioners, common injuries for the triathletes and at what distances the Swedish triathletes train and compete? The issues to be resolved were: How is the distribution between the sexes and race distance? How is the distribution between different categories of experiences (years as athlete) and different race distances? What is the prevalence for triathlon injuries and what injuries are there? What is the prevalence of injuries among the triathletes in different primary race distances? The method involved previous international research done in the field to serve as a basis for the creation of a questionnaire containing twelve multiple choice questions regarding the Swedish triathletes previous experiences within the sport and previous (if any) injuries sustained during either practice or race. 614 answers were collected of which 562 (92 %) were complete. Results from this study shows that the triathletes which are active at the sprint distance are those who have the highest rate (30 %) of answers with "no injury". Longer race distances means an increased risk for overuse injury, almost 18 % of the triathletes which train and/or compete at the longer distances have suffered from an acute muscle rupture. Most of the triathletes (49,3 %) in this study were active in the Olympic and/or half-Ironman distance. The conclusions of this study are that Swedish triathlon and triathletes are comparable to previous international studies. There is a slight difference between the sexes in race distance; there are slightly more (24 %) women active in sprint than men (15 %) and there are slightly less women (27 %) who are active in the Ironman distance than men (36 %). Among the Swedish triathletes there are marginally more of them who are 40 years of age or more and 85 % of all the triathletes train and/or race in Olympic distance or longer. The Swedish triathletes suffers commonly from overuse injury, regardless of race distance, in the lower extremities. This was the case for 64 % of the triathletes of which who completed the questionnaire.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan. Enkäten berörde fysiska hälsoproblem så som akut skada, överbelastningsskada och sjukdom. Resultat: Ingen av deltagarna ansåg att det var svårt att fylla i enkäten och de inkluderande frågorna ansågs vara relevanta. Under studiens fyra veckor rappoterades det 47 (CI 62-41,2) fysiska hälsoproblem av 19 (76%) av deltagarna. Det sågs 14 akuta skador, 16 överbelastningskador och 10 sjukdomar under studiens fyra veckor. Konklusion: Konklusionen av denna studie är att prevalensen av skador i studien tyder på att skadegraden inom juniorishockeyn är högre än vad som tidigare beskrivits. Anpassningen av enkäten uppskattades av deltagarna. De beskrev att enkäten var lättförstålig och bra anpassad mot deras idrott. / Background. The number of children and youth that are involved in sports and leisure activities increases. As it seems the number of children who are involved in intense training also increases. This leads to that the number of children and youth who is exposed to overtraining and acute injuries increases as well. Objektiv: To apply and adjust the Swedish translated (Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) questionnarie to a men junior icehockeyteam during a four week period and also do a injury registration on the physical health problems (acute injury, overload injury and illness). Methods: A youth men icehockeyteam was monitored during a four week period. The players were asked to fill in a self-reporting questionnaire once a week. The questionnaire was designed to detect acute injuries, overload injuries and illness. Result: No players made any argument that the questionnarie was hard to fill in and all players thought the questions were relevant for there sport. During the four week studies there was 47 (CI 62-41,2) reported physical health problems on 19 (76%) of the players. 14 acute injuries, 16 overload injuries och 10 illness were reported. Conclusion: The conclusion of this studie is that the prevalence of injuries is higher in junior icehockey then described before. The adjustment of the questionnaire were appreciated by the players. They described that the questionnaire was easy to understand and were adjusted well to icehockey.

Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.