The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area. The laborative/practical task was positively perceived by all students. Keywords: attitudes, laborative/practical working methods, scaling / Målet med vår studie var att undersöka elevernas attityder till matematik, vilka kunskaper de har i det arbetsområde som de tycker är tråkigast och om laborativt/praktiskt arbetssätt kan väcka deras intresse och nyfikenhet. Under vårt arbete har vi undersökt några tidigare studier som handlar om flickors och pojkars attityder och prestationer i matematik. Vi delade ut enkäter till elever i årskurs 9 på en invandrartät skola i Malmö för att ta reda på svaren på våra frågor. Resultatet visade att de flesta elever tyckte arbetsområdet "skala" var tråkigast. Åtgärdsprogrammet som genomfördes var en laborativ/praktisk uppgift inom området skala. Den laborativa/praktiska uppgiften upplevdes positivt av alla elever.

Senaste PISA-undersökningen från 2022 visar att svenska elevers kunskaper försämras inom viktiga kärnämnen, samtidigt som statistik visar att varannan gymnasieelev saknar motivation till sina studier. Syftet med den här rapporten är därför att undersöka gymnasieelevers upplevda motivation i olika former utav gymnasieskolor, med en avgränsning till lektioner inom företagsekonomiska ämnen. Syftet har konkretiserats genom tre frågeställningar som besvaras utav 219 ekonomistudenter som studerar på samma ort i norra Sverige på antingen ett idrottsgymnasium eller på ett vanligt gymnasium. Data erhålls genom en enkätundersökning utformad utifrån en Likert-skala i fem steg, där det är elevernas upplevelser som ligger till grund för föreliggande rapport. All data tolkas och kodas utifrån olika analysmetoder för data på ordinalskalenivå. Resultaten stöds av flera motivationsteorier; att nyttovärdet och det personliga värdet är motivationsfrämjande, att inre värde är viktigare än yttre kontrollerad motivation, att positiva resultat attribueras internt samt att elevens kostnad till att studera under lektionstid har en negativ inverkan på motivationen. Resultaten visar även att mer varierad undervisning samt samarbeten med företagare i samhället stimulerar elevernas motivation. Motivationen på idrottsgymnasiet visade sig dock vara lägre. Detta diskuteras kunna bero på ett lägre nyttovärde, det vill säga att elever på idrottsgymnasium tänker mer på sin idrottskarriär än på kommande universitetsstudier. Ett förslag på framtida forskning är därför att undersöka nyttovärdet kopplat till i vilken grad elever på idrottsgymnasium satsar på att livnära sig på sin idrott.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).</p><p>Resultat</p><p>Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.</p><p>Slutsats</p><p>Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?</p><p>Method</p><p>This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).</p><p>Result</p><p>The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.</p><p>Conclusion</p><p>Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen? Metod Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM). Resultat Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter. Slutsats Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma. / Aim The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change? Method This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM). Result The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities. Conclusion Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet. Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal. Totalt fick 33 förskolepersonal och 31 personer i kontrollgruppen lyssna på inspelningen och skatta pojkens egenskaper. Svaren från formulären samlades in och analyserades. Resultatet visar att förskolepersonalen skattade pojken något högre än kontrollgruppen på elva av tolv VA-skalor men endast beträffande en skala var skillnaden statistiskt signifikant. På grund av brist på statistisk signifikans går det inte att dra några slutsatser huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityderna hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.

The demand of wood products will increase in the future when fossil-based fuel will be replaced by fossil free fuels. To meet the growing demand in the future, production increasing measurements must have to be done today. One of the most effective measurements, that increases production, is fertilization in young stands of spruce. Such measurements can give increased production of 8-12 m3sk/ha/year and reduce rotation periods by 40- 60 years in northern Sweden and 20- 40 years in southern Sweden. In this report, fertilization of young spruce stands has been studied when the operation has been implemented in a more practical scale. The aim was to compare if production differs when fertilization is implemented in a more practical scale than in previous studies of fertilization. The stands where located in Gullspång and Hällefors and this revision was made in the winter of 2018. The result of this revision showed an increased production of 102% in Gullspång and 210% in Hällefors in the fertilized stands compared to the unfertilized stands at the same locations. This indicate that fertilization of young spruce stands, when it is exercised in a bigger practical scale, is an effective measurement to increase production in Swedish forestry. / I framtiden förväntas efterfrågan och behovet av skogsråvara att öka. Vid en omställning från fossilbaserade bränslen till fossilfria kommer behovet av bioenergi av skogsråvara att öka, samtidigt förväntas exporten av massa och sågade råvaror att vara fortsatt stor. Det behövs satsas på produktionshöjande åtgärder i skogsbruket för att kunna tillgodose det ökande behovet av skogsråvara från skogsindustrin och samhället i framtiden. En av de effektivaste åtgärderna som går att göra är ungskogsgödsling av gran, vilket kan ge en merproduktion på 8–12 m3sk/ha och år och sänka omloppstider med 40–60 år i norra Sverige och 20–40 år i södra Sverige. I detta arbete har tillväxteffekten av ungskogsgödsling studerats när det utförts i operationell praktisk skala. Två bolagsförsök i SLU:s försöksprogram Fiberskog har studerats. Försöken är anlagda i Gullspång respektive Hällefors där målet var att studera möjligheten med att bedriva ungskogsgödsling av gran i större praktisk skala. Gödslingen startade vid 2–4 m höjd och gödslades vartannat år med individuellt anpassad giva fram till beståndet slutit sig. Tillväxten mättes med 6 års mellanrum med start 2003. Denna revision är utförd vintern 2018 (tre växtsäsonger efter senaste revision) och resultatet visar att tillväxteffekten av ungskogsgödsling kan ge en merproduktion på 102% och 210% på den totala volymen i Gullspång respektive Hällefors. Detta tyder på att ungskogsgödsling av gran är en effektiv åtgärd när det utförs i operationell praktisk skala och bör vara ett alternativ för det svenska skogsbruket i framtiden.

No description available.

Grundidén för projektet är att skapa en förskola anpassad efter barnens skala, genom att forma miljöer som barnen lättare kan relatera till och använda i sin utveckling. För att barnen lättare ska få en kroppslig relation till skolan är den uppbruten i sex olika volymer. Volymerna är indelade i tre olika funktionsområden; avdelningar, gemensamhetsytor och funktioner. De olika volymerna är sedan gestaltade som separata hus och har en variation av fasadmaterial och vridning för att särskiljas från varandra samt för att skapa en lekfullhet i den yttre upplevelsen. För att även skapa en småskalig upplevelse i den interiöra miljön kompletteras grundfunktionerna med interiöra tillägg som rum i rummen, fönsternischer, en variation av öppningar mellan rum och hängande tyger. De dubbeltjocka väggarna som skapas när de olika huskropparna möter varandra ger möjlighet för förvaring, gömställen och en variation av rörelser mellan olika rum. Förskolan är tänkt att skapa rum för fri lek och undvika en allt för hård programmering. Genom att ge enkla geometriska redskap är tanken att barnen ska uppmanas till att använda sin egen kreativitet för att bestämma föremålets ändamål för stunden. Att exempelvis ge en rektangulär form istället för en spis gör att redskapet både kan användas som spis samt en mängd andra saker, det är fantasin som sätter gränserna. / The basic idea of ​​the project is to create a preschool adapted to the children's scale, by shapeing environments that they easely can relate to and use in their developement. To make it easier for the children to gain a physical relationship with the school it is divided into six built volumes. The volumes are divided into three different functional areas; departments, common areas and functions. The different volumes are then portrayed as separate houses and has a variety of facade materials and orientation to be distinguished from each other as well as to create a playfulness in the outer experience. To create a small-scale experience in the interior environment the basic functions are complemented with interior supplements like room in the rooms, window niches, a variety of openings between rooms and hanging fabrics. The double-thick walls that are created when the various bodies of the buildings face each other enable storing, hiding places and a variety of movements between rooms. The preschool is meant to create rooms for free play and avoiding too hard programming. By providing simple geometric tools the idea is to encourage the children to use their own creativity to determine the object's purpose for the moment. For example, by providing a rectangular shape instead of a stove it creates opportunity for the tool to be used both as a stove and a variety of other things, the childrens imagination sets the limit.

ATT FÖRUNDRAS När man träder in i ett museum händer något.
Man kommer någon annanstans. Man kommer bort från vardagen.Det handlar om mer än själva utställningen.
Det handlar om att komma in i en annan värld. En värld där tid och rum försvinner.Världen utanför skärmas av och bleknar bort för en stund.
Människan i rummen upplever en förskjuten plats, långt ifrån de rum och de ytor man upplever i sin vardag. Uppsalas nya konstmuseum ska beröra besökaren och få dem att fastna i dess värld.Skala, ljus och människans förhållande i rummet skapar olika rumsupplevelser och förutsättningar för olika typer av konst.Museet blir likt kyrkan en plats för reflektion och tro. Konsten, kreativiteten och historien tränger in i jaget.
Besökaren stannas upp i sin vardag. Stannas upp för att få förundras. PROGRAM OCH UPPDELNING Fyra olika konsthallar Fyra olika skalorFyra olika ljus PLATS Slottet och Kyrkan är starka siluetter för Uppsala. Ville belysa det industriområde som finns i anslutning till tomten och inspirerades av dess formspråk och materialitetNYCKELORD  Lågt Högt Långt Kort Smalt Brett         
Mörkt Ljust Starkt Svagt              
Liten Stor Ensam Tillsammans / TO MARVEL When one enters into a museum, something happens.One comes elsewhere. One comes away from everyday life.It's about more than the exhibition itself. It's about entering another world.A world where time and space disappear.The world outside is shielded and fades away for a while. The man in the rooms is experiencing an offset location,far from the room and the surfaces experiencing in their everyday lives. Uppsala's new art museum will touch the visitor.Scale, light and human relation in the room creates different spatial experiences and opportunities for different types of art. Museum is in a way like churches, a place for reflection and faith.Art, creativity and the history penetrates your thoughts. The visitor stops in their everyday lives. Stops to get marvel PROGRAMS AND DIVISION Four different Art GalleriesFour different scalesFour different lightsLOCATION The castle and the church are strong silhouettes of Uppsala.The museum will also try to highlight the industrial area that is adjacent to the plot and witch inspired the design and materiality. KEYWORD Low High Long Short Narrow Wide Dark Light Strong Weak Small Large Alone Together

I den här rapporten undersöks kopplingen mellan modala skalor, psykofysiska ledtrådar och känslor. I bakgrunden beskrivs den tidigare forskningen inom området, och psykofysiska ledtrådar samt modala skalor presenteras och beskrivs. Frågeställningen som undersöks lyder: Hur uppfattas känslan som förmedlas med musik när psykofysiska ledtrådar används för att förmedla en annan känsla än vad den använda skalan brukar associeras med? Syftet med undersökningen är att ta reda hur en komposition uppfattas när skalan som används i ett musikklipp förknippas med en känsla som är motsatt den som syftas förmedla. Åtta musikklipp komponerades med hjälp av tekniker som beskrivs i bakgrunden. En kvantitativ undersökning utfördes där 27 respondenter fick lyssna på musikklippen och fylla i hur mycket av olika känslor de ansåg att musikklippen förmedlade. Resultatet visade att psykofysiska ledtrådar kan användas för att förmedla en annan känsla än vad skalan förknippas med. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>