No description available.

Detta är en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar som finns bland lärare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod använts där barn samt lärare har intervjuats. Det resultat som framkommit är att konflikter är ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns någon entydig definition. I studien framkom det att det som syns, hörs och är dåligt ses som konflikter, alltså öppna samt destruktiva konflikter. Orsaker till konflikter kan vara vad som helst och barnen är duktiga på att lösa konflikter själva enligt lärarna. Resultatet visar också att miljön och samhället i ett större perspektiv har en indirekt påverkan på konflikter.

No description available.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera. Detta överensstämmer inte alltid med det faktiska utförandet. Resurs – och ansvarsfördelningen är många gånger svårtolkad. Studien belyser vikten av kontroll kring huvudmännens ansvar av resultaten och kvalitén på skolverksamheten. En empirisk undersökning har gjort där data har insamlats från rapporter, avhandlingar, budget, skollag. Vidare har enskilda analyser gjorts i delområden lag och resurs. Slutligen har en jämförelseanalys gjorts där båda delarna har bearbetats, med syfte att synliggöra komplexiteten i relationen mellan dessa två styrenheter.  Studiens frågeställningar: ·         Hur ser resurs- och ansvarsfördelningen ut i skolverksamheten?                  ·         Hur kontrolleras huvudmännens ansvar av resultat och kvalité på skolan? ·         Hur formar skollagen skolverksamheten? ·         Hur ser relationen ut mellan skola och samhälle?   En ramfaktorteoretisk aspekt har intagits som en övergripande utgångspunkt i arbetet för att belysa aspekter av regleringar kring skolväsendet. Tre analyser har gjorts baserat på resultat från den empiriska undersökningen. Perspektiven som intagits har varit läroplansteoretiskt perspektiv, relationellt perspektiv och den övergripande ramfaktorreiorin som är grunden för denna studie. Ett av resultaten från undersökningen var att Skolinspektionens tillsyn visade det fanns otillräckliga strategier i Uppsala kommun i frågan om att ge barn möjligheten att utveckla sitt modersmål samt sin kulturella identitet (Skolinspektionen, 2013). Ett ytterligare resultat är att skolan ska vara saklig och allsidig. Dock finns värderingar som ska förankras hos elever och detta utan motargument (Skollagen, SFS 2010:800, s. 2).

Syftet med denna studie är att få förskollärares perspektiv på vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollärare använder sig av. Utifrån syftet skapades två frågeställningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollärare i den fria leken? och Hur handskas förskollärare med konflikter som uppstår under den fria leken?  För att syftet och frågeställningarna skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lär mycket av sina konflikter och kan med hjälp av förskollärarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hållbara strategier att hantera sina pågående och framtida konflikter. Konflikthantering handlar om att kunna samtala och samarbeta. Det mest centrala i vårt resultat är vikten av att förskollärarna lyssnar på barnen, är närvarande och är lyhörda. Konflikter kan vara allt från någon liten sak till en stor händelse. De vanligaste konflikterna som uppstår mellan barn i den fria leken är att barn vill ha samma sak, ett barn får inte vara med och leka eller barn som slåss. För att minska antalet konflikter i förskolan arbetar förskollärarna förebyggande genom att kontinuerligt prata om de etiska värdena tillsammans med barnen, de innebär exempelvis att vara snäll, visa respekt, omsorg och ansvar för varandra samt hjälpas åt.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga. Resultatet har kategoriserats i tre huvudinriktningar; <em>upplevelser av femininitet och maskulinitet, <em>att vara pojke och flicka i skolan samt <em>överskridande av könsgränser. </em></em></em></p><p>Resultatet visar att eleverna generellt kategoriserar femininitet och maskulinitet stereotypt. De vidgar dock sin generella bild genom att synliggöra undantag. Eleverna kategoriserar främst könen efter könstypiska sysslor, trots att en viss osäkerhet finns över vad som ska kategoriseras som vad, men även utifrån personlighetsdrag och utseendemässiga skillnader. Eleverna är eniga om att alla ska kunna gör allt, oavsett kön. I resultatet ser vi dock en skillnad mellan hur de önskar att det ska vara och hur det är. Eleverna upplever det vara mer okej för flickor att göra pojksaker, samt att överskridande av könsgränser kan mötas av negativ respons. Eleverna menar att situationen i skolan är lika för flickor och pojkar. De visar dock på vissa könsbundna skillnader i sysslor och aktiviteter under skoltid. Under rasten positionerar sig eleverna i olika grupper, och lekarna varierar beroende av gruppsammansättning.</p>

Syfte och frågeställningar Studien ämnar undersöka hur lärare i ämnet religionskunskap arbetar mot främlingsfientlighet, hur dem ser på religionskunskapen som medel i detta arbete samt att undersöka vad lärarna har för erfarenheter av främlingsfientlighet inom ramen för skolan. Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där jag intervjuat fem gymnasielärare i ämnet religionskunskap. Intervjuerna strukturerades på samma sätt med hjälp av ett förarbetat frågeformulär. Då ett färdigställt frågeformulär ger möjligheter för tolkningar av frågorna har jag använt mig av följdfrågor för att leda in informanterna åt samma håll. Resultat Mitt resultat visar att samtliga lärare ansåg att religionskunskapen som medel var ett mycket bra verktyg för att arbeta mot främlingsfientliga åsikter. Både i förebyggande syfte då ämnet anses beröra det främlingsfientliga per automatik, men även som en arena där diskussioner och givande debatter äger rum då främlingsfientliga åsikter yttras. Religionskunskapen blev ett forum som gav eleverna en möjlighet till egna erfarenheter av det som ansågs vara främmande. De moment som lärarna ansåg vara väl fungerande i arbetet mot främlingsfientlighet var främst genom studiebesök där de fick träffa religiösa representanter som oftast gav dem en ny och verklig bild av hur de människorna är men också vad det gör. Det andra momentet lärarna menade fungerade bra var rollspel och debatter där eleverna fick leva sig in i en karaktär. Upplevelsen och själva förståelsen för hur en annan människa kan tänka blev enligt lärarna där uppenbar och gjorde avtryck på eleverna i positiv bemärkelse. De främlingsfientliga åsikterna menar lärarna ofta grundar sig i något de väljer att kalla för okunskap, en okunskap om främmande människor, kulturer, etniciteter och religioner. Okunskapen i sig menar både lärarna och min teoretiska utgångspunkt blir till kunskap då ett verkligt möte sker mellan det som är främmande och dem själva, socialisation och integration är nyckeln till en ökad förståelse och acceptans. Lärarna menade att den bästa metoden och strategin är att hantera situationerna direkt när dom uppstår och aldrig blunda eller hantera ett problem vid senare tillfälle. En viktig aspekt menar lärarna är att det är dem som skall styra samtalet eller diskussionen för att det ska bli gynnande och att det hålls på en bra nivå.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.    Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur skolelever kan påverkas av prestationskrav och hur de kan hantera detta samt om hur eventuella skillnader mellan tjejer och killar kan se ut. Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige har under de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet i media och samhällsdebatter. En del forskare menar att hälsotillståndet bland barn och ungdomar i Sverige idag har försämrats och att det kan vara kopplat till samhällets stigande välfärd samt andra samhällsförändringar, vilket kan ha bidragit till orealistiska krav på livet och välbefinnandet. Studien har en hermeneutisk ansats. Relevanta forskningsartiklar och rapporter analyserades genom tematisk analys. I studien användes prestationskrav, stress, hanteringsstrategier, kapabilitet och genus som några teoretiska utgångspunkter.  Resultat som framkom i studien visar att prestationskrav ofta finns närvarande i skolan och är något som påverkar eleverna i olika utsträckning. Studiens slutsatser handlar om att skolan anses vara bättre på att generera stress än vad den är på att ge verktyg för att hantera den. Eleverna hanterar kraven på olika sätt som kan ha positiv eller negativ utgång. Viktiga faktorer för elevernas hantering av skolgången är inflytande och kontroll samt stöd från omgivningen såsom lärare, föräldrar, familj och vänner.

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstråla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spännande och lekfull. Skolans system är ordnat, tydliga riktningar och har influenser från klassiska skolor. Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta är glasad och riktar sig mot grönområdet vilket var en utgångspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt på natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en människa som omfamnar. På motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad. Det uttrycks genom material och gestaltning. Till skillnad från den glasade fasaden är den slutna fasaden betydligt mindre transparent. Fönster finns men de är täckta med sträckmetall i samma färg som den vitputsade fasaden. Detta gör att fönsterna inte upplevs så påtagliga, utan mer som skuggade fält. Skillnad upplevs även i form. Rundande hörn och möten har accepterats på de glasade fasaderna som väter mot parken. De slutna fasaderna har en rakare utformning.   Korridorerna har tydliga riktningar. De formar två V:n som möts vid sina spetsar. Riktningarna har kommer ifrån olika omgivande riktningar så som gator, husfasader och tomtgränser. Samtliga korridorer går längs med de glasade fasaderna.   Klassrummen ligger längs med de slutna betongfasaderna. Väggen mellan korridor och klassrum är glasad för att ge utsikt ut mot naturen och för insläpp av ljus.   De lameller som sitter längs med de extroverta sidorna fyller både form och funktion. Lamellerna sitter med ett avstånd på 900mm ifrån varandra och roterar med 15° för varje lamell. När vinkeln är 60° vänder graderna och lamellen vinklas 15° i motsatt riktning. Detta skapar ett vågliknande uttryck som skiftar beroende på varifrån du betraktar byggnaden. Det påverkar även det solljus träffar byggnaden. I korridorerna skapas under dagen ett ljusspel som bildar förtätningar och förtunningar. / My project has been focused around designing a school that will radiate harmony. At the same time, I want it to be exciting and playful. The school system is organized, clear directions and has influences from "classic schools". The building has an introverted and an extrovert facade. The extrovert is glazed and facing the park which was a starting point in the project, the school's students will have a nice view over the nature. The extroverted side angles around the park, like a man who embraces something. On the opposite side finds its contrast, an introvert facade.. It is expressed through material and form. Rounded corners and meetings have been accepted on the glazed facades which wets the park. The closed facades have a straighter shape.   The hallways have clear directions. They form two V's which meet at their tips. The directions has been based from different directions, like the surrounding streets, building facades and property boundaries. All corridors running along with the glazed façades. The classrooms are located along with the closed concrete facades. The wall between the corridor and the classrooms are also glazed to make it possible for students to view the schoolyard but also let sunlight into the classrooms.   The slats that are placed along with the extroverted side fills both form and function. The lamellae located a distance of 900mm from each other and rotated by 15 ° for each lamina. When the angle is 60 ° degrees and turning vane angled 15 ° in the opposite direction. This creates a wave-like expression which changes depending on where the view point is. It also affects how the sunlight hits the building.