I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta. Ordförrådet anses idag vara en förutsättning för framtida skolframgång för den som studerar på sitt andraspråk (Saville- Troike, 1984 i Lindberg, 2000) varför pedagogens arbete med barns språkutveckling i tidiga år idag anses så viktig. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är en sociokulturell syn på språkinlärning enligt Vygotskys teorier inom vilka barnet ses som aktivt i den egna inlärningsprocessen. Metoden vi valt för vår studie är observation. Syftet med studien och frågeställningarna i densamma har varit att söka information om vilka ord pedagogerna särskilt uppmärksammar, samt vilka strategier de använder för att hjälpa barnen med förståelsen av dessa ord. Undersökningsgruppen består av förskolepedagoger som undervisar barn med svenska som andraspråk. Studien genomfördes genom att författarna vid fyra tillfällen genomförde observationer på två förskolor i ett storstadsområde. Begreppet “ord” används i denna studie enligt de tre kännetecken som anges i Svenska Akademiens språklära (2008:28, 29) enligt följande: “När vi talar gör vi inga pauser mellan orden utan talar i fonetiskt sammanhållna fraser. Ett kännetecken på vad som är ett ord är emellertid att vi har möjlighet att göra sådana pauser i t.ex. övertydligt tal (...) istället för att uttala hela frasen i ett svep (...). Ett annat kännetecken på ord är att de (oftast) kan bytas ut mot ett annat ord med liknande funktion och betydelse (...). Det tredje kännetecknet på ord är att det oftast kan stå som ett ensamt yttrande, d.v.s. exempelvis som svar på en fråga (...). Det tredje kännetecknet på ett ord ansluter sig till ett känt försök till ord definition: Ord är den minsta språk bit som ensam kan utgöra ett yttrande.” Lexem är “en lexikalisk enhet bestående 1av en viss, avgränsad betydelse på innehållssidan och en viss form på uttryckssidan” (Handbok i lexikografi, 2004:117). Vi fann många likheter i pedagogernas arbetssätt med barnens språkutveckling vid de fyra samlingarna. Pedagogerna försökte involvera så många som möjligt av barnens sinnen i lärandet, och man arbetade genomgående med sånger, rim och ramsor, upprepning och användning av bildmaterial, kroppsspråk, grimaser och gester. Pedagogerna visade upp objekt, använde sin röst och olika tonlägen, aktiverade barnen fysiskt, upprepade, exemplifierade och gav muntligt beröm. Pedagogerna i studien bekräftade barnen med leenden, och använde sin röst för att förmedla olika känslor och stöttade barnen genom att gå in med vissa ord. De ord de valde att förklara var så kallade vardagsord, exempelvis räkneord. De anknöt till närområdet och annat aktuellt såsom naturen och julen. I samtliga fall var det pedagogen som tog initiativet till att introducera ny vokabulär. Resultatet visar att det finns stora likheter i det språkutvecklande arbetet på de båda förskolorna vid de fyra samlingar vi närvarat vid.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta for att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast.

Syftet med denna studie var att undersöka språkliga problem som flerspråkliga elever kan ställas inför när de möter uppgifter inom matematikämnet. För att kunna göra detta och för att få ett stort underlag av elevresultat har vi utgått från matematikuppgifter från TIMMS 2011, som är en internationell studie. I den internationella studien undersöktes elevernas kunskaper inom aritmetik och taluppfattning, geometriska former och mått, samt datapresentation.  73 av dessa uppgifter har sedan analyserats utifrån två utgångspunkter, vilka båda har ett språkligt perspektiv. Den ena utgångspunkten undersökte varje uppgifts kognitiva svårighetsgrad samt om uppgiften har en kontext, det vill säga om uppgiften sätts in i ett sammanhang. Den andra utgångspunkten fokuserade på orden i uppgifterna. Utifrån en ordtabell som vi skapade kategoriserades orden in som vardagsord, allmänna akademiska ord, specifika ämnesord eller homonymer. De två utgångspunkterna sattes därefter i relation till elevers svarsresultat. Detta för att kunna påvisa samband mellan språket och elevernas resultat. Det studien visade var att eleverna hade låga resultat på de frågor som var kognitivt krävande inom aritmetik och taluppfattning samt geometriska former och mått. Däremot hade de höga resultat på de uppgifter som var kognitivt krävande inom datapresentation. Dessa uppgifter hade även en tydlig kontext. Vidare fann vi även att uppgifter som testar elevernas begreppsförmåga innehåller ord som kan ha en avgörande betydelse för att kunna lösa uppgiften. Det är inte mängden svåra ord som i denna studie har resulterats i låga resultat utan enstaka betydelsebärande ord. Vidare visade analysen att uppgifter med en tydlig kontext även innehåller en större andel vardagsord.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder. Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år. Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ”Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv” (Kuyumcu, 2009:126f). Den beskrivande genrens genresteg rubrik, klassifikation och detaljer identifieras liksom genreavvikande steg tillhörande den återgivande genren: bakgrund, händelser med personliga kommentarer samt avslutning. Resultatet av textbearbetningen tolkas och diskuteras utifrån Hallidays (1993:94) språkbaserade teori om lärande och Thomas & Colliers (1997)  studier beträffande tidens betydelse för utvecklandet av vardagsspråk och skolspråk hos andraspråkselever och om förstaspråkets betydelse för andraspråksutvecklingen. Resultatet uppvisar inga tydliga skillnader beträffande skriftspråklig förmåga avseende övergripande textstruktur mellan elever med tidigare och senare startålder när det gäller beskrivande genre. Ingen elev skriver hela sin text i enlighet med den logiskt organiserade, beskrivande genren. Alla elever gör avvikelser till den kronologiskt organiserade, återgivande genren som bedöms ligga närmare vardagsspråket och inte kräver ett utvecklat skolspråk. Däremot visar resultatet tendenser mot att den tid eleverna studerat på förstaspråket till viss del korrelerar med elevernas skriftspråkliga förmåga inom den beskrivande genrens övergripande textstruktur på andraspråket.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare hanterar elevers svårigheter med skolspråket inom ämnet historia, och på vilket sätt lärarna konkretiserar ämnesinnehållet för elever med svårigheter att hantera skolspråket. Vilka metoder använder lärarna för att konkretisera sitt ämne för elever som har svårt att ta till sig skolspråket? Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av några textstycken ur en lärobok i historia.

Sverige har haft omfattande invandring av utländska barn och ungdomar senaste åren och svenska skolan har en utmaning att möta alla nya elever som kommit. Undervisning av nyanlända elever sker i huvudsak enligt två modeller, förberedelseklass och direktplacering. Syftet med det här arbetet var att öka kunskap om förberedelseklass ur ett lärarperspektiv. Vilken erfarenhet har lärarna av förberedelseklass och övergången till ordinarie klass? Metoden för studien var intervjuer med fem lärare som arbetar med nyanlända elever i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet indikerar att förberedelseklass är nödvändigt för att ge eleverna en språkgrund och introduktion till svenska skolan. Lärarna upplever att det är viktigt med ett bra informationsflöde vid elevernas övergång till ordinarie klass och önskar det fanns mer tid för samarabete mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Slutsatsen indikerar att välfungerande organisation kring förberedelseklass kan ge eleverna bättre mottagning.

I kursplanens kunskapskrav i matematik för årskurs 3 står det att eleverna skakunna kommunicera matematiska tillvägagångssätt på ett övervägandefungerande sätt. I tidigare forskning framkommer det att lärare inte låtereleverna använda sig av kommunikation och samarbete inom matematiken.Frågeställningarna för det här arbetet är Hur används samarbetsstrategier ochkommunikation i matematikundervisningen? Hur bidrar detta användande tillatt stärka elevers ämnesspråk? Arbetet är en kvalitativ studie där frågorna harbesvarats genom semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare F-3.Resultatet i arbetet visar att EPA och APE är strategier som flertalet av deintervjuade lärarna förespråkar. Det har även framkommit att eleverna på flerasätt kan använda varandra för att utöka sitt lärande. Ytterligare en sak somresultatet visade var att det som lärare är viktigt att använda sig avämnesspråket för att ge eleverna en möjlighet att utveckla sitt språk.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några ämneslärare i svenska på gymnasiet anser att elevernas talspråk influerar skriftspråket. Fem intervjuer har genomförts med ämneslärare i svenska språket. Det framgår av resultatet att ämneslärarna inte undervisar specifikt om talspråket och skriftspråket, men att de inkluderar det i olika moment eller när de ska rätta elevtexter. Det framkommer även att vissa av informanterna anser att eleverna inte utvecklas i stor omfattning i användningen av talspråk respektive skriftspråk under tre år i gymnasiet, men att vissa kan göra stora framsteg på kort tid. Det framkommer även att elevernas inställning för det mesta är att de enbart vill göra sig förstådda för läraren. Vissa elever bryr sig inte om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, medan andra elever försöker utvecklas inom detta område. Därutöver framkommer det även att chattspråket har en påverkan, vilket lärarna noterat. Det är förkortningar av ord, talspråkliga inslag och även emojis. Slutsatser dras härav att elever behöver arbeta mer med skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, då detta är något som de kommer att ha användning av i framtiden. Nyckelord: Didaktik, digitalisering, skolspråk, skriftspråk, talspråk, ämnesspråk.

No description available.