Studien är motiverad mot bakgrund av de senaste årens flyktingmottagning i Sverige med ett stort antal ungdomar i gymnasieåldern som tas emot i gymnasiets språkintroduktionsprogram (sprint). Utifrån ett specialpedagogiskt intresse med inriktning på läs-och skrivsvårigheter är syftet med föreliggande studie att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka vad lärare i svenska som andraspråk i gymnasiets språkintroduktionsprogram tänker om hur nyanlända eleverna kan utveckla kunskap i den svenska skolan. Analysen utgår från den hermeneutiska teoribildningen med betoning på kontextens betydelse, forskarens förförståelse och samtalet som grund för kunskapsbildning.Studien visar att de intervjuade sva-lärarna har intresse av att samverka professionellt för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har förståelse för elevernas nuvarande psykosociala kontext och uppskattar den beskrivna fungerande samverkan med elevhälsovårdens personal. Informanterna vid sprint-enheterna beskriver att deras möjligheter att stötta eleverna försvåras av bristen på rutiner för dokumentation och information. Lärarna säger att de inte får ta del av information om elevernas skolbakgrund från tidigare kartläggningar. Vidare för lärarna fram att stöttningen av elevens kunskapsutveckling försvåras av bristen på pedagogisk samverkan mellan flerspråkiga studiehandledare och ämneslärare. Det kommer fram i undersökningen att specialpedagogisk kompetens saknas i de flesta undersökta sprint-skolorna, vilket vidare kan innebära att möjligheterna att analysera bakgrunden till elevers språksvårigheter begränsas. Informanterna beskriver rättsosäkerheten i arbetet med det europeiska bedömningssystem, vilket de har förelagts att arbeta med sedan våren 2016, men som inte innehåller normerade kunskapsprov eller tydliga kunskapskrav för svenska som andraspråk.

Vi har i vår examensuppsats genomfört en kvantitativ innehållsanalys av all text i matematikuppgifter i första kapitlet i åtta matematikläroböcker ämnade för årskurs 1. Syftet med studien har varit att undersöka språkets betydelse för elevers matematiska inlärning med hjälp av en lärobok, med fokus på skriftspråket. Syftet har även varit att undersöka hur mycket text det förekommer samt hur stor del av det textinnehåll som första kapitlet i läroböcker uppvisar som kan anses tillhöra vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket (bestående av både ord och symboler). Till vardagsspråket hör de ord som vanligtvis används i vardagliga situationer medan skolspråket är det språk som förekommer i skolan och i undervisningssituationer. Det matematiska språket är det språk som förekommer inom matematikämnet.   I studien är utgångspunkten att språket är en grundförutsättning för lärande och kunskapsutveckling, vilket i denna studie innebär att eleverna bör förstå texten för att kunna ta till sig av dess innehåll och utvecklas inom ämnet. Studiens resultat visar att eleverna bör ha viss kunskap i alla de tre språkliga kategorierna, det vill säga vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket, för att kunna tillägna sig innehållet i matematikläroböckernas första kapitel. Resultatet visar att kategorin vardagsspråk utgör den högsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker medan skolspråket utgör den lägsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker. Men vid en inkludering av matematiska symboler till det matematiska språket visar dock resultatet att det matematiska språket dominerar i majoriteten av läroböckerna. Ytterligare visar resultatet att läroböckernas första kapitel innehåller stor variation i förekomsten av ord, andelen olika ord och antalet symboler samt variation i förekomsten av ord inom de tre  analyserade kategorierna, vilket innebär att kravet på elevernas språkliga kunskaper varierar utifrån vilken lärobok läraren väljer att använda i undervisningen.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på sambandet mellan kunskap och språkutveckling. Med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt hur språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språk och kunskapsutveckling inom SO-ämnena, samt belyst olika strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande klassrum. Forskningen vi tagit del av visar att språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling inom SO-ämnena samt att professionella lärare som är ämneskunniga och kompetenta på sitt ämnesdidaktik är väldigt betydande för elevernas utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar lärare möter med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO och dess lösningar. Studiens frågeställningar är: Hur anpassar SO-lärare sin undervisning till nyanlända elever i klassrummet? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO? Vilken fortbildning erbjuds SO-lärare, för att kunna inkludera nyanlända elever? De teorier som används är det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Den metod som används i denna studie är semi-strukturerade intervjuer och intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I studien har fyra lärare intervjuats, och de arbetar i årskurserna 5–6 i tre olika skolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att lärares utmaningar med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO är att de har ett bristande språk. I resultatet redogörs för hur lärare hanterar dessa utmaningar genom att planera och anpassa sin undervisning utifrån nyanlända elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Resultatet anger även att alla skolor erbjuder fortbildning på varierande sätt. Slutsatsen visar på att lärare anpassar undervisningen för nyanlända elever utifrån deras behov och förutsättningar. I slutsatsen presenteras dessutom att studiehandledning är ett stöd för nyanlända elevers skolprestationer. Nyckelbegrepp: Nyanlända elever i grundskolan, inkludering, skolspråk, ämnesspråk och studiehandledning på modersmålet.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av språk används i läromedel i matematik. Den forskningsfråga som studien söker svar på är: Hur används informellt språk, formellt språk och symbolspråk i två läromedel inom matematik riktade mot årskurs 5? Studien bygger på delar av den forskning som finns inom området matematiska språk och vardagsspråk. Vidare genomförs en läromedelsanalys där två tryckta läromedel analyseras med hjälp av en innehållsanalys som fokuserar på språket. Resultatet av analysen visar att det är vanligt att det informella språket, det formella språket och symbolspråket kombineras i någon form tillsammans med något av de andra språken. Genom analysverktyget som används i studien kan lärare få ett hjälpmedel och kunskaper att själva kunna göra en likadan analys av läromedel inom matematik. Resultat av lärarnas analys kan vara en hjälp för att underlätta deras val av material som kan komplettera det läromedel som lärarna arbetar med.

För att kunna erbjuda en främjande läsutveckling för andraspråkselever krävs mycket arbete och en medvetenhet om alla enskilda elevers behov. Det finns många olika undervisningsmetoder i samspel med varierade tillämpningar som används i läsundervisningen, frågan är vilka som anses speciellt främjande. Genom semi-strukturerade intervjuer och undersökning av tidigare forskning som berör området har vi undersökt lärares uppfattningar om vad som främjar andraspråkselevers läsutveckling i de lägre årskurserna. Lärarnas generella uppfattningar om andraspråkselevers läsutveckling, lärarnas arbetssätt och lärarnas val av material i läsundervisningen har varit det centrala i vår studie. De teoretiska perspektiv som vi tagit ut som analysverktyg bygger på olika tankar och angreppssätt till vad som anses betydelsefullt för läsundervisningen. Utifrån resultatet av vår studie såg vi att de flesta lärarna vi intervjuade hade en samsyn om vad som ansågs främjande för andraspråkselevers läsundervisning. Användning av olika dimensioner av stöttning låg som grund för lärarnas uppfattningar, arbetssätt och val av material för att kunna erbjuda en gynnsam läsundervisning. Vår studie visade att läraren anser att läraren måste vara medveten om andraspråkselevernas behov för att kunna utforma en strukturerad undervisning och således att erbjuda anpassat material till eleverna som motsvarar deras nuvarande kunskapsnivå men samtidigt utmanar för utveckling. I intervjuerna synliggjordes det hur interaktionen mellan olika parter kan bidra till en ökad och mer djupgående förståelse för olika texter och som på så sätt bidrar till en utveckling av andraspråkselevers läsning. Ytterligare en aspekt som synliggjordes var betydelsen av modersmålet och hur det kan användas som en resurs för utveckling av andraspråket. Modersmålet fungerar, enligt respondenterna, som ett verktyg för att kunna utveckla förståelsen av olika typer av texter då man tar tillvara på samt uppmuntrar användandet av elevernas starka språk.

Det finns aktuell forskning som visar att ungas ordförståelse försämras, samtidigt som det i dag ställs höga krav på elevers språkiga förmåga. En betydande komponent i språk-och läsförståelse är ordförståelse. Mot denna bakgrund är studiens syfte att få reda på lärares uppfattningar och upplevelser av elevers ordförståelse idag samt om och i sådant fall på vilket sätt de märkt någon skillnad över tid. Syftet är även att ta få reda på hur lärarna arbetar med ordförståelse i sin undervisning. Studiens frågeställningar är ämneslärares syn på elevers ordförståelse idag, hur ordförståelsen uppmärksammas och erfars samt hur de arbetar med ordförståelse i sin undervisning. Syftet och frågeställningarna besvaras med hjälp en kvalitativ metod, där fem ämneslärare i åk. 4-9 intervjuas, bedrivna genom semistrukturerad intervju.Studiens resultat visar att lärarna över lag upplevt en försämring elevers ordförståelse och ordförråd över tid. De uppmärksammar och erfar elevers ordförståelse genom många ingångar; via samtal, textförståelse, skriftliga produktioner samt exemplifierar med olika ord de uppmärksammat att elever har svårigheter med. Resultatet visar likaså på en stor variation av undervisningsmetoder, vilka inbegriper många i komponenter som i samstämmighet med forskning och teori visat sig effektiva för ordförrådsutveckling och förståelsen av ord och begrepp. Resultatet visar även på frånvarandet av undervisning som riktar sig på att lära eleverna strategier för att själva lära sig betydelsen av okända ord.

I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

The purpose of this study is to highlight how some mathematics teachers, in Sweden, in grades 7–9 work on language development in their teaching. Many of today's math tasks contain a lot of text and it turns out that there is a strong connection between students' mathematical ability and students' reading ability. To highlight how mathematics teachers can work with this, in their teaching, a qualitative study was conducted. Three mathematics teachers and one mathematics developer were interviewed. Variation theory was used to analyze the result. The results show that teachers work in different ways when they introduce new concepts in teaching, but that it is precisely the meaning of the concepts and a deeper understanding that are important for the students' knowledge development. Furthermore, the results show that mathematics has a complicated language, and that training is required to be able to read mathematical texts. The results revealed the importance of working multimodal in the classroom to enable all students' learning. The outcome is that reading comprehension must be integrated in mathematics teaching, since this support students to improvement of a deeper mathematical understanding.

I dagens globala samhälle förflyttar sig människor mellan länder i högre utsträckning än någonsin och under läsåret 2021/2022 hade 28,6% av alla grundskoleelever i Sverige ett annat modersmål än svenska. Detta ställer höga krav på skolan som har i uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Idag uppnås inte detta då flerspråkiga elever generellt presterar på en lägre nivå i NO-ämnena. Tidigare forskning pekar på att ett sociokulturellt förhållningssätt är gynnsamt för flerspråkiga elever. Genom undervisning där de får rika tillfällen att använda språket kan de utveckla språkförmågan samtidigt som de får en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Flerspråkiga elevers lärande gynnas också av en kognitivt utmanande undervisning där de får stötning genom flera olika modaliteter. Dessutom visar forskningen att elevers minoritetsspråk är en resurs för lärande som bör utnyttjas i undervisningen.   Genom elevintervjuer av sex elever vid två olika tillfällen och observationer av två NO-lektioner, undersöker studien hur flerspråkiga elever använder vardags- och skolspråket i NO-undervisningen och vilken stöttning de får från läraren för att utveckla den språkliga förmågan samt ämneskunskaperna i NO. Empirin har samlats in genom ljudupptagning och fältanteckningar. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorier om vardags- och skolspråk, diskursiv rörlighet samt fyrfältsmodellen används som analysverktyg. Resultatet av studien visar att eleverna främst använder sig av vardagsspråket men att de till viss del använder sig av skolord när de för stöd för detta. Vidare visar resultatet även att eleverna ofta kopplar ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter. Slutligen synliggör studien att läraren använder sig av flera olika modaliteter för att stötta eleverna och att lärarens språkanvändning är det största och viktigaste stödet.